Kärna kyrka
Dagens kyrka i Kärna är ett resultat av många års ombyggnader och dess prägel idag är
närmast nyklassicistisk, trots att många byggnadsperioder är representerade i dess
fasader. Kyrkobeskrivningen kan komma att revideras efter pågående inventering av
kyrkor och kyrkomiljöer.
Kärna kyrka uppfördes antagligen ursprungligen på 1130- eller 1140-talen, delar av
denna äldsta stenkyrka finns bevarade i dagens kyrka. Enligt en tradition från 1600-talet
ska Kärna och Kaga kyrkor vara uppförda samtidigt och av samma byggherre, kung
Sverker Kolson 1137. Den ursprungliga kyrkan antas ha varit mycket lik den i Kaga.
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av en äldre
ursprunglig del kring kyrkan som inte är
kvartersindelad. Dock gäller att gravarna
utmed den ursprungliga ytterkanten har en
numrering och att gravvårdarna på
kyrkogårdens inre har en annan.
Utvidgningen från 1931 följer det inre
kvarteret numrering med start på nr 500.
Den nya kyrkogården är kvartersindelad i tre delar A-C.
Allmän karaktär
Kyrkogården ligger inbäddad i ett parkliknande område mellan Kärna mosse i öster och
villasamhället i öster. Den ursprungliga kyrkogården lades om någon gång under 1800-
talet, sannolikt i samband med uppförandet av den nuvarande korskyrkan i början av
1800-talet eller möjligen efter branden 1893. Den ursprungliga karaktären av denna
kyrkogård är bevarad i det yttre kvarter med mycket stora grusade gravplatser omgivna
av häckar som finns kvar. En motsvarade rad med mindre grusade häckomgärdade
gravar finns längst i öster på den inre delen. I det inre har gravvårdar successivt bytts ut.
Detta område bär istället karaktär av häcksystem med häckar av mycket varierande
sorter. Till den ursprungliga 1800-talskaraktären hör också de regelbundna
grusgångarna och muren av sprängd sten.
Den 1931 utbyggda delen har en karaktär som ansluter till den ursprungliga
kyrkogården. Här finns en yttre gravrad utanför en kringgående grusgång och
rygghäckssystem. I mitten av södra delen bildar tvärställda ligusterhäckar större rum
med sex gravplatser i varje.
Den nya kyrkogården ligger nedanför och öster om den gamla. Entrén sker genom en
pampig trappa som leder ned till en paradväg som slutar vid minneslunden. Hela
anläggningen omges av jämngamla lindar. Gravvårdarna ligger dels nedanför muren till
den gamla kyrkogården (kvarter A) och dels på den öppna gräsmattan mellan
nordsydligt löpande rygghäckar (kvarter B och C). Gravvårdarna är alla helt moderna
och relativt låga och smala.
Omgärdning
I väster består omgärdningen av två delar. Dels den ursprungliga kyrkogårdens västra
mur i den norra delen. Dels den nya utflyttade västmuren från 1931 i den södra delen. I
den ursprungliga delen finns en ca 1,4 m hög kyrkogårdsmur bestående 1-4 varv 0,3-1,0
m stor sprängd sten i kallmur. Muren har grässläntad insida och två bindringar finns
infästa i den. Muren saknar häck men närmast västra grinden finns 6 3-4 m höga
spetsiga tujor. Norr om dessa en kryptuja som täcker muren och i norvästra hörnet en
ung tuja. Den nyare västmuren är 1,4-2,5 m hög och består av 1-3 varv 0,2-2,0 m stor
sprängd sten i kallmur. Den har också släntad insida.
Utanför muren står 4 jämngamla lindar. På muren växer en 0,5 m hög spireahäck. Invid
nordvästra grinden också två lindar och en kryptuja som täcker muren.
