VÄSTRA KLAGSTORPS KYRKA

Kyrkomiljön
Västra Klagstorp är en liten by på slätten söder om Malmö. Byn ligger i ett öppet, platt åkerlandskap med friliggande gårdar. Fyra kilometer västerut ligger Klagshamn vid havet. Fornlämningar visar att området har varit bebott sen flera tusen år. Ändelsen torp anses härleds till den grupp namn som tillkom under vikingatiden. Äldre skriftlig form är Clauxthorp från 1369. Fram till 1885 var byn och socknens namn endast Klagstorp som då fick tillägget västra.

Före enskiftet låg byn samlad kring kyrkan och jorden omkring var indelad i smala tegar. En brand 1790 ödelade tre gårdar och sju gatehus men kyrkan klarade sig. Vid enskiftet 1805 sammanfördes jorden till större enheter och gårdarna flyttades ut. Före enskiftet fanns det 17 gårdar inne i byn, en kvarn, skola med fattighus och några gatehus. Av gårdarna var bara sex kvar efter enskiftet. Järnvägen mellan Malmö och Trelleborg invigdes 1886. Det dröjde till 1907 innan tåget stannade i Västra Klagstorp som fick station med postkontor.

Klagshamn, som är en sammanslagning av namnet Västra Klagstorps hamn, ligger vid havet väster om byn. I Klagshamn anlades en kalkbrottsindustri 1896 och en cementfabrik 1903 vilket utvecklade samhället med nya bostäder, affärer, skolor och sjukhus. Driften av kalkindustrin upphörde 1939 och Klagshamns expansion
avstannade. Från 1800-talet och till 1940-talet dominerade frikyrkorna i Klagshamn, kanske på grund av avståndet till kyrkan i Västra Klagstorp. Efter en stillastående period har Klagshamn från 1990-talet och framåt utökats med många nya bostäder kring det nu vattenfyllda kalkbrottet som blivit en sjö.

Västra Klagstorp är fortfarande en liten by. Fyra gårdar är kvar sen tiden före skiftet. Byn har på senare år utökats söderut med fristående enfamiljshus. Idag finns en förskola i byn, ingen övrig service. Samhället är ett pendlarsamhälle. I byn ligger Kvarndala fyrlängade gård som testamenterades till Föreningen Klagshamns och V Klagstorps Historia och som numera innehåller museum och samlingslokal.

Kyrkoanläggningen ligger mitt i byn längs Tygelsjövägen som går i en böj genom byn. I söder gränsar anläggningen mot den gamla skolan av tegel byggd 1905 som varit församlingshem men nyligen är såld. Västerut ligger kringbyggda gårdar, norrut åker och österut ligger hus längs byvägen.

Kyrkoanläggningen ligger inom reg fornlämning Västra Klagstorp 18:1. Den utgör en bytomt och skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Kyrkogården har medeltida ursprung. Dessa anses allmänt ha varit inhägnade, betande ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Kyrkogården utvidgades 1865 och 1907. Efter ritningar av G V Wahlbergs utvidgades kyrkogården, invigd 1932, med ett stort område norr om bygatan, här kallad nya kyrkogården. 1967 invigdes en urngård och 1995 en minneslund på nya kyrkogården.

Gamla kyrkogården
Kyrkogården omges av en mur delvis med synlig gråsten, delvis vitputsad och avtäckt
med röda tegelpannor i tre väderstreck. I öster är en husgavel, det före detta
ålderdomshemmet, en del av muren. Mot söder avgränsar ett nätstaket. En trädkrans
av höga lindar omger hela kyrkogården. I öst och väst finns gjutjärnsgrindar mellan
kraftiga murade pelare med kontak täckta med koppar. Kyrkan omges av grus.
Gravarna är mestadels omgivna av buxbom och belagda med singel, en del stenar står i
gräs utan inramning. Enstaka sten och järnomfattningar finns. Många äldre höga gravstenar står kvar på sina platser. Den vanligaste titeln är lantbrukare. En sorglig sten är över åboen Anders Perssons familj med sex barn där alla dog i späd ålder. En del stenar står tätt inom gemensam avgränsning, de begravda har tillhört samma gård. Flera stenar är av kalksten och flera stenar har infällda runda porslinsmedaljonger
formgivna av Thorvaldsen.

Nya kyrkogården
Kyrkogården omges av en vitputsad mur avtäckt med kalksten längs vägarna i väster och öster, i övrigt av nätstängsel. Bokhäckar och en trädkrans av lind omgärdar dessutom hela kyrkogården. I kyrkogårdens mitt ligger den rektangulära minneslunden omgärdad av klippta tujahäckar. I lundens mitt står en natursten och
ett sorgeträd. Gravkvarteren omges av bokhäckar, gravplatserna med singel är omgärdade av buxbom. Gravstenarna är låga och horisontella. Flera ytor är grässådda och ännu inte utlagda med gravar. Gångarna är breda och raka och belagda med singel.

Byggnader på kyrkogården
Inga byggnader ligger på kyrkogårdarna. Strax utanför ligger ett före detta bårhus byggt 1929 och renoverat 1994. Fasaden är vitputsad och sadeltaket belagt med rött tegel.

Källor och litteratur
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912,Siegrun Fernlund, akademisk avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, 1982
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Västra Klagstorps kyrka 2006-05-02, Wikerstål Arkitekter AB
470 nya kyrkor. Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, 2009
I de dödas vilorum Malmös begravningsplatser, Jeanette Rosengen& Urszula Striner, 2013
Klagshamn-Västra Klagstorp. En dokumentärsamling om vårt samhälles historia, 2006
Västra Klagstorp och Klagshamn. Oxie härads hembygdsförening årsbok 1989
Samtal med Bror Olsson f.d. ledamot i kyrkorådet, 2017-01-31
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stra_Klagstorp%E2%80%93Tygelsj%C3%B6_J%C3%A4rnv%
C3%A4g
http://malmo.se/download/18.28ab91a21590cc0f67057b8/1482402969777/Dp+5389+Planbeskrivning+g
ranskning.pdf#search='historia+v%C3%83%C2%A4stra+klagstorp'