FLISTADS KYRKA

Flistad är en medeltida sockenbildning, belägen ca en mil nordväst om Linköping. Kyrkan, som har ett mycket framträdande läge i landskapet, är uppförd av kalksten under 1100-talet. Kyrkans ursprungliga planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och västtorn är bevarad. Tornet, som är jämnbrett med långhuset, påbyggdes omkring år 1300 med sin nuvarande höga spira. På tornets norra sida finns en gotisk stenportal med en klöverbladsformad överdel. På korets norra sida finns en på 1600-talet tillbyggd sakristia. Kyrkans branta sadeltak och tornspiran är spåntäckta. Huvudingången är via den år 1836 upptagna västportalen. Fönsteröppningarna är rundbågiga med grönmålade småspröjsade träbågar. Interiören präglas, trots ett flertal förändringar, av det medeltida kyrkorummet med kryssvalv och kalkmålningar. Kyrkan har genomgått flera renoveringar, de mest genomgripande 1836 och 1942. Den senare under ledning av arkitekt Erik Fant.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingång på nordvästra sidan. Ingången omgestaltades i samband med kyrkans ombyggnad på 1830-talet och flankeras av putsade grindstolpar med samtida järnsmidesgrindar. En runsten står uppställd sydväst om tornet. Den uppges dels ha legat under klockstapeln och dels varit inmurad i vapenhuset. Vid en besiktning som utfördes 1829 nämns "En runsten är infattad i muren å södra sidan, men hvars inskription till det mästa är utplånad." År 1888 finns en notering att den står vid norra kyrkogårdsporten.

Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING - FLISTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 555, 1900: 680, 1995: 416

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ungefär en mil nordväst om Linköping nära ett vägskäl på en moränhöjd med vida utblickar över det fornlämningsrika landskapet, särskilt mot öster där kyrkan kan ses på långt håll. Den är omgiven av en f.d. skola, prästgård, församlingshem jämte några villor och en jordbruksfastighet. Kyrkans yttre har alltjämt medeltida karaktär och genom att kyrkogården är öppen österut utgör Flistad ett av östgötaslättens bästa exempel på hur de medeltida kyrkorna exponerades i landskapet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade stenkyrkan, troligen från 1100-talet, har intakt romansk planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och samtida västtorn. Sakristian i norr tillbyggdes under 1600-talet. Ett vapenhus, av okänd ålder har funnits i söder. Det revs 1836.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans sadeltak ock tornspiran är klädda med spån. Kor- och absidfasaderna är dekorerade med romanska lisener och rundbågsfriser (absidens lisener delvis rekonstruerade vid restaurering 1942). Västtornet är förhöjt, troligen vid 1200-talets mitt. Det blev då avtrappat, vilket ger intryck av att tornet omsluts av långhusmurarna åt söder och norr, men har egentligen murar lika breda som långhuset i bottenvåningen. Det har även en 1200-talsportal på nordsidan och ingång till ett trapplopp på sydsidan. År 1836 genomgick kyrkan en restaurering då bl.a. fönstren förstorades och den västra ingången upptogs. Ingång via tornet i väster. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden och valven målades av en konstnär tillhörig Risingeskolan. En gammal, numera försvunnen inskrift omtalar, att målningarna fullbordades 1505. Den ursprungliga öppna takstolen bevarades ovan valven och är väl utförd samt ornerad. Vid Erik Fants restaurering 1942 framtogs de medeltida kalkmålningarna och den i senare tid vidgade triumfbågen gjordes åter trängre. Ett stort 1800-talsfönster igensattes vid samma tillfälle. I triumfbågen hänger ett triumfkrucifix från 1100-talet och på sakristians nordvägg ett 1200-talskrucifix. På altaret står det senmedeltida altarskåpet, som avlägsnats ur kyrkan till-sammans med dess patronus S:t Stefan på 1700-talet. Predikstolen är gjord av Niklas Österbom i Norrköping 1745 och hade tidigare sin plats över altaret. Ny orgel tillverkad av Karl Hanner i Lin-kö-ping inköptes 1836. Bänkinredningen byttes ut 1906, nuvarande med slutna bänkkvarter.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En medeltida piscina i sten finns bevarad i en nisch i absiden. Kyrkan äger ett processionskrucifix från 1300-talets slut.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i ett öppet jordbrukslandskap med vid utsikt
åt alla håll utom i norr, där bygatan ansluter. Den börjar vid gamla affären och slutar vid
kyrkan. Kyrkogården har i det närmaste en regelbunden planform, den västra muren är
en aning vinklad mot väster. Kyrkan har en relativt central placering på kyrkogården,
med en viss dragning åt nordväst. Kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.
Namnskicket i den omgivande trakten antyder att dess fasta bebyggelse i de flesta fall
går tillbaka till tidig yngre järnålder (ca 600-900 e Kr). Bygden som sådan torde dock
vara betydligt äldre. Den höga uppodlingsgraden gör att inga fornlämningar, förutom
runstenen på kyrkogården, finns registrerade i det omedelbara närområdet. Det är dock
väl känt att i den aktuella typen av landskap går bebyggelsen långt tillbaka i tiden,
särskilt i de högre terränglägena kan bebyggelse från stenålder och framåt i tiden
förväntas vid eventuella markingrepp. Längst ned i sydväst kan också ett av länets mera
omfattande grav- boplats- och hägnadskomplex från järnåldern ses vid Södra Lund.

