VÄSTRA NY KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA NY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1159, 1900: 1600, 1995: 1342

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i det kuperade skogslandet utefter riksväg 50 norr om Motala i kontakt med ett modernt villasamhälle. Vid kyrkan ligger en skola samt f.d. ålderdomshem. På kyrkogården finns också en klockstapel från 1600-talet, det Odencrantzka gravkoret och ett gravkapell från 1911.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och en sakristia i norr. Den medeltida salkyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft, med samtida tunnvälvd sakristia. Sakristian utbyggdes i norr 1752. År 1766 förlängdes långhuset västerut, varvid ett sannolikt senmedeltida vapenhus i söder revs.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har vitputsade fasader och valmtak. Ingången är sedan ombyggnaden 1766 förlagd i väster. I samband med 1700-talets ombyggnad revs kyrkorummets medeltida valv och ersattes det befintliga, tryckta trätunnvalvet, som dekorerades med girlanger på sidorna. Vid restaureringen 1937 framtogs fragment av 1500-talsmålningar och ett par korfönster igensattes. Målningarna är begränsade till det gamla korets väggar och är utförda i en primitiv stil. Enligt Cnattingius (1965) bildar de en intressant övergång mellan gotisk kyrkokonst och folkligt måleri. Kyrkan restaurerades senast 1974-75 och återfick då 1700-talets färgsättning. Det medeltida altaret i sten är inklätt med trä. Orgeln tillverkades av Per Schiörlin 1794, strax efter också en altartavla och predik-stolen som båda gjordes av A Malmström i Nubbelkullen. Redan 1803 förnyades altartavlan med en ny målad av Per Hörberg. Bänkinredningen är öppen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett triumfkrucifix, 1300-talstyp, och en madonnabild finns bevarad. Dopfunten är från 1950.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

VÄSTRA NY KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger i samhället Nykyrka ca 8 km norr om Motala.
Kyrkogården har utökats åtminstone två gånger, först åt söder och sedan åt väster. Den
äldsta delen i norr är tämligen kvadratisk. Kyrkan ligger på äldsta delen av kyrkogården
i dess nordöstra hörn. Kyrkans långhus är ungefär orienterat i SV/NO och detsamma
gäller för kyrkogårdens tre delar. För rapportens skull kommer dock kyrkan och
kyrkogården att betraktas som orienterad i öst-västlig riktning.

Västra Ny kyrka
Västra Ny är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes troligen under andra halvan av
1200-talet som en salkyrka och med samtida sakristia. År 1752 förlängdes sakristian åt
norr och 1766 förlängdes kyrkans långhus ca 9, 2 m åt väster. Kyrkan är uppförd i
gråsten och har ett rektangulärt långhus i väst/östlig riktning med ett rakt avslutat kor i
öster av samma bredd samt sakristia i norr. De spritputsade fasaderna är avfärgade i vitt.
Långhuset och koret har gemensamt sadeltak, valmat åt väster. Liksom sakristians tak är
det täckt med falsad kopparplåt. De symmetriskt placerade fönsteröppningarna är smala
och höga med svartmålade kopplade träbågar med spröjsverk av trä. Kyrkorummet
präglas av sent 1700-tal och tidigt 1800-tal med ett sparsamt dekorerat tunnvalv som
tillkom samtidigt med långhusets förlängning och bl a Pehr Hörbergs altartavla och
Pehr Schiörlins orgelfasad.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre delar: kvarter NA, som utgör den äldsta delen, en utökning av
densamma åt söder går under beteckningen kvarter SB. Dessa kvarter ligger innanför
kyrkogårdsmuren och i rapporten kommer beteckningen gamla kyrkogården att
användas när båda kvarteren avses.
Den senaste utökningen, kvarter A-T, ligger väster om de andra kvarteren. Kvarter A-T
delas av en mittgång i öst-västlig riktning. Den norra halvan är delvis belagd med
gravar. Det sydöstra hörnet används som asklund och det sydvästra hörnet har ännu inte
tagits i bruk för begravningar. Området kallas i rapporten nya kyrkogården.
Allmän karaktär
Kvarteren NA och SB ligger båda innanför kyrkogårdsmuren och hela den gamla
kyrkogården sluttar nedåt mot söder. De äldre kvarteren utgör en väl sammanhållen
enhet. De ger ett homogent intryck vad gäller gravvårdar, gångsystem och rygghäckar.
Rygghäckar av häckoxbär i nordsydlig riktning ger den gamla kyrkogården en strikt
karaktär. Båda kvarteren har huvudsakligen låga moderna gravvårdar med inslag av
enstaka högre vårdar från tidigt 1900-tal i utkanterna och framför kyrkans västfasad.
Längs den norra kyrkogårdsmuren i kvarter NA står äldre undanställda vårdar och
museivårdar. Kvarter SB har, förutom trädkransen, inga träd eller högre buskar och
ligger någon meter lägre en kvarter NA.