I norr består omgärdningen av den ursprungliga kyrkogården samt en sträcka av nya
kyrkogården. Den urprungliga kyrkogården omgärdas i norr till största delen av en mur
av 0,4-2 m stor sprängd sten i cementbruk. Insidan är släntad. Från och med ca 8 m
väster om norra grinden och österut finns istället 2 varv av 0,7 m stor sprängd sten utan
bruk.
Till följd av höjdskillnad ökar murens höjd i liv med grifterummet till 3 m. Utanför
muren står 6 jämngamla lindar. Den nya kyrkogården vinklar ut mot norr med en mur
av huggen gatsten som består av 5 varv sten och är ca 1,5 m hög. Mot norr finns sedan
ett 2 m högt plank. 3 unga lindar står utanför i omgärdningen.
Östra omgärdningen ligger helt inom nya kyrkogården och består av ett grönt
gunnebostängsel framför en slänt i vilken det växer en kraftig häck av sibirisk ärtväxt. I
omgärdningen ingår 10 lindar som är ca 30 år gamla.
I söder består omgärdningen av en del vid nya kyrkogården och en del tillhörande den
utvidgade delen från 1931. Vid den nya kyrkogården finns en svagt släntad mur av 0,3-
2,5 m stor sprängd sten som är 0,7-1,2 m hög. Utanför denna växer 5 ca 30 år gamla
lindar. Till den utvigade delen övergår muren steglöst och samma teknik och sten har
använts. Muren är helt och hållet terrassmur utan släntning och höjden upp till 2 m.
Utanför muren finns 6 äldre lindar. Längs hela den södra omgärdningen växer en 0,5 m
hög spiereahäck.
Ingångar
I väster finns två ingångar som båda är belägna i den vinkel som bildats genom att
utvidgningen 1931 inte kom att följa hela västra sidan av kyrkogården.
Huvudgrinden sitter i den gamla muren, alldeles intill hörnet. Det är en bred
smidesjärngrind i tre delar, en dubbelgrind i mitten och två enkla grindar vid sidorna.
Grinden är ornerad med spjäl- och bågornament. De fyra grindstoplarna är av kalksten,
fyrsidiga och med en klassicistisk stil med bredare bas och huv. På huvarna står
gjutjärnsurnor.
Den nordvästra grinden leder in till den utvidgade delen av västra kyrkogården. Grinden
har båg- spjäl- och pilspetsornament i två nivåer. Grindsstolparna är enkla, fyrsidiga av
granit.
I norr leder en likadan grind som den nordvästra ut till parkeringen och
församlingshemmet. Dessutom finns en kopia av samma grind i den nya kyrkogårdens
utgång i norr.
I söder finns ytterligare en kopia av denna grind i den nya kyrkogårdens utgång mot
söder.
Vegetation
Förutom vad som beskrivits i kapitlet om omgärdningen finns på gamla kyrkogården.
Nordvästra delen: Fem gravar längs med muren och en i det inre omges av häckar av
oxbär eller idegran. Den inre gravraden har en vinkelställd rygghäck av tuja ca 0,7 m
hög. I gränsen mellan den yttre grusgången och den yttre raden gravar finns tre lindar.
Ytterligare två mindre träd växer på gräsmattan in mot kyrkan. Närmast kyrkan finns
några prydnadshäckar.
Nordöstra delen: Samtliga gravplatser utom en i den yttre gravraden omges av häckar.
Med ett undantag utgörs dessa av oxbär, undantaget är en idegranshäck. Hela den
östligaste raden gravar i den inre delen är också omgivna av oxbärshäckar. Den trekant
som finns i det inre bildas en 0,8 m hög tujahäck som lämnar en gravrad utanför. I
gränsen mellan den yttre gravraden och den yttre grusgången står tre lindar.
Sydöstra delen: Utmed kanten mot nya kyrkogården växer en häck av först 0,8 m hög
tuja, sedan en 0,7 m hög måbär och slutligen en 1,8 m hög spirea. Två gravar i den yttre
delen är häckomgärdade. I det inre av den ursprungliga kyrkogården finns ett system av
rygghäckar mellan gravraderna. Fyra av dessa går i nord-sydlig rikning och en, den
yttersta, i östvästlig riktning. Från väster räknat består häckarna av en 0,9 m hög
idegran, två 0,6 m höga deutisor samt en häck av röd cornister. Även den öst-västliga
häcken är av röd cornister.
