CHRISTINAE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - ALINGSÅS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 829, år 1900: 3301, år 1995: 23917

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Alingsås landsförsamling tidigast 1619. Sammanslagen med Alingsås landsförsamling, Rödene och Bälinge 1967 (Alingsås församling).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i centrala staden, nordväst om Stora torget och i anknytning till rådhuset. Kyrkomiljön ingår i det riksintresseområde som omfattar stadskärnan från 1600-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan uppfördes 1642-1651 med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti. Västtorn tillbyggdes 1788-91. En sakristia av okänd ålder har funnits i öster. Sakristian på korpartiets norra sida härrör i sin nuvarande utformning från en restaurering 1985-86, efter förslag av arkitekt Rolf Bergh.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Det tillbyggda västtornet i sengustaviansk stil, med rusticerad bottenvåning, lunettfönster, konsolgesims och kopparklädd lanternin, ger exteriören mycket av dess nuvarande karaktär. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Interiören präglas framförallt av förändringar företagna under 1800- och år 1900- talen, då inredningen förändrats och huvuddelen av inventarierna förvärvats. Kyrkan äger flera altarprydnader. Från 1650-talet härrör delar av en altartavla med Kristus på korset och Nattvarden som centrala motiv, numera upphängda på långhusväggarna. Vid restaureringen 1930-31 förvärvades en ny altartavla av konstnär Holger Hjort, framställande Kristi uppståndelse. Den nuvarande altartavlan är målad av Bo Beskow och har motiv hämtade ur Bergspredikan. Predikstol från 1700-talets slut eller 1800-talets början. Kyrkan restaurerades också 1964-65, under ledning av arkitekt Åke Porne, som också formgivit den nuvarande dopfunten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

FÖRSAMLING 1995 - ALINGSÅS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 829, år 1900: 3301, år 1995: 23917

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Alingsås landsförsamling tidigast 1619. Sammanslagen med Alingsås landsförsamling, Rödene och Bälinge 1967 (Alingsås församling).

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i centrala staden, nordväst om Stora torget och i anknytning till rådhuset. Kyrkomiljön ingår i det riksintresseområde som omfattar stadskärnan från 1600-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan uppfördes 1642-1651 med rektangulärt långhus och tresidigt avslutat korparti. Västtorn tillbyggdes 1788-91. En sakristia av okänd ålder har funnits i öster. Sakristian på korpartiets norra sida härrör i sin nuvarande utformning från en restaurering 1985-86, efter förslag av arkitekt Rolf Bergh.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar. Det tillbyggda västtornet i sengustaviansk stil, med rusticerad bottenvåning, lunettfönster, konsolgesims och kopparklädd lanternin, ger exteriören mycket av dess nuvarande karaktär. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Interiören präglas framförallt av förändringar företagna under 1800- och år 1900- talen, då inredningen förändrats och huvuddelen av inventarierna förvärvats. Kyrkan äger flera altarprydnader. Från 1650-talet härrör delar av en altartavla med Kristus på korset och Nattvarden som centrala motiv, numera upphängda på långhusväggarna. Vid restaureringen 1930-31 förvärvades en ny altartavla av konstnär Holger Hjort, framställande Kristi uppståndelse. Den nuvarande altartavlan är målad av Bo Beskow och har motiv hämtade ur Bergspredikan. Predikstol från 1700-talets slut eller 1800-talets början. Kyrkan restaurerades också 1964-65, under ledning av arkitekt Åke Porne, som också formgivit den nuvarande dopfunten.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.