Den nyaste delen, kv A-T, ligger utanför kyrkogårdsmuren och har en helt annan
karaktär. Höga häckar av idegran delar in den norra halvan i mindre rektangulära
kvarter. Den södra halvan av kvarter A-T utgörs av en tämligen öppen gräsyta med
endast tre idegranshäckar i nord-sydlig riktning. Asklunden ligger i öster och domineras
av en stor upphöjd stensättning i form av en nyckel.

Omgärdning
Kvarter NA och SB omgärdas av kyrkogårdsmuren samt en trädkrans bestående av
höga lindar med inslag av enstaka lönnar.

Gamla kyrkogården
Väster: kyrkogårdsmuren, ca 1 m hög kallmurad halvmur av kluven granit ca 1-0,3 m
med motfyllning på kyrkogårdssidan.
Norr: kyrkogårdsmuren, upp till 1,5 m hög kallmurad fullmur av kluven granit ca 1-0,3
m.
Öster: kyrkogårdsmuren utanför kvarter NA, som i norr. Söder om gravkapellet utanför
kvarter SB finns en låg stödmur av granit 0,5 0,2 m. Höjden är från ca 0,5 m intill
gravkapellet till ca 1 m i sydöstra hörnet.
Söder: kyrkogårdsmuren, kallmurad stödmur upp till 1 m hög av granit 0,5-0,2 m.
Nya kyrkogården
Väster: tujahäck.
Norr: tujahäck.
Söder: tujahäck.

Ingångar
Väster: en ca 2,5 m bred öppning i muren där en asfalterad gång leder in till gamla
kyrkogården från parkeringen i väster. Här finns inga grindstolpar eller grindar.
Norr: en öppning i norra muren, direkt väster om gravkoret, med en kvadratisk
grindstolpe av granit i väster och en enkel smidesgrind leder in till gamla kyrkogården.
Öster: huvudingången i öster har en smidd pargrind med stämpel BONA i södra
grindens övre södra hörn. De kvadratiska grindstolparna är av gråröd kalksten och är
släthuggna förutom den nedre delen som är räfflad. Den södra stolpen har inskriptionen
År och den norra 1798.
Två grusgångar och en gång belagd med plattor leder från kvarter NA till kvarter SB.
Två grusgångar leder in till nya kyrkogården från parkeringen i norr.

Vegetation
Gamla kyrkogården
Väster: en lönn innanför västra muren ca 6 m från nordvästra hörnet, eventuell rest av
trädkrans?
Norr: tre lindar i trädkransen innanför muren.
Öster: fem lindar i trädkransen står utanför muren, 4 st norr om och en omedelbart söder
om östra grinden i kv NA. Innanför muren står 1 lönn i kvarter NA och 2 lindar i kvarter
SB.
Söder: fem lindar i trädkransen innanför muren.
Hela gamla kyrkogården har rygghäckar av häckoxbär löpande i N-S riktning. I kvarter
NA finns förutom i trädkransen 3 st höga lindar norr om den södra grusgången och 2
höga ornäsbjörkar söder om mittgången. Kvarter SB har utöver trädkransen inga träd
och inga höga buskar.
Nya kyrkogården
Väster: sex lindar i trädkransen.
Norr: fyra lindar i trädkransen.
Söder: fyra lindar i trädkransen.
På den nya kyrkogården, kv A-T, finns förutom i omgärdningen häckar av idegran ca
1,3 m höga. På den norra halvan indelar häckarna området i mindre kvarter öppna
antingen i norr eller öster mot den omgivande grusgången eller i söder mot mittgången.
På den södra halvan finns tre häckar orienterade i N/S varav en är nyplanterad. Två av
dem markerar utrymmet som används som asklund och den tredje ligger längst i väster
innanför den grusgång som går runt hela kvarteret. Längs mittgången står klippta
tujabuskar, 5 st på den norra sidan och 7 st på den södra.