Samtliga gravar i den östligaste gravlinjen omges av låga oxbärshäckar. I den del som
tillhör utvidgningen 1931 finns två öst-västligt löpande rygghäckar, samt fyra kortare
nord-sydligt löpande häckar som bildar öppna rum mitt i området. Rygghäckarna är 0,6
m höga idegranar och de tvärställda häckarna är 0,4-0,6 m höga ligustrar.
Sydvästra delen: I den inre ursprungliga delen finns fem nordsydligt löpande
rygghäckar av varierande slag samt längst i öster i östvästligt löpande rygghäck. Dessa
är från väster räknat en 0,8 m hög oxbärshäck, tre 0,6 m höga måbärshäckar samt en 0,8
m hög idegranshäck. Den östvästliga häcken är av röd cornister. Mellan de två
östligaste rygghäckarna finns istället för häck en rad av sex parvis ställda tujor. I den
utvidgade delen är arrangemanget likartat som i den sydöstra delen. I den södra delen
finns två öst-västligt löpande rygghäckar av ca 0,6-0,8 m hög oxbär. I den västra delen
finns en häck av samma slag. I den södra delen finns också åtta tvärställda
ligusterhäckar som bildar rum med sex platser i varje.
Den nya kyrkogården omges helt av jämgamla, ca 30 år gamla, lindar. De växer på
västra och norra sidan strax innanför omgärdningen och på den östra och södra sidan,
strax utanför. I kvarter A åtskiljs gravplatserna av ca 1 m långa och 0,4 m höga
idegranshäckar. I kvarter B finns 4 (av 5 planerade) nord-sydligt löpande häckar av
spirea. Dessa är mellan 0,6 och 0,2 m höga. I södra delen av kvarteret finns 2 östvästligt
löpande rygghäckar av måbär, 1 m höga. I kvarter C finns 4 av 5 planerade östvästliga
rygghäckar på plats, de är från väster en låg snöbärshäck, en 0,4 m hög spirea,
en 0,6 m hög ölandstok och en 0,2 m hög ny häck av berberis?
Öster om bisättningsrummet växer 4 st 5 m höga spetsiga tujor.
Minneslunden ligger längst i öst längs en gata som flankeras av 1,2 m höga idegranshäckar.
I dessa står parvis placerade ca 3 m höga tujor. Trappan ned till den nya
kyrkogården flankeras av två korta 2 m höga tujahäckar och framför den står 4 st 2 m
höga och spetsiga buskar av samma slag.i mitten av en 0,5 m hög idegranshäck.
Gångsystem
Den ursprungliga kyrkogården har en kringgående yttre grusgång som lämnar 1 gravrad
utanför. Dessutom finns grusgång kring själva kyrkan. Från den södra ingången leder en
gång rakt söder ut som dock slutar tvärt eftersom det inte finns någon grind på denna
sida. I det inre finns en U formad gång inne i den inre sydöstra delen och en
genomgående nord-sydlig gång genom den inre sydvästra delen. Övriga på kartan
markerade grusgångar är idag igensådda. I den utvidgade delen har 1 grusgång
tillkommit i väster och två i söder.
Den nya kyrkogården har en kringgående grusgång som dock lämnar den nordligaste
delen av kvarter C utanför. Kvarter B delas också i en mindre sydlig och ens större
nordlig del av en grusgång. I mitten av nya delen leder en bred grusgång fram till
minneslunden, mellan häckar av idegran.
Gravvårdstyper
Kärna kyrkogård uppvisar en stor bredd på gravvårdstyper och vårdarna på plats
representerar ett tidsspann mellan 1782 och 2005.
