HÄGGDÅNGERS KYRKA

KYRKOMILJÖN -
Medeltida socken, som 1314 tillhörde Medelpads prosteri. Socknen ligger vid kusten och är den sydligaste i landskapet. Kyrkan ligger för sig bland spridd jordbruksbebyggelse på en höjd ovanför Kyrksjön på gränsen mot skogen. Landskapet i bygden som har sina rötter ner i järnålder, är kuperat med odlingsmarken på sluttningarna ner mot sjön. Församlingshemmet ligger söder om kyrkan. Här ligger även byns skola. Strax Ö om kyrkotomten passerar byvägen utmed höjdläget längs Kyrksjön norrut mot E4.

KYRKOANLÄGGNINGEN

Kyrkotomten

Kyrkotomten ligger högt med södra och västra delen avgränsade med hög naturstensmur (kvaderhuggen granit) varpå ett svartmålat stålrörsräcke infästs. Själva tomten är begränsad till ytan, kyrkobyggnaden placerad i NV läge, högst på tomten. Bogårdsmur i N, rester i V och Ö. Runt kyrkobyggnaden går grusade gångar. Gravkvarteren gräsbevuxna, i huvudsak i S och Ö. Längs muren planterade lövträd(lönnar?) Strax utanför muren i N finns en minneslund invid några björkar och barrträd.

Förslag till ny kyrka uppgjordes redan 1761 av Daniel Hagman. En ny stenkyrka uppfördes 1784-85 av sonen Pehr Hagmansson, Sundsvall, efter egna ritningar. Byggandet pågick samtidigt med uppförandet av residenset i Härnösand, liksom Stigsjö kyrka.

Kyrkobyggnaden

Salkyrka med kor i öster, torn i väster, som tillkom först på 1800-talet, samt sakristia i norr. Ingångar finns i V och S. Det klassicerande uttrycket tämligen sparsmakat, snarast av originell karaktär. Stramt och sparsmakat.

Bogårdsmuren och två stegportar uppfördes 1805-1820. Stegport i öster vänd mot byvägen, vilken också får räknas som huvudentré in till kyrkotomten. Här finns en smidesgrind över vilken en strålsol och Karl XIV Johans namnchiffer förgyllts. Stegportarna krönta med kopparplåt.

Kyrkan är byggd i skalmursteknik med granitsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar.
Vitputsade fasader med sockel i natursten. Pilastrar markerar hörn och portaler. Vid södra entrén, med femstegstrappa i granit har en minnestavla från uppförandet i Gustaf III:s regeringstid fällts in över entrén. De kopparklädda pardörrarna är från 1960-talets restaurering. De stora gråmålade fönsterna likaså utbytta då. Deras originella form, icke utfyllande hela nischens båge, är dock en idé från Hagmanssons ursprungliga 1700-tal.

Sadeltaket, avvalmat över koret, var från början spånklätt, numera klätt med kopparplåt.

Grunden till tornet lades 1784, men tornet byggdes först 1848 av Anders Åkerlund efter ritningar från 1827 av Carl Gustaf Blom Carlsson. Det är försett med åttkantig, öppen lanternin i trä med höga rundbågiga öppningar och krönt av ett förgyllt kors. Tornet fick ett nytt plåttak omkring 1850 efter att det ursprungliga koppartaket delvis blåst ned.

Sakristian har fönster i murliv, de övriga i långhuset placerade i djupa smygar.

Genom vapenhuset, som är starkt präglat av 1960-talets ombyggnad- kalksten på golvet, ny trappa i trä upp till läktarvåningen, och en toalett under trappan, försedd med vägg i naturfuru, samt både ytterdörr (kopparklädd) och inre parti i samma naturfuru - kommer man in i kyrkorummet, vars trägolv byttes ut 1953.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Förslag till ny kyrka uppgjordes redan 1761 av Daniel Hagman. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1784-85 på medeltidskyrkans grund efter ritningar 1782 av Pehr Hagmansson, som även ledde arbetet. Tornet ritat av Carl Gustaf Blom-Carlsson 1827, men byggt först 1848. Grunden till tornet lades i samband med kyrkans byggnad. Högt läge vid liten sjö. Kyrkogårdsmur i natursten med kraftiga murade grindstolpar.
PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, torn i väster och sakristia på nordsidan. Ingångar genom tornet och mitt på södra långväggen.
Byggd i gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Vitputsade fasader med sockel i natursten. Pilastrar markerar hörn och portaler. Taket från början spånklätt, nu belagt med kopparplåt.
EXTERIÖR - Långhusets fönsternischer upptill avslutade med rundbågiga blindsmygar ovanför de tresidigt avslutade dageröppningarna, ett karakteristiskt drag i Hagmanssons kyrkor. Tornet försett med åttkantig öppen lanternin i trä med höga rundbågiga öppningar och krönt av ett förgyllt kors. Sadeltak valmat över koret. Lägre sakristia med valmat tak.
INTERIÖR - En välbevarad interiör. Väggarna och det i tegel murade tunnvalvet vitputsade, indelade med parställda pilastrar och gördelbågar. Altaruppställning med kvardröjande senbarocka drag av Per Westman från 1797, målad och förgylld 1799 av Jonas Wagenius, som även stofferade predikstolen och målade draperier i blått med guldfrans på korväggen. Altartavlan med Korsfästelsen och därunder Nattvarden utförd av Joachim Öberg 1799. Al-tarskrank och läktarbarriär utförd 1787 av Johan Augustinsson. Predikstolen övertogs 1785 från Särbrå kyrka, snidad 1730 av Måns Gran. Nummertavla av Per Westman 1789, förgylld av J Öberg. Golvur 1814 av Per Persson i Lindome.
Sluten bänkinredning i tre kvarter. Öppna bänkar under läktaren. Orgel 1852-55 av J G Ek med fasad av Olof Hofrén. Avbalkning med låga skärmväggar under läktaren.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997