Gångsystem
Alla gångar är grusade, både på gamla (kv. NA och SB) och nya kyrkogården (kv. A-T),
utom en asfalterad gång som går längs kyrkans västgavel och därifrån till den gamla
kyrkogårdens västra ingång.

Gravvårdstyper
Med tre undantag är samtliga vårdar från 1900-talet. De flesta är de typiska låga och
breda moderna vårdarna. Vårdar och gravplatser från tidigt 1900-tal ligger
huvudsakligen i ytterraderna i kvarter NA och SB samt i raderna närmast väster om
kyrkan. Dessa visar prov på större variation vad gäller utformning och material, t ex
finns smideskors, ett stort gjutjärnskors, en avbruten kolonn samt omgärdningar med
stenram eller smidesstaket. Man finner även några nyare vårdar med ovanlig utformning
som nr 155 och 168 i kvarter NA.

Nya kyrkogården är sent anlagd och har inga vårdar äldre än 1977. Alla vårdar i kvarter
A-T är låga och de flesta är breda.

Minneslund
Minneslunden ligger mellan kyrkan och klockstapeln. Den omges av en 1,5 m hög
oxbärshäck och har en liten plantering/plats för ljus omgiven av stockar.

Byggnader
På kyrkogården finns två mindre byggnader: det Odencrantzska gravkoret i nordöst från
slutet av 1700-talet och ett gravkapell från början av 1900-talet i sydöstra hörnet.
Gravkoret uppfördes av Mattias Odencrantz och hans dotter Ulla. Förutom att vara
gravkor för släkten kunde personer av samhällelig betydelse som avlidit i samband
med vistelse vid Medevi brunn begravas här. Bl a kemisten m m Torbern Bergman, som
avled 1784, ligger begravd här. Både gravkoret och gravkapellet har spritputsade
fasader, avfärgade i vitt, och svängda valmade tak täckta med kopparplåt med parallella
hakfalsar. I gravkoret förvaras bl a delar av inredningen från Bona kapell.

Söder om kyrkan står klockstapeln. Den har åtta snedsträvor inklädda med rödtjärad slät
sentida panel. Själva stapeln är inklädd med rödtjärad locklistpanel med kraftig, välvd
locklist. Det korsformade klockhuset har överhäng i söder och norr och där finns två
ljudluckor med slät stående panel. Gavelspetsarna och den smala spiran är täckta med
stavspån och spiran kröns av ett enkelt kors. Den enkla dörren till klockstapeln sitter i
öster. Inne i stapeln står tre resta stockar klädda med spetsigt avslutad spån. Stockarna
är spånklädda ända upp till klockvåningen där storklockan och lillklockan hänger. Här
finns även en klockmotor. Ljudluckor finns i tre väderstreck. En enkel ledstång utgörs
av ett smalt långt rundjärn.

Övrigt
Norr om kyrkan är några äldre gravvårdar placerade. Några är från 1600- 1700-talen
och några från sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Här finns 10 resta stenar, däribland ett
kors på sockel troligen från tiden kring år 1900 och en vård över assessoren I A Berndes
från 1830. Av de övriga 8 saknar flera årtal men de årtal som finns går från 1655 till
1715. Den vård som står rest längst åt öster är egentligen överdelen av en häll med
evangelistsymboler i hörnen som förmodligen ursprungligen legat i kyrkgolvet. Två
hela vårdar och flera fragment ligger också i gräsmattan.

I den östra kyrkogårdsmuren, i kvarter NA, mellan västra grinden och gravkapellet,
ligger flera arbetade stenar. Ett par ser ut att ha varit gravvårdar, av typen stele, från
tiden runt år 1900 men inga inskriptioner är synliga. Här finns några rektangulära stenar
som kan ha utgjort socklar till gravvårdar och en större huggen sten i röd granit som kan
ha varit en grindstolpe.

Kyrkogårdens belysning består av moderna lyktstolpar med klotformade glaskupor.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter NA Gravplats nr NA 1-454
Kvarteret omfattar gravplats nr NA 1-454 och ligger huvudsakligen väster och söder om
kyrkan. Enstaka gravvårdar står norr och öster om kyrkan. Söder om kvarteret, ligger
kvarter SB. Väster om kvarteret ligger parkeringen och kvarter A-T.