I den yttre delen av den ursprungliga kyrkogården har kvar sin karaktär från 1800-talet
med stora grusade gravplatser omgivna av låga häckar. Flera av gravarna i detta område
har också stenramar. Ett stort antal vårdar är antagligen de ursprungliga på sina
respektive platser, fyra stycken är från första delen av 1800-talet medan ytterligare
sexton tillhör de sista årtiondena av samma århundrade. Övriga vårdar i området är
huvudsakligen från tidigt 1900-tal. Bland de äldre vårdarna märks fyra stycken höga
kors stående på upphöjda gräskullar. En av dessa omges av en järnkedja. Ovaliga till
typen är en gravsten i form av hög avbruten pelare och en liten rund liggande gravvård
från 1820. En gravvård i form av en kalkstenssakofag finns också. Inom denna del av
kyrkogården finns också släkten Lagerfelds gravvårdar från 1839 och fram till idag. De
tre äldsta vårdarna består av två specialdesignade kalkstensvårdar och en järnvård i form
av ett gotiskt fönster. Dessa tre står tillsammans på en upphöjd kulle. De yngre
släktgravarna ligger samlade inom en stor stenram omgiven av höga tujor. De består av
flera liggande likadana gravvårdar av röd kalksten. Bakom den finns två stående vårdar
av samma material. Övriga vårdar i denna del av kyrkogården består huvudsakligen av
höga smala granitvårdar.
I den inre delen av den ursprungliga kyrkogården är gravvårdarna genomgående yngre
och har bytts ut undan för undan. Även här finns dock två 1800-talsvårdar kvar på
ursprunglig plats. Längs den östra utkanten av kvarteret finns en rad grusade gravar
omgivna av låga häckar som utgör en motsvarighet till gravarna i ytterkanten. Dessa
gravplatser är dock mindre än i det yttre kvarteret. Sju stenramsgravar finns bevarade. 1
träkors och ett avancerat smideskors finns också. Ett mindre antal bevarade vårdar av
linjekaraktär visar att allmänna linjen legat sydväst om kyrkan kring platserna 260-430.
Inne i det triangulära området i den nordöstra inre delen finns ett område med
linjegravar och en linje med mycket små barngravar.
I den utvidgade delen dominerar vårdar från 1960- och 1970-talen totalt. Alla är av den
låga breda typen. 6 stenramsgravar är bevarade.
För hela kyrkogårdsdelen gäller att ett relativt stort antal gravvårdar uppvisar titlar.
Många av dessa speglar också samhällsutvecklingen i Kärna. Lantbrukare är rikligt
förekommande men också olika militära titlar som visar på militärens viktiga roll i det
framväxande samhället. En annan sådan, lite mindre grupp är de järnvägsanställda och
småhantverkarna, vilka ofta kan kopplas till den militära verksaheten.
Den nya kyrkogården innehåller endast helt moderna, relativt låga och smala vårdar från
1970 och framåt. Två vårdar avviker, dels en specialdesignad grekisk vård av grekisk
svart marmor med bild och dels en enkel minnessten över ett av offren från Estonias
förlisning.
Minneslund
Minneslunden ligger i en rak axel från kyrkans medeltida kor ut mot Kärna mosse. Från
den breda trappan leder en bred grusgång mellan 1,3 m höga idegranshäckar i vilka det
ingår parvis ställda 3 m höga spetsiga tujor, ned till lunden som utgör dess slutpunkt.
Avgränsningen mellan grusgången och själva lunden utgörs av en liten eliptisk damm.
I själva lunden finns ett högt träkors, en plattsättning och sittbänkar.
Byggnader
I nordöstra hörnet av gamla kyrkogården finns en bisättningskällare murad av sprängd
sten. Porten är riktad utåt, mot församlingshemmet. Porten en dubbelport är av ribbat
brunbetsat trä.
BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Den ursprungliga kyrkogården, Yttre kvarteret, plats 1-74
Det yttre kvarteret sträcker sig runt utkanten av den ursprungliga kyrkogården. Efter
utbyggnaden 1931 löper gravraden mitt på kyrkogården på den södra och västra sidan
och bildar gräns mellan den inre kyrkogården och kyrkogårdsutvidgningen 1931.
