ÖRTOMTA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ÖRTOMTA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1113, 1900: 1229, 1995: 606

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km öster om Linköping på en markant höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet med vida utblickar över den agrara bygden. Den ligger strax norr om den gamla landsvägen från Gistad mot Åtvidaberg tillsammans med klockstapel, gravkapell, församlingshem (f d skola och ålderdomshem). Söder om vägen finns en tämligen omfattande villabebyggelse. Socknen är rik på fornlämningar. Prästgård vid Skravestad.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan bestående av ett långsträckt långhus med rakslutet korparti, korsarmar i norr och söder (förskjutna mot väster) samt en sakristia i norr; mot långhusets västgavel finns ett vapenhus av trä. Kyrkan antas härstamma från 1100-talets senare del och delar av långhuset är alltjämt bevarade. Till den ursprungliga kyrkan hörde också ett torn i väster, varav endast rester av nord- och sydmuren återstår. De befintliga korsarmarna tillkom troligen vid 1200-talets mitt. Vid en ombyggnad troligen färdigställd 1470 (se nedan) erhöll kyrkan ett rymligt korparti av långhusets bredd. Sakristian tillbyggdes under 1500-talet. Vid en ombyggnad år 1730, på bekostnad av dåvarande herren till Ekenäs Johan Banér, förlängdes koret med ytterligare en travé. Samtidigt inrymdes ett gravvalv under golvet för Ekenäs ägare. Västtornet revs och ersattes med det nuvarande timrade vapenhuset 1829-30.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har trots sin sammansatta byggnadshistoria och heterogena material (gråsten i långhus, tvärskepp och sakristia, tegel i östligaste traven samt trä i vapenhuset) ett mycket enhetligt utseende med låga valmtak, vitputsade fasader och stora rund-bågade fönster. Dess nuvarande karaktär tillkom i samband med en genomgripande restaurering 1854-55. Ingångar i väster via vapenhuset samt på den södra korsarmsgaveln. Hela kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. En inskrift på latin i långhusets näst västligaste anger att välvningen färdigställt år 1470. I det samtidigt uppförda korpartiet slogs ett efter östgötska förhållanden omvanligt rikt utformat stjärnvalv. Samtliga medeltidsvalv är försedda med dekorativa målningar, troligen tillkomna strax efter välvningen och framtagna vid restaureringar 1926 och 1939-40. Även över det under 1730-talet tillkomna korpartiet slogs tegelvalv. Predikstolen är tillverkad 1742 av Niclas Österbom i Norrköping. Altartavlan är målad 1807 av Per Hörberg, omfattningen är samtida och även altarringen. Bänkinredningen är från 1926 och föregicks närmast av öppna bänkar från 1891.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den äldre altaruppsatsen med två olje-målningar finns på nordväggen, den övre målad av David Schwartz 1724 och den undre av J. A. Weiss 1733, då även ramen tillkom. Det senmedeltida altarskåpet skänktes vid tillfället till Askeby kyrka. En märklig madonna i vit marmor av sannolikt fransk tillverkning utfördes för någon av Vasaregenterna vid 1500-talets mitt, möjligen kung Gustav, och har på okända vägar hamnat i Örtomta. Härifrån kommer även den berömda träreliefen av Gustav Vasa, gjord av Willem Boy, numera på Gripsholm, som skänktes av en privatperson till kyrkan. Dopfunten är från 1926 och ritad av Erik Fant.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets websida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Redan på en
arealavmätningskarta över Örtomta från 1729 finns den rektangulära kyrkogården utritad med
en tydlig avgränsning runt kyrkan. Kyrkan är mer centrerad i kyrkogården än idag. Inga
öppningar i omgärdningen redovisas. Öster om kyrkan redovisas något som kan tydas som en
klockstapel. Sydöst utanför kyrkogården står en bod. Norr om kyrkan och kyrkogården
redovisas ytterligare ett område omgärdat av något som tolkas som ett staket. Området har
liknande utsträckning som den markering som markerar kyrkbyn på häradskartan 1867-77,
med undantag för sträckningen i sydvästra hörnet. På arealavmätningskartan från 1729
redovisas dock ett område i nordöstra hörnet som markerats med bokstaven B, samma
markering som kyrkogården som ligger i kyrkans direkta närhet. Eventuellt har det alltså
under 1700-talet funnits ytterligare en kyrkogård norr om kyrkan. Vidare forskning kring
detta har inte varit möjlig inom denna inventering, men kanske är det en pestkyrkogård som
legat där. På häradsekonomiska kartan från 1868-1877 redovisas kyrkogårdens rektangulära
form. Även en trädkrans innanför kyrkogårdsmuren redovisas samt en trädsamling väster om
kyrkogården. Den äldre delen av kyrkogården breder ut sig runt kyrkan och omges av en mur
av gråsten i kallmur med ingångar i söder och väster. Ingången till kyrkogården är försedd
med granitstolpar med smidda järngrindar, sannolikt tillkomna under 1800-talets första hälft.
Öster om kyrkogårdsmuren ligger klockboden, som uppfördes 1877 och ersatte en äldre
klockstol. Strax norr därom finns en byggnad, som numer har funktion som gravkapell.
Såväl klockboden som gravkapellet byggdes om 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant.