Allmän karaktär
Kvarteret ger till stora delar ett homogent intryck vad gäller gravvårdar, gångsystem och
rygghäckar. Rygghäckar av häckoxbär i nordsydlig riktning ger kvarteret en strikt
karaktär med huvudsakligen låga och moderna gravvårdar. Det finns inslag av enstaka
högre vårdar från tidigt 1900-tal i utkanterna och framför kyrkans västfasad.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster, norr och öster. I söder tar kvarter SB vid.

Ingångar
Öppning i väster, en järnsmidesgrind i norr och en pargrind i järnsmide i öster.

Vegetation
Rygghäckar av häckoxbär löper i N-S riktning. I kvarter NA finns förutom träden i
trädkransen 3 st höga lindar norr om den södra grusgången och 2 höga ornäsbjörkar
söder om mittgången.

Gångsystem
Grusade gångar. Huvudgången i väster fram till kyrkans västportal är dock asfalterad,
liksom en yta framför portalen.

Gravvårdstyper
Huvudsakligen låga moderna vårdar. En del större gravanläggningar från tidigt 1900-tal
återfinns i de yttre gravraderna och närmast väster om kyrkan.

Byggnader
I nordöstra hörnet ligger ett gravkor och söder om kyrkan står klockstapeln.

Övrigt
Museivårdar norr om kyrkan.

Kvarter SB Gravplats nr SB 1-387
Kvarteret omfattar gravplats nr SB1-387 och ligger söder om kyrkan och kvarter NA.
Väster om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren, ligger kvarteren i den nya kyrkogården.

Allmän karaktär
Karaktären påminner i hög grad om kvarter NA, men ger ett mer öppet intryck eftersom
det inte finns några träd i det inre av kvarteret. Här finns heller inga byggnader förutom
gravkapellet.

Omgärdning
I öster, söder och väster begränsas kvarteret av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
Det finns tre gångstigar som leder in i kvarteret från kvarter NA i norr - två grusgångar
samt längst i väster en dubbel rad av frilagda gångplattor.

Vegetation
Låga rygghäckar som går i nord-sydlig riktning och består av häckoxbär. I det sydöstra
hörnet omges 8 gravplatser av ca 0,6 m höga tujahäckar. Träden i trädkransen.

Gångsystem
Innanför den yttersta gravraden löper en grusgång runt kvarterets inre del.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns det två gravar omgärdade med järnsmidesstaket och i kvarterets
sydöstra hörn ligger åtta gravar omgärdade med klippta tujahäckar. Centralt finns rester
av ett linjegravssystem. Kvarteret domineras av låga gravvårdar

Byggnader
Gravkapellet i kvarterets nordöstra hörn har sin ingång på norrsidan från kvarter NA.

Kvarter A-T (gravnummer saknas på kartan)

Allmän karaktär
Den nyaste delen, kv A-T, ligger väster om den äldre kyrkogården. Karaktären är öppen
trots en del höga häckar. Kvarteren har inte använts i så stor utsträckning, utan det är
stora öppna gräsytor. Höga häckar av idegran delar in den norra halvan i mindre
rektangulära kvarter. Den södra halvan av kvarter A-T utgörs av en tämligen öppen
gräsyta med endast tre idegranshäckar i nord-sydlig riktning. Asklunden ligger i öster
och domineras av en stor upphöjd stensättning i form av en nyckel.

Omgärdning
Tujahäck i väster, norr och söder.

Ingångar
En öppning i nordöstra hörnet från parkeringsplatsen.

Vegetation
Häckar av idegran ca 1,3 m höga. På den norra halvan indelar häckarna området i
mindre kvarter öppna antingen i norr eller öster mot den omgivande grusgången eller i
söder mot mittgången.
På den södra halvan finns tre häckar orienterade i N/S varav en är nyplanterad. Två av
dem markerar utrymmet som används som asklund och den tredje ligger längst i väster
innanför den grusgång som går runt hela kvarteret. Längs mittgången står klippta
tujabuskar, 5 st på den norra sidan och 7 st på den södra.

Gångsystem
Grusade gångar går runt kyrkogårdsdelen och det finns en grusad väst/östlig mittgång.

Gravvårdstyper
Nya kyrkogården är sent anlagd och har inga vårdar äldre än 1977. Alla vårdar i kvarter
A-T är låga och de flesta är breda. Begravningar har huvudsakligen skett i den norra
delen.

Byggnader
Vid parkeringen, norr om kvarter A-T, finns en ekonomibyggnad med putsade fasader,
avfärgade i vitt, och ett plåttäckt sadeltak.