Allmän karaktär
Kvarteret har uttalad högre statuskaraktär. Gravplatserna är genomgående betydligt
större än alla andra på kyrkogården och dessutom i de flesta fall omgärdade med häckar,
stenramar eller järnkedjor. Ett stort antal vårdar från 1800-talet ger intryck av att en stor
andel av vårdarna i kvarteret är de ursprungliga på sina respektive platser.
Omgärdning
Kvarteret avgränsas från det inre gravkvarteret genom grusgångar på alla sidor.
I väster avgränsas kvarteret i den södra delen mot utvidgningen 1931 av en grusgång
som löper där kyrkomuren fanns fram till 1931. På den norra delen avgränsas kvarteret
av den västra kyrkogårdsmuren.
I norr avgränsas kvarteret av den norra kyrkogårdsmuren. I öster avgränsas kvarteret
mot nya kyrkogården av en terrassmur. I söder består avgränsningen mot utvidgningen
av en 0,6 m hög oxbärshäck som löper där den södra kyrkogårdsmuren fanns fram till
1931.
Ingångar
Ingångar finns genom huvudgrinden i väster, genom grinden i norr och genom trappan
ned mot nya kyrkogården i öster. I söder löper en grusgång från tornet genom både det
inre och yttre kvarteret liksom genom utvidgningen, där den dock slutar stumt mot
muren.
Vegetation
18 av gravplatserna är häckomgärdade, antingen med idegran eller oxbär. I norra delen
av västra sidan växer 3 lindar i gränsen till grusgången. I den norra delen av östra sidan
växer på samma sätt 4 lindar. Vid plats 48 växer en vårdträdsliknande ek.
Gångsystem
Kvarteret ligger med undantag av plats 67-74 utanför den kringgående grusgången.
Gravvårdstyper
Kvarteret uppvisar trots att det bara omfattar 74 platser ett mycket högt antal vårdar med
höga kulturhistoriska värden. Dit hör bland annat de två släktgravplatserna för ätten
Lagerfeldt, den äldre på en kulle och den yngre inom en stenram omgiven av tujor.
Sammantaget har 5 gravar från första halvan av 1800-talet och ytterligare 12 från
samma århundrades senare del bevarats. Detta innebär att en stor del av vårdarna
sannolikt är de ursprungliga på respektive platser, eftersom kyrkogården sannolikt lagts
om på 1800-talet i samband med ombyggnationen av kyrkan.
Till det äldsta skiktet hör 7 gravar som har en upphöjd gräskulle. 3 av dessa har höga
kors och i ett fall finns dessutom en järnkedja som begränsning kring graven. 17 av
gravplatserna är försedda med stenramar, alla dessa gravar utom 2 är fortfarande
grusade. Ytterligare 15 häckomgärdade grusgravar finns. Avvikande former av
gravvårdar är en gjutjärnsvård i form av ett gotiskt fönster, en liggande sarkofag samt en
rund liggande kalkstensvård, samtliga dessa från den första halvan av 1800-talet.
Inom de Lagerfeldska gravarna förekommer titlar som visar släktens betydelse även på
riksplanet som Hoffmarskalken och kabinettskammarherren och attachén, men också
lokalt som lantmästare, agronom och fröken. Titeln friherre förekommer 6 gånger.
Militära titlar, de flesta av hög rang förekommer ofta. Generalmajoren och generalskan
förekommer 1 gång vardera medan överstelöjtnant och kapten (i det ena fallet stavat
Catitainen) förekommer 2 gånger vardera. Militär anknytning har också 1
förrådsvaktmästare och 1 förrådsförvaltare. En vård som inte kunde läsas på grund av
lav bar titeln regements..makaren. Flera av de titlar på hantverkare som
förekommer på kyrkogården har säkerligen militär anknytning även om detta inte alltid
framgår. Så finns till exempel 2 skräddarmästare begravda på fina platser i kvarteret.