Han ritade även kyrkogårdens utvidgning mot norr som gestaltades i en klassisk utformning.
Den rektangulära kyrkogården omgärdas av en trädkrans. Innanför trädkransen går
grusgångar, och från dess långsidor går fyra grusgångar som möts i en rundel som ytterligare
markeras av fyra träd. Ett äldre flygfotografi från 1935 visar den äldre kyrkogårdens sydöstra
delar. Kyrkogården var då gräsbelagd med enstaka grusbelagda gravvårdar omgärdade av
häckar. Ett fotografi från 1944 visar även det kyrkogårdens sydöstra del som nu har en annan
karaktär. Samtliga synliga gravvårdar är grusbelagda och omgärdade av låga häckar. Den
strukturen ändrades under 1980-talet, då kyrkogården gräsbelades och rygghäckar i
nordsydlig riktning planterades. Idag finns dock flera högreståndsgravar med olika typer av
omgärdning kvar på Örtomta kyrkogård.

Ingången i söder tillkom 1840 med enkla granitstolpar och vackra, smidda järngrindar smidda
av smeden Ölander. Ytterligare grindar har funnits vid porten i väster. Grindarna till den
porten tillverkades sannolikt 1821.

Den gamla ringmurens rappning omtalas 1730, alltså bör ringmuren ha varit murad. Dess
omtäckning med spån nämns 1679. Å 1821 togs spånen bort och muren jämnades ovantill.
Förmodligen revs den i sin helhet 1839, då en omfattande planering av kyrkogården ägde
rum. Kyrkogården utvidgades 1862 till nära dubbelt sin storlek.

Klockboden uppfördes 1877 och föregicks av en klockstol byggd av timmer 1801-1802, som
enligt N.M Mandelgrens teckning från 1840-talet låg endast 5-6 meter öster om koret.
Ursprungligen hade klockorna varit placerade i en klockstapel, vilken omtalas 1694.
1882 hittades en murad grav på den plats där klockstapeln tidigare stod strax öster om koret.
På fem kvarters djup (ca 75 cm) hittades en kista av murade täljstensskivor.

ÖRTOMTA KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i Örtomta samhälle ca 20 kilometer öster om
Linköping. Kyrkogården har en rektangulär planform i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger på
kyrkogårdens nordvästra del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst med koret i öster.
Kyrkogården har utvidgats mot norr under 1900-talet.