Kyrkotomten ligger högt med södra och västra delen avgränsade med hög naturstensmur (kvaderhuggen granit) varpå ett svartmålat stålrörsräcke infästs. Själva tomten är begränsad till ytan, kyrkobyggnaden placerad i NV läge, högst på tomten. Bogårdsmur i N, rester i V och Ö. Runt kyrkobyggnaden går grusade gångar. Gravkvarteren gräsbevuxna, i huvudsak i S och Ö. Längs muren planterade lövträd(lönnar?) Strax utanför muren i N finns en minneslund invid några björkar och barrträd.

Förslag till ny kyrka uppgjordes redan 1761 av Daniel Hagman. En ny stenkyrka uppfördes 1784-85 av sonen Pehr Hagmansson, Sundsvall, efter egna ritningar. Byggandet pågick samtidigt med uppförandet av residenset i Härnösand, liksom Stigsjö kyrka.

FÖRSAMLING 1995 - HÄGGDÅNGER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 754, år 1900: 1099, år 1995: 574

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, som 1314 tillhörde Medelpads prosteri (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten och är den sydligaste i landskapet. Kyrkan ligger för sig bland spridd jordbruksbebyggelse på en höjd ovanför Kyrksjön på gränsen mot skogen. Landskapet i bygden som har sina rötter ner i järnålder är kuperat med odlingsmarken på sluttningarna ner mot sjön. Församlingshemmet ligger söder om kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida salkyrka av sten med sakristia och eventuellt också vapenhus av trä. Kyrkan var 9 x 19 alnar i det inre och hade innertak av trä. Grundmurarna ligger under golvet i södra delen av den nuvarande kyrkan och undersöktes 1953.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Stenkyrka uppförd 1784-85 av Pehr Hagmansson efter egna ritningar. Salkyrka med torn som tillkom först på 1800-talet samt sakristia i norr. Grunden till tornet lades 1784, men tornet byggdes först 1848 av Anders Åkerlund efter ritningar från 1827 av Carl Gustaf Blom Carlsson.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Taket är avvalmat över koret. Tornet kröns av en åttkantig trälanternin. Fasaderna är vitputsade; hörn och portaler accentueras av pilastrar. Ingångar finns i väster och söder. Interiören är välbevarad. Kyrkorummet täcks av ett murat tunnvalv, buret av gördelbågar. Väggarna livas av parställda pilastrar. Kyrkan har sluten bänkinredning. År 1915 renoverades kyrkan in- och utvändigt. Vid en restaurering 1963-65 efter förslag av arkitekt Johan Thomé målades och konserverades inredningen. Predikstolen, snidad 1730 av Måns Gran, övertogs 1785 från Säbrå kyrka. Altarskranket och läktarbarriären utfördes 1787 av Johan Augustinsson. I altaruppsättningen från 1797, av Per Westman och förgylld av Jonas Wagenius 1799, sitter en altartavla från samma tid av Joachim Öberg. Orgelfasaden av Olof Hofrén är från 1850-talet. Altaruppställningen omges av en draperimålning från 1797, utförd av Jonas Wagenius.

Kyrkans äldsta föremål är en gotländsk dopfunt från 1200-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Förslag till ny kyrka uppgjordes redan 1761 av Daniel Hagman. En ny stenkyrka uppfördes 1784-85 av sonen Pehr Hagmansson, Sundsvall, efter egna ritningar. Byggandet pågick samtidigt med uppförandet av residenset i Härnösand, liksom Stigsjö kyrka.

Bogårdsmuren och två stegportar uppfördes 1805-1820. Stegport i öster vänd mot byvägen, vilken också får räknas som huvudentré in till kyrkotomten. Här finns en smidesgrind över vilken en strålsol och Karl XIV Johans namnchiffer förgyllts. Stegportarna krönta med kopparplåt.