Flistad kyrka
Flistad är en medeltida sockenbildning, belägen ca en mil nordväst om Linköping.
Kyrkan, som har ett mycket framträdande läge i landskapet, är uppförd av kalksten
under 1100-talet.

Kyrkans ursprungliga planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och
västtorn är bevarad. Tornet, som är jämnbrett med långhuset, påbyggdes omkring år
1300 med sin nuvarande höga spira. På tornets norra sida finns en gotisk stenportal med
en klöverbladsformad överdel. På korets norra sida finns en på 1600-talet tillbyggd
sakristia. Kyrkans branta sadeltak och tornspiran är spåntäckta. Huvudingången är via
den år 1836 upptagna västportalen. Fönsteröppningarna är rundbågiga med grönmålade
småspröjsade träbågar. Interiören präglas, trots ett flertal förändringar, av det medeltida
kyrkorummet med kryssvalv och kalkmålningar. Kyrkan har genomgått flera
renoveringar, de mest genomgripande 1836 och 1942. Den senare under ledning av
arkitekt Erik Fant.

Beskrivning av kyrkogården
Kyrkogården består av två kvarter, A och B. Kvarter A är placerat norr och öster om
kyrkan. Kvarter B söder om kyrkan.

Allmän karaktär
Liten utpräglad landskyrkogård, starkt präglad av en omläggning 1960. Det inre präglas
av strikta häckar och det yttre av kyrkogårdsmuren och en trädkrans som är under
föryngring.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur (terrass) på alla sidor.
Västra muren: sten. Muren är ca 1,2-0,7 m hög av sprängd granit inpassad utan
murbruk, ca 0,2-1,0 m stor. Insidan är släntad i norr. Tydlig skarv mellan två
byggnadsperioder där muren i den yngre perioden (i mitten) är uppförd av obearbetad
kalksten som är ca 0,2-0,5 m stor. Trädhäck på utsidan.
Norra muren: likadan mur som den västra. Delvis buktande uppåt i mitten. Syrenhäck
på insidan och trädhäck på utsidan.
Östra muren: likadan som norra muren.
Södra muren: likadan som norra muren.

Ingångar
Väster: ingång i nordväst. Pargrind i järn mellan fyrsidiga putsade stolpar med falsat
plåttak med kors. Grinden är av gjutjärn och ornerad med blad, kryss och löpande hund
i tre nivåer. Grindstolparna och grinden härstammar från 1830-talet.

Vegetation
Trädkransen runt kyrkogården består till övervägande delen av lindar men även
pinjeträd förekommer. Vid trädkransen växer också två rosenbuskar, en tallhäck och en
häck av oxel.
Kvarter A: en nedklippt häck växer parallellt med den västra muren, en oxel ca 2,0-3,0
m hög. Längs den norra muren växer en ca 3,0 m hög syrenhäck. Kvarterets rygghäckar
utgörs av tre oxbärshäckar i östvästlig riktning, två är ca 1,3 m höga och den tredje är ca
0,5 m hög. En idegran är ca 1,2 m hög i östvästlig riktning. Två rygghäckar i nordsydlig
riktning, en tuja ca 0,7 m hög samt en tuja under plantering. Två björkar växer i
kvarteret. En rosenbuske växer vid den östra muren i anslutning till det nordöstra
hörnet. En hög ask växer vid den norra muren i anslutning till det nordöstra hörnet.

Kvarter B: en nedklippt häck växer parallellt med den västra muren, en oxel ca 2,0-3,0
m hög. Kvarterets rygghäckar utgörs av två oxbärshäckar i nordsydlig riktning, en ca
0,7 m hög samt en 0,9 m hög. En tuja växer i nordsydlig riktning, ca 0,8 m hög. En tuja
är under plantering.