Örtomta kyrka
Örtomta är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talets andra hälft med
rektangulärt långhus med ett smalare kor och torn i väster. Kyrkan försågs med korsarmar på
1200-talet och ett nytt kor under 1400-talet. Koret förlängdes ytterligare 1730, då även ett
gravkor för ägarna till Ekenäs inrättades under golvet. Kyrkan fick sin nuvarande exteriöra
utformning genom att tornet revs 1790 och takformen förändrades i mitten av 1800-talet.
Kyrkan är vitputsad och taket täckt av kopparplåt. Ingångar finns på västsidan och via södra
korsarmen. Kyrkorummet, som har tillkommit i flera etapper under medeltiden har en
senmedeltida prägel med målade valv. Kyrkan restaurerades 1926 under ledning av arkitekt
Erik Fant. Socknen har varit herrgårdstät, vilket avspeglar sig på kyrkogården som har flera
påkostade gravplatser bevarade. Öster om kyrkogården finns en klockbod och ett gravkapell.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av åtta kvarter: A-H. Kvarter A ligger sydöst om kyrkan och består av
gravarna 101-194. Kvarter B ligger sydväst om kyrkan och består av gravarna 111-331.
Kvarter C ligger nordväst om kyrkan och består av gravarna 101-317. Kvarter D ligger öster
om kyrkan och består av gravarna 121-203. Väster om gravarna 125 och 124 ligger två
gravplatser omgärdade av cypresser, dessa gravar har inga gravnummer på gravkartan. I
inventeringen är de döpta till ÖLM 1, respektive 2. Kvarter D innehåller även gravar med
kvartersbetäckning K med gravarna 1-4. Gravarna ligger i kyrkobyggnadens direkta närhet i
söder och öster.

Kvarter E-H ligger i utvidgningen av kyrkogården. Kvarter E ligger i kyrkogårdens sydvästra
del och består av gravarna 101-162. Kvarter F ligger i kyrkogårdens sydöstra del och består
av gravarna 101-111. I detta kvarter ligger också minneslunden. Kvarter G ligger i
kyrkogårdens nordvästra del och utgörs av gravarna 203-314. Kvarter H ligger i kyrkogårdens
nordöstra del och består av gravarna 74-206. I rapporten beskrivs kvarteren E- H tillsammans.

Allmän karaktär
Kyrkan och kyrkogården ligger i ett svagt höjdläge som omgärdas av en bogårdsmur och en
trädkrans av lindar. På kyrkogårdens östra del står en klockbod och ett gravkapell. Örtomta
kyrkas närhet till de tre stora säterierna Ekenäs, Svenneby och Sörby, avspeglas genom de
påkostade gravplatserna i sydöst och nordväst över bland annat familjerna Banér, Klingspor
och de la Gardie. Dessa områden karaktäriseras av omgärdade gravplatser som ligger tätt intill
varandra. Detta i kontrast till övriga gravvårdar på kyrkogården som mestadels står framför
rygghäckar i nordsydlig riktning. Norr om kyrkan har kyrkogården under 1900-talet utvidgats,
utvidgningen är utformad i en klassicistisk stil.

Omgärdning
Väster: kallmurad stödmur lagd i skift av mindre fältsten, murens norra del är bitvis
cementfogad. Murens höjd ca 0,7-1,0 m.
Norr: kallmurad stödmur lagd i skift av mindre fältsten, murens höjd ca 1,0 m.
Öster: kallmurad stödmur, mestadels av granitblock med skolning, klockstapelns sockelmur är
integrerad med muren. Murens höjd ca 0,7-1,0 m.
Söder: kallmurad av mestadels kluvna granitblock, flera märken efter borrmärken finns.
Hörnstenarna är släthuggna i båda hörnen. Flera skolstenar har ramlat ut. I murens östra hörn
finns två järnringar lodrätt placerade. Murens höjd är ca 1,0-1,2 m.
Hörnen i kyrkogårdsmuren är omlagda med kvaderhuggna granitblock lagda i skift.
Kyrkogårdens utvidgning i norr: omgärdas av ett enkelt plankstaket, i söder avgränsas
kyrkogården av en kraftig slänt som leder upp till den äldre kyrkogårdens norra mur.

Ingångar
Söder: dubbelgrind i järnsmide med konkavt krön och med bl a cirklar som dekor. Släthuggna
granitgrindstolpar med avfasat krön. Grindstolparna är utformade för att gå in i
kyrkogårdsmuren.
Väster: öppning i muren, inga grindar. Utvidgningen i norr har en dubbelgrind i samma, men
något moderniserat, utförande som i grinden i söder.
Norr: en murad trappa av kalksten belagd med kalkstenskivor leder ned från den äldre
kyrkogården till den yngre. Trappan har svartmålade ledstänger i järn.
Öster: en modern trappa mellan gravkoret och klockboden leder ned mot skolhuset.

