BORGSTENA KYRKA

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

FÖRSAMLING 1995 - BORGSTENA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 525, år 1900: 688, år 1995: 770

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i sluttningen mot Nossekälla sjö i odlingsstråk i skogsbygd. Borgstena socken är belägen i skogsbygden mellan Borås och Herrljunga.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakrista i norr samt vapenhus i väster. I: Den första stenkyrkan uppfördes sannolikt under medeltiden. Dess ålder och utforming är inte närmare känd. Murar är bevarade i långhusets nordvästra parti. II: Kyrkans nuvarande planform är resultat av en nybyggnad 1753, delvis med återbruk av äldre murar (kyrkan vidgades 4 alnar på bredden och 16 på längden).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den tornlösa exteriören är enkel. Murarna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar, troligtvis förstorade i senare tid. Ingång i väster via vapenhuset samt direkt till korpartiet i sydost. Den rikt utsmyckade interiören, huvudsakligen samtida med kyrkans senaste nybyggnadsfas, bidrar framförallt till byggnadens kulturhistoriska värde och homogena stilkaraktär. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv, figurativt utsmyckat 1763 av målaren Detlef Ross. Av den fasta inredningen återstår från 1600- eller 1700-talen altaruppsats, predikstol, bänkinredning, läktare och altarring. Predikstolen med sina vridna kolonner och skulpterade evangelistbilder torde vara från 1600-talets slut. Altaruppsatsens ramverk bär en inskriftstavla som upplyser att den är skänkt av amiralitetskommendören Johan Gripenstedt och hans fru Inga Cath. Gripenstedt. Denna omsluter en på duk målad Golgataframställning från 1764. Kyrkan har restaurerats bl.a. 1916-19, efter förslag av arkitekt Anders Roland, och 1939, vilka dock huvudsakligen inskränkt sig till konservering och översyn av de värdefulla målningarna och inventarierna.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkans dopfunt, en figurativt utsmyckad dopfunt från 1100-talet eller tidigt 1200-tal, finns nu i Statens historiska museum, Stockholm. I kyrkan står en avgjutning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.

Anläggningen består av en medeltida kyrka med ursprunglig kyrkogård, där kyrkan är centralt placerad på den västra delen och öster om denna står en gammal klockstapel. Kyrkan nås via en stiglucka i väster. Denna kyrkogård har en mindre, utvidgad del från 1948 i öster samt en stor, sentida griftegårdsyta längs backen och ned till vägen i nordväst. Tomten omges av kallmurade stenmurar. De äldre delarna av muren har mer oregelbundna stenar och smalnar av något upptill, de nyare delarna har en vassare form. Anläggningen omges av gles lövskog och partier med syren. På kyrkogården är det glest med träd på den äldre delen (almar stod förr längs murarna där) medan den östra delen har lövträd i en rad innanför muren.
Fyra ytterligare öppningar finns i den övre kyrkogårdsmuren, en åt norr, en åt öster och två åt söder. Grinden åt öster, som leder till den nyare kyrkogårdsdelen, har en svart, spenslig pargrind av smide med ett kors i mönstret. Grusgången från den äldre kyrkogården fortsätter rakt fram genom denna del till grinden och delar ytan i två kvarter. Den nyaste delen av kyrkogården löper nedför kyrkkullens norra sida där en grindlös öppning finns i muren. Denna del av kyrkogården nås också dels via en öppning nere vid vägen, där en parkering är anlagd, och dels genom en öppning nedanför handikappsparkeringen vid kyrkan. Öppningarna har smidda grindar med flera kors i mönstret. I backen, där björk, ek och lönn växer, finns slingrande grusgångar anlagda. Gravvårdarna är fåtaliga på denna del av kyrkogården.
På den äldre kyrkogården runt kyrkan är gångarna grusade. Gångar saknas dock på kyrkans norra sida. Gravarna är av olika ålder och har en spontan placering med olika omfång och utformning. Vissa är äldre, några från omkring sekelskiftet 1700-1800. En noggrann inventering har utförts och gravvårdarna har fått en kulturhistorisk värdering, där flera befanns ha ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogården har alltså bevarat en karaktär från tiden före 1800, varefter planläggning och indelning av kyrkogårdarna i kvarter utvecklades. Vid klockstapeln har en åttakantig sentida muromgärdad damm av mörk natursten med slät utsida uppförts, täckt av stenöverliggare. Släta stenskivor av samma art täcker marken runtom. I sydvästra hörnet av kyrkan täcks ett sentida pannrum under markytan av ett gräsbevuxet jordtak, med nedgångslucka av plåt.
STIGLUCKA
Stigluckan är troligen tillkommen i samband med kyrkans ombyggnad 1753. Fasaden är putsad och har avfärgats vit med ett cementhaltigt yttre skikt med glimmer. Sadeltaket är valmat och belagt med skiffersten. Stigluckan har en kraftigt välvd segmentbåge med överputsad slutsten och i mitten löper en bjälke tvärs över öppningen med murning ovanpå. En pargrind av smide med spensliga, knoppförsedda stänger sitter i stigporten.