Den militära anknytningen är dock tydlig på de 2 gravar som bär titeln
gevärshantverkaren.
Lantbruksanknytning har 10 vårdar med titeln lantbrukare och 1 med titeln
trädgårdsmästare. Till den lantliga miljön hör också förtroendemän som de 2
häradsdomare och den kyrkovärd som är begravda i kvarteret.
Övriga titlar är av blandad karaktär och visar snarast på ett framväxande municipalsamhälle.
Kantor, apotekare och byggmästare förekommer 2 gånger vardera medan
övriga vaktmästare, handlare, jägmästare, överlärare, överläkare, ingenjör, komminister
och fil kand förekommer 1 gång vardera.
Den ursprungliga kyrkogården, Inre kvarteret, plats 1-499
Allmän karaktär
Det inre kvarteret präglas av betydligt mindre gravplatser belägna i rader med
rygghäckar. Dessa är av mycket varierande sorter. Den östligaste gravraden består dock
uteslutande av mindre häckomgärdade grusgravar. Kvarteret ytterkant är vänt mot det
yttre kvarteret, medan det i det inre huvudsakligen finns nordsydliga gravrader.
Gravvårdarna är genomgående mindre än i det yttre kvarteret och många är ersatta efter
hand under 1900-talet andra hälft. Rester efter en allmän linje finns del innanför
häckarna i den nordöstra delen och dels i ett område sydväst om kyrkan.
Omgärdning
Kvarteret omgärdas på alla sidor av den kringgående grusgången.
Ingångar
Kvarteret ligger mitt på kyrkogården.
Vegetation
Nordvästra delen: Den inre gravraden har en vinkelställd rygghäck av tuja ca 0,7 m hög.
En grav omges av en oxbärshäck.
Nordöstra delen: Hela den östligaste raden gravar i den inre delen är också omgivna av
oxbärshäckar. Den trekant som finns i det inre bildas en 0,8 m hög tujahäck som lämnar
en gravrad utanför.
Sydöstra delen: I det inre av den ursprungliga kyrkogården finns ett system av
rygghäckar mellan gravraderna. Fyra av dessa går i nord-sydlig rikning och en, den
yttersta, i östvästlig riktning. Från väster räknat består häckarna av en 0,9 m hög
idegran, två 0,6 m höga deutisor samt en häck av röd cornister. Även den öst-västliga
häcken är av röd cornister. Samtliga gravar i den östligaste gravlinjen omges av låga
oxbärshäckar
Sydvästra delen: I denna del finns fem nordsydligt löpande rygghäckar av varierande
slag samt längst i öster i östvästligt löpande rygghäck. Dessa är från väster räknat en 0,8
m hög oxbärshäck, tre 0,6 m höga måbärshäckar samt en 0,8 m hög idegranshäck. Den
östvästliga häcken är av röd cornister.
Mellan de två östligaste rygghäckarna finns istället för häck en rad av sex parvis ställda
tujor.
Gångsystem
Kvarteret omgärdas av den kringgående grusgången. En gång vardera löper från
kyrkans fyra vädersträck ut till grindar i väst och norr, till trappan mot nya kyrkogården
i väster och stumt slutande i söder. Inne i kvarteret är gångarna igensådda.
Gravvårdstyper
3 vårdar är från 1800-talet. Den äldsta från 1863. Innehållet i kvarteret är tidsmässigt
blandat. En äldre horisont med gravvårdar från 1920-40-tal finns kvar, men har gradvis
avlösts av vårdar från 1960- och 1970-tal. I kvarteret står också den kända
mordstenen från 1782 till minne av den mördade 4 åringen Stina Persdotter.
20 häckomgärdade grusgravar finns, huvudsakligen den östligaste gravlinjen. 10 gravar
har stenramar, 6 av dem med grus medan de övriga 4 är överväxta med gräs. Bland
specialformerna på gravstenar ingår 1 hög bautasten, två smidda kors och ett träkors.