Vegetation
Väster: fyra lindar bildar trädkrans.
Norr: två lindar i trädkransen i väst respektive öst. I slänten ned mot utvidgningen i norr
växer en rönn. Längre österut växer en häck av syren.
Öster: tre lindar bildar trädkrans.
Söder: sju lindar bildar trädkrans och mellan träden växer tujabuskar. Innanför södra ingången
flankeras grusgången av rabatter.
Rygghäckarna löper i nordsydlig riktning och består av måbär?. Vid kyrkans södra vägg vid
gravvårdarna K 1-3 står två tujor.

Gångsystem
Gångsystemet som löper från ingångarna i väster, söder och öster går runt kyrkan. En
grusgång ansluter till trappan som går ned till utvidgningen i norr. Gångarna är belagda med
krossat grus. Gångsystemets struktur är idag densamma som syns från uppmätningsritningen
som redovisas i rapporten från 1921 från Sveriges Kyrkor. Tidigare har det även funnits
grusgångar som gick längsmed kyrkogårdsmuren vid kvarter A och B.

Gravvårdstyper
Nordöst och sydväst om kyrkan finns i huvudsak högreståndsgravar med omgärdningar.
Gravvårdarna är mestadels av granit eller kalksten. Gravvårdar i form av liggare är vanligt
förekommande i samband familjegravarna, inte sällan i svart granit. Omgärdningarna kring
dessa gravplatser är antingen gjutjärnsstaket, pollare med en kedja eller en stenram ofta med
runda klot i hörnen. Kors i kalksten och marmor förekommer. I kyrkogårdens sydöstra del
finns gravvårdar vars stenram tagits bort. I kvarter D finns en något annorlunda gravvård
utformad som en liten sarkofag. I kyrkogårdens utvidgning i norr finns enstaka gravvårdar
från den s k allmänna linjen. Gravvårdarna är från 1800-talets mitt fram till idag.

Minneslund
Minneslunden anlades under 1990-talet och ligger i kvarter F.

Byggnader
Klockboden uppfördes 1877 och ersatte en äldre klockstol. Intill finns en byggnad, som
numer har funktion som gravkapell. Byggnaderna byggdes om 1926 av Erik Fant.

Övrigt
Undanställda gravvårdar finns utanför den nya kyrkogårdens omgärdning i väster.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A
Kvarteret omfattar gravplats nr A 101-194 och ligger söder och sydväst om kyrkan. Väster om
kvarteret utanför kyrkogården ligger församlingshemmet och söder om kvarteret går
landsvägen med villabebyggelse på andra sidan. Öster om kvarteret ligger kvarter B och i norr
finns kyrkan

Allmän karaktär
Kvarteret domineras i väster av de stora gravplatserna för familjerna Banér och Klingspor.
Här finns även många andra omgärdade grusbelagda gravar. I kvarterets östra del växer två
rygghäckar i nordsydlig riktning, i öster är också gravvårdarna av lite enklare karaktär.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren avgränsar kvarteret i väster och söder.

Ingångar
Norr om kvarteret ligger kyrkogårdens västra ingång och öster om kvarteret ligger
kyrkogårdens södra ingång.

Vegetation
Kvarteret omgärdas i väster och söder av kyrkogårdens trädkrans. I söder mellan träden växer
tujabuskar. Tujor finns även vid enskilda gravvårdar. I kvarterets östliga del är marken
bevuxen med gräs och två rygghäckar, troligen måbär, växer i nordsydlig riktning i kvarterets
östra del.

Gångsystem
Det finns inget gångsystem inne i kvarteret. Grusgångarna från västra och södra ingångarna
avgränsar kvarteret mot norr och öster.

Gravvårdstyper
I väster finns flera omgärdade grusgravar över bland annat familjerna Banér och Klingspor.
Gravplatsernas omgärdningstyper är stenram, gjutjärnsstaket eller omgärdning med pollare
med kedja. Gravvårdar av granit är vanligt. Vid familjegravarna finns liggare av svart granit
och kors av kalksten. Ju längre österut i kvarteret man kommer är gravvårdarna enklare. De
saknar omgärdning och står framför rygghäckar.

Kvarter B
Kvarteret omfattar gravplats nr B 111-311 och ligger söder och sydöst om kyrkan. Söder om
kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren, ligger landsvägen med villabebyggelse på andra sidan.
Öster om kvarteret står klockboden och gravkapellet. Norr om kvarteret ligger kvarter D och
inordväst ligger kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av rygghäckar i nordsydlig riktning. I sydöstra hörnet dominerar en
gjutjärnsomgärdad gravvård för familjen Koskull.