Gångsystem
Kvarter A: grusgångar omgärdar och delar av kvarter A i tre mindre områden.
Kvarter B: övervuxna plattor mellan gravraderna i kvarter B. En grusgång omgärdar
kvarter B samt delar upp kvarteret i två mindre områden.

Gravvårdstyper
Lång rad undanställda äldre vårdar från 1600-talet1900-talet på södra muren. Ett
relativt stort antal stenramsgravar, samtliga överväxta med gräs, finns. Sju linjegravar
finns kvar i såväl kvarter A som B.
Flistad är en utpräglad jordbrukssocken och de vanligast förekommande titlarna på
gravvårdarna är lantbrukare och hemmansägare. Titlar säger mycket om en sockens
näringsliv. Ett annorlunda inslag utgörs av gravstenen över systrarna Laurine och Ester
Carlesson och deras väninna Amanda Gustavsson, samtliga tre avlidna på 1930-talet
och med titeln Kinamissionären.

Minneslund
-

Byggnader
Vid parkeringen, ett garage samt servicebyggnad med röd panel under tegeltak. Röda
garageportar och vita dörrar och fönsterfoder. Församlingshem, gulputsad 1800-tals
byggnad under tegeltak med vita detaljer och vit veranda. Gamla prästgården i samma
stil och ålder som församlingshemmet, fast prästgårdsbyggnaden är större. Ljusgröna
detaljer.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.
Det kan antas att kyrkogården ursprungligen växt fram kring Flistads första kristna
kyrka. En möjlig rest från denna tid är en runsten från mitten av 1000-talet. Den uppges
dels ha legat under klockstapeln och dels varit inmurad i vapenhuset och står numera på
kyrkogården. Texten lyder: Sirun raisti stain eftir Austin asbiarn fadur sin. Sirun reste stenen
över Åsbjörn sin fader. Stenen visar ett kristet kors och Åsbjörn torde alltså ha tillhört
den första kristna generationen i trakten.
Förutom runstenen finns ingenting som minner om äldre begravningsskick eller några
uppgifter om kyrkogårdens utveckling förrän en bit in på stormaktstiden. Eftersom
kyrkogården utfylldes kraftigt på 1800-talet kan det dock finnas bevarade äldre gravar
djupt under den nuvarande ytan.

Från mitten av 1600-talet är ett fragment av en kalkstensvård, visande Marcuslejonet
som Sune Ljungstedt dokumenterade på 1980-talet.
Möjligen är också en av de två gravbrädor som förvaras i tornet från 1600-talet, här gör
en skada att datumet fallit bort, men av textens innehåll framgår att den tillhör 1600-tal
eller tidigt 1700-tal.
I Flistad kyrkas torn finns ytterligare en av de gravbrädor som förr måste ha varit de
vanligaste inslagen på kyrkogårdarna, men som nästan aldrig har bevarats i motsats till
sina samtida kalkstensvårdar.

Från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet finns flera vårdar bevarade på
kyrkogården. De är med ett undantag uppställda på södra kyrkomuren. Samtliga finns
avritade och beskrivna av Sune Ljungstedt (se bilaga). Norr om sakristian ligger en
gravhäll av röd kalksten med längre text Den 13 Augusti 1799, tolkade saknadens tårar
starkare, pastorskans, Petronella Johanna Palmaers, född Rosenquist, minne, än stenen
som påminner vandraren, at, Detta är dygdens minnesvård, År 1832 den ): Febr,
återförenades makarna, då stoftet af contraktsprosten, Mgr P:A:Palmaer, efter 34. års
ensamvandring, här nedgömdes.

En jämförelse mellan storskifteskartan från 1767 och lagaskifteskartan från 1836 visar
att kyrkogården utvidgats. Troligen har detta skett vid omläggandet av kyrkogården på
1830-talet.

Utvidgningen har inneburit att den vinkel som funnits på västra sidan av kyrkogården
till dels rätats ut. Detta är idag tydligt avläsbart i de murskarvar som syns på västra
kyrkogårdsmuren.
På 1830-talet höjdes marknivån på kyrkogården och i samband med ombyggnaden
omgestaltades ingången. Putsade grindstolpar med järnsmidesgrindar härrör från denna
ombyggnation.
Omläggning av kyrkogårdens södra och östra del påbörjades under hösten 1962. Arbetet
krävde bl a flyttning av gravvårdar och fällning och bortskaffande av överflödiga träd i
planteringen runt kyrkogården. Omläggningen planerades av trädgårdskonsulent Erik
Lind och hösten 1963 var arbetet färdigt.