Sydväst om kyrkan och innanför häckarna i den nordöstra delen finns ett mindre antal
linjegravstenar bevarade.
Titlarna speglar även här samhällets utveckling. Militärerna i det inre kvarteret har lägre
grader än i det yttre. Här är den högsta graden löjtnant som förekommer 2 gånger. Lägre
grader har sergeanten och livgrenadjären som förekommer 2 gånger vardera och furiren
och fanjunkaren som förekommer 1 gång vardera.
Också järnvägen sätter sina spår bland gravvårdarna i Kärna, Här finns 1 tågmästare, 1
banarbetare och 3 banvakter begravda.
Som vanligt dominerar dock jordbrukets folk stort och 16 gravvårdar har titeln
lantbrukare eller hemmansägare. Till lantbrukets företroendemän hör 1 häradsdomare
och 1 nämndeman. Växthusodling var vanligt förekommande i denna stadsnära oct och
4 vårdar är resta över trädgårdsmästare.
I övrigt ger det framväxande samhället med flera små hantverksmässiga industrier
upphov till ett stort antal titlar som i de flera fall bara förekommer 1 gång.. Fotograf,
verkmästare, skomakarmästare, möbelsnickare, handlanden, leg. läkaren, fabrikören,
smidesmästaren, plåtslagarmästaren, byggmästaren och skräddarmästaren samt de mera
överraskande titlarna ångbåtsbefälhavare och kronojägare.
Kyrkogårdsutvidgningen 1931, plats 500-776
Allmän karaktär
Vid utvidgningen 1931 flyttades kyrkogårdsmuren ut i väster och framförallt i söder.
Nya gravrader tillkom utmed den nya muren samt utefter två rygghäckar i söder och en i
väster.
Söder om den nordligare av de två häckarna i söder löper tvärställda korta häckar mot
söder vilket skapar 12 rum med plats för 6 gravar i vardera.
Gravvårdarna är trots att kvarteret skapades 1931 nästan genomgående från 1960- och
1970-tal.
Omgärdning
I väster och i söder finns den utflyttade kyrkogårdsmuren. I norr bildas gränsen mot det
yttre kvarteret av en 1,2 m hög oxbärshäck. I öster utgörs samma gräns av en grusgång.
Ingångar
Längst i nordväst finns en grind som är en kopia av den norra grinden på den
ursprungliga kyrkogården.
Vegetation
I den sydöstra delen finns två öst-västligt löpande rygghäckar, samt fyra kortare nordsydligt
löpande häckar som bildar öppna rum mitt i området. Rygghäckarna är 0,6 m
höga idegranar och de tvärställda häckarna är 0,4-0,6 m höga ligustrar.
I sydväst är arrangemanget likartat som i den sydöstra delen. I den södra delen finns två
öst-västligt löpande rygghäckar av ca 0,6-0,8 m hög oxbär. I den västra delen finns en
häck av samma slag. I den södra delen finns också åtta tvärställda ligusterhäckar som
bildar rum med sex platser i varje.
Gångsystem
Både på västra och södra delen finns två grusgångar som följer kvarterets utkant med en
gravrad utanför respektive löper parallellt med utkantsgängen två gravrader längre in.
Gravvårdstyper
Trots att kvarteret tillkom redan 1931 präglas kvarteret totalt av gravvårdar från 1960-
1980-tal. Dessa är alla av den låga breda typen. Bland gravarna finns 6 med stenram,
men endast en med bevarat grus.
De militära titlarna är fortfarande många, men med ännu lägre grader än tidigare, här är
1 fanjunkare högsta befäl medan övriga är 3 livgrenadjärer och 1 fd grenadjär.
Järnvägen representeras av 1 stationsmästare, 1 banvakt och 1 banbiträde.
Från trädgårdsnäringen kommer 3 trädgårdsmästare. I övrigt är lantbruket svagt företrätt
med endast 4 hemmansägare, 1 rättare, 1 lanthushållare och 1 lägenhetsinnehavare.