Kvarter B från väster.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren avgränsar kvarteret i söder och öster.

Ingångar
Sydväst i kvarteret finns kyrkogårdens södra ingång. I öster finns ytterligare en ingång mellan
klockboden och gravkapellet.

Vegetation
Kvarteret omgärdas i söder och öster av kyrkogårdens trädkrans. Mellan träden i söder växer
tujabuskar. Rygghäckar, troligen måbär, växer i nordsydlig riktning i kvarteret.

Gångsystem
Det finns inget gångsystem inne i kvarteret. Grusgångarna från södra och östra ingångarna
avgränsar kvarteret mot norr och väster.

Gravvårdstyper
Centralt i kvarteret står en gravvård i form av en obelisk, gravvården omgärdas av ett
gjutjärnsstaket. Enstaka gravvårdar finns kvar vars stenram tagits bort. Kvarteret har annars
många gravvårdar från 1940-60-talet.

Kvarter C
Kvarteret omfattar gravplats nr C 101-317 och ligger väster och nordväst om kyrkan. Väster
om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger församlingshemmet. Norr om kvarteret nedanför en
slänt ligger kvarter E. Öster om kvarteret finns kyrkan och kvarter D.

Allmän karaktär
Kvarteret karaktäriseras av rygghäckar i nordsydlig riktning. Flera gravplatser är omgärdade
med stenram. Här är de dock belagda med gräs istället för grus.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren avgränsar kvarteret i väster och norr.

Ingångar
Sydväst i kvarteret finns kyrkogårdens västra ingång.

Vegetation
Trädkransen i form av lindar löper längsmed kvarterets västra utbredning. Rygghäckar växer i
nordsydlig riktning.

Gångsystem
Inom kvarteret finns inget gångsystem. Kyrkogårdens övriga gångsystem angränsar till
kvarteret i söder.

Gravvårdstyper
Inom kvarteret finns flera olika typer gravvårdar från 1800-talets slut fram till 2000-talet.
Kvarteret karaktäriseras av den mängd olika gravvårdar som finns. Flera olika typer av kors
varav några är uppförda under de två senaste decennierna. I kvarterets södra del finns en
gravvård i form av en sarkofag. Det finns även flera gravvårdar av svart granit. Området har
även gravvårdar med stenomgärdning, här är de dock inte grusbelagda utan beväxta med gräs.

Kvarter D, K

Kvarteret omfattar gravplats nr D 121-203 och ligger öster och nordöst om kyrkan. Väster om
kvarteret finns kyrkan och kvarter C. Öster om kvarteret står gravkapellet och klockboden och
norr om kvarteret ligger kvarter F. Väster om gravarna 125 och 124 ligger två gravplatser
omgärdade av tuja. Dessa gravar har inget gravnummer på gravkartan och i inventeringen är
de döpta till ÖLM 1, respektive 2. Kvarter D innehåller även gravar med kvartersbeteckning
K med gravarna 1-4. Gravarna ligger i kyrkobyggnadens direkta närhet i söder och öster.

Allmän karaktär
Kvarteret domineras av omgärdade grusgravar över högreståndspersoner.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i norr och öster.

Vegetation
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdens trädkrans i norr och öster och i norr växer en syrenhäck.
Väster i kvarteret växer flera rygghäckar. Gravvård ÖLM 1-2 omgärdas av en tujahäck.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem. Kvarteret avgränsas i söder och väster av kyrkogårdens
övriga gångsystem.

Gravvårdstyper
Kvarteret domineras av gravvårdar över högreståndspersoner. Vid kyrkans östra gavel står en
gravvård i form av en kolonn på ett fundament och gravvården kröns av en urna. Söder om
kyrkan finns två stora liggare och en tidstypisk kalkstensvård från 1830-talet. Övriga
gravplatser karaktäriseras av grusbelagda gravar med stenram eller gjutjärnsstaket.

Kvarter E, F, G, H
Kvarteren omfattar gravplats nr E 101-161, F 101-120, G 203-314 och H 74-161 och utgör
den utvidgade delen norr om den äldre kyrkogården. Utanför omgärdningen ligger
jordbruksmark i norr och i väster finns arbetsytor för kyrkogårdens personal samt
undanställda gravvårdar

Allmän karaktär
Utvidgningen i norr, som planerades 1926 av arkitekt Erik Fant, utformades helt i tidens
klassicistiska anda. Utvidgningen ligger ca 5 meter lägre än den äldre kyrkogården.
Utvidgningen har en öppen karaktär som på ett naturligt sätt genom grusgångarnas
utformning bildar fyra kvarter. Kyrkogården har en centralt placerad grusrundel som
omgärdas av fyra popplar. Från rundeln går grusgångar i fyra väderstreck och på det sättet
delas kyrkogården in i fyra naturliga kvarter. Tidigare har även grusgångar funnits i
kyrkogårdens ytterkanter innanför trädkransen.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas i norr, väster och öster av ett enkelt trästaket, som idag är mycket
skadat och i stort behov av reparation. Mot söder avgränsas kyrkogården av den slänt som
vetter upp mot den äldre kyrkogården.

Ingångar
Väster: dubbelgrind järn, liknande utförande som grinden i söder vid gamla kyrkogården,
grindstolpar av släthuggen granit.
Öster: öppning i staketet.
Söder: trappa leder upp mot den äldre kyrkogården. Trappan är murad av kalksten, sättstegen
är av kalkstensskivor. Ledstång av järn.

Vegetation
Tio lindar i trädkransen. I kyrkogårdens mitt står fyra popplar. I anslutning till minneslunden
som till viss del omgärdas av en tujahäck står tre björkar. I minneslunden står ett träd
(gullregn?).

Gångsystem
Grusgångar bildar ett kors. På ett äldre fotografi från 1935 syns även en grusgång strax
innanför kyrkogårdens omgärdning i norr. Sannolikt har en grusgång omgärdat hela
kyrkogården. Grusgångarna är idag belagda med natur- och krossat grus.

Gravvårdstyper
Här finns gravvårdar från 1930-talet och framåt, några enstaka gravvårdar finns som kan ha
ingått i den s.k. allmänna linjen.

Övrigt
Minneslunden anlades under 1990-talet och omgärdas av en tujahäck och en stensättning.
Minneslunden är delvis stenlagd med gatsten med plats för ljus och vaser.

Örtomta är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes av sten under 1100-talets andra hälft med rektangulärt långhus med ett smalare kor och torn i väster. Kyrkan försågs med korsarmar på 1200-talet och ett nytt kor under 1400-talet. Koret förlängdes ytterligare 1730, då även ett gravkor för ägarna till Ekenäs inrättades under golvet. Kyrkan fick sin nuvarande exteriöra utformning genom att tornet revs 1790 och takformen förändrades i mitten av 1800-talet. Kyrkan är vitputsad och taket täckt av kopparplåt. Ingångar finns på västsidan och via södra korsarmen. Kyrkorummet, som har tillkommit i flera etapper under medeltiden har en senmedeltida prägel med målade valv. Kyrkan restaurerades 1926 under ledning av arkitekt Erik Fant. Socknen har varit herrgårdstät, vilket avspeglar sig på kyrkogården som har flera påkostade gravplatser bevarade. Öster om kyrkogården finns en klockbod och ett gravkapell. Kyrkomiljön upplevs som väl sammanhållen, vilket understryks av kyrkogårdens trädrad som sammanbinder den äldre bebyggelsen väster och öster om kyrkan.
KYRKOGÅRDEN består av två delar. Den äldre delen av kyrkogården utbreder sig runt kyrkan och omges av en mur av gråsten i kallmur med äldre ingångar i söder och väster. Ingången till kyrkogården är försedda med granitstolpar med smidda järngrindar, sannolikt tillkomna under 1800-talets första hälft. Öster om kyrkogårdsmuren ligger klockboden, som uppfördes 1877 och ersatte en äldre "klockstol". Strax norr därom finns en byggnad, som numer har funktion som gravkapell. Såväl klockstapeln som gravkapellet byggdes om 1926 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Han ritade även kyrkogårdens utvidgning mot norr. Kyrkogården, som omges av en trädkrans, domineras av större gravmonument och gravvårdar med järnstaket.