Övriga titlar visar samma bredd som tidigare. Samtliga förekommer endast en gång
vardera, skräddarmästaren, civilingenjör, montör, byråinspektör, skomakarmästaren,
bergsprängaren, smidesmästaren och sadelmakaren. Bland de udda titlarna också
kyrkogårdsvaktmästaren och kyrkoherden.
Den nya kyrkogården,
Kvarter A, plats 1-128, Kvarter B, plats 1-428, Kvarter C, plats 1-375
Allmän karaktär
Den nya kyrkogården ligger betydligt lägre än den gamla på östra sidan. Anläggningen
är långsmalt utsträckt i nord-sydlig riktning. Karaktären ges av den jämnåriga
trädkransen och av de regelbundna rygghäcksystemen.
Omgärdning
I väster finns en uppmurad terrass mot den gamla kyrkogården som ligger ca 3 m högre.
Innanför kvarter A finns en trädkrans av 5 ca 30 år gamla lindar. I norr finns ett plank ut
mot området bakom församlingshemmet och 2 lindar i trädkransen. I öster finns ett
enkelt gunnebostängsel och en häck av oxbär och sibirisk ärtväxt. 10 lindar bildar
trädkrans. I söder finns en kyrkogårdsmur av sprängd sten som är en förlängning av den
södra huvudmuren och i samma teknik. Den avtar mot öster och är i sydöstra hörent
endast 1 sten (ca 50 cm) hög.
Ingångar
I nordväst och i söder står smidesjärnsgrindar som är kopior av den norra grinden på
gamla kyrkogården. I nordost finns en enkel gunnebostängselgrind.
Vegetation
Den nya kyrkogården omges helt av jämgamla, ca 30 år gamla, lindar. De växer på
västra och norra sidan strax innanför omgärdningen och på den östra och södra sidan,
strax utanför. I kvarter A åtskiljs gravplatserna av ca 1 m långa och 0,4 m höga
idegranshäckar. I kvarter B finns 4 (av 5 planerade) nord-sydligt löpande häckar av
spirea. Dessa är mellan 0,6 och 0,2 m höga.
I södra delen av kvarteret finns 2 öst-västligt löpande rygghäckar av måbär, 1 m höga. I
kvarter C finns 4 av 5 planerade öst-västliga rygghäckar på plats, de är från väster en låg
snöbärshäck, en 0,4 m hög spirea, en 0,6 m hög ölandstok och en 0,2 m hög ny häck av
berberis?
Öster om bisättningsrummet växer 4 st 5 m höga spetsiga tujor.
Minneslunden ligger längst i öst längs en gata som flankeras av 1,2 m höga idegranshäckar.
I dessa står parvis placerade ca 3 m höga tujor. Trappan ned till den nya
kyrkogården flankeras av två korta 2 m höga tujahäckar och framför den står 4 st 2 m
höga och spetsiga buskar av samma slag.i mitten av en 0,5 m hög idegranshäck.
Gångsystem
Den nya kyrkogården har en kringgående grusgång som dock lämnar den nordligaste
delen av kvarter C utanför. Kvarter B delas också i en mindre sydlig och ens större
nordlig del av en grusgång. I mitten av nya delen leder en bred grusgång fram till
minneslunden, mellan häckar av idegran.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna täcker tiden 1970 och framåt. I framförallt kvarter B och C är stora ytor ej
belagda. De flesta vårdar är låga och relativt smala. Två gravvårdar avviker från den
gängse normen. Dels en gravvård av importerad grekisk marmor med bild av den döda,
dels en av natursten tillverkad minnessten över ett av Estoniaoffren.
Titlarna på den nya kyrkogården är få. De omfattar bara apotekaren Tord Thorulf,
kaptenen Tommy Öberg och operasångerskan Siw Sjöberg.
Byggnader
Bisättingskällaren står i kvarterets nordvästra hörn.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