Övrigt
På nya kyrkogårdens södra del ligger en nyckelformad asklund.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.
Fram till början av 1790-talet, troligen 1791, var kyrkogården i stort indelad i särskilda
ättehagar utan direkt ordning. Nu beslutade man istället att börja gravöppningarna i ett
hörn av kyrkogården och fortsätta framåt utan åtskillnad på stånd. Man beslutade också
att lägga igen den Rotkirchska graven och Cnattingiusgraven i kyrkans kor.
Sockenmännen hade problem med ringmuren och 1822 ansågs den vara vanprydande.
År 1849 tyckte man att kyrkogården var för liten och man beslutade om att köpa jord.
Ringmuren skulle också flyttas. Sockenborna skulle själva forsla fram stenen till
kyrkogården men för stensprängning och sättning anlitade man entreprenörer. Gustaf
Grill skänkte kastanjeträd till den nya delens förskönande och de skulle planteras av
trädgårdsmästaren på Bona. Eventuellt gäller detta den södra delen av kyrkogården, som
enligt den ekonomiska kartan ovan, har en annan fastighetsbeteckning. Det kan också
handla om ett parti väster om kyrkan och att kvarter SB är en ytterligare och senare
utvidgning. Enligt en sockenbeskrivning från 1950 verkar skötseln av kyrkogården ha
varit ett sorgebarn och återkommer ofta i handlingarna. I beskrivningen står dock: Men
först efter 1917 och i ännu högre grad efter 1922 har kyrkogården genom
griftegårdsmästarens omtanke och trägna arbete försatts i ett prydligt och tilltalande
skick. År 1851 tillkom grindarna i kyrkogårdsmuren och de var tillverkade av smeden
Ander Peter Bergström i Lilla Tyrhult. Grindarna i öster är dock stämplade Bona. Det
är oklart om smeden var anställd där. Han tillverkade en dubbelgrind och en enkelgrind.
Det var tillsagt att man ville ha grindar liknande dem i Motala, d v s kyrkogården vid
kyrkan i Motala. Motala kyrkogård, där den ligger idag, anlades inte förrän 1865 och
har grindar med ett helt annat utseende.

Det är oklart när klockstapeln uppfördes, men en klockstapel är avbildad på kartbilden
ovan från 1636. Uppgifter om klockstapel finns annars från omkring 1700. Det kan vara
oklart om en del uppgifter syftar på nybygge eller reparation. På 1730-talet spånades
den delvis om och tjärströks. År 1843 blev den på nytt brädtäckt och nödvändigt
reparerad och 1860 täcktes den med kyrkspån i stället för de tidigare stickspånen.
Å r 1911 byggdes gravkapellet i kyrkogårdens sydöstra hörn.
År 1977 invigdes den nya kyrkogården intill den gamla kyrkogården kring kyrkan.
Parkeringsplats anlades också. Nya delen omgärdas av en häck.

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA NY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1159, 1900: 1600, 1995: 1342

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i det kuperade skogslandet utefter riksväg 50 norr om Motala i kontakt med ett modernt villasamhälle. Vid kyrkan ligger en skola samt f.d. ålderdomshem. På kyrkogården finns också en klockstapel från 1600-talet, det Odencrantzka gravkoret och ett gravkapell från 1911.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti och en sakristia i norr. Den medeltida salkyrkan uppfördes under 1200-talets andra hälft, med samtida tunnvälvd sakristia. Sakristian utbyggdes i norr 1752. År 1766 förlängdes långhuset västerut, varvid ett sannolikt senmedeltida vapenhus i söder revs.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören har vitputsade fasader och valmtak. Ingången är sedan ombyggnaden 1766 förlagd i väster. I samband med 1700-talets ombyggnad revs kyrkorummets medeltida valv och ersattes det befintliga, tryckta trätunnvalvet, som dekorerades med girlanger på sidorna. Vid restaureringen 1937 framtogs fragment av 1500-talsmålningar och ett par korfönster igensattes. Målningarna är begränsade till det gamla korets väggar och är utförda i en primitiv stil. Enligt Cnattingius (1965) bildar de en intressant övergång mellan gotisk kyrkokonst och folkligt måleri. Kyrkan restaurerades senast 1974-75 och återfick då 1700-talets färgsättning. Det medeltida altaret i sten är inklätt med trä. Orgeln tillverkades av Per Schiörlin 1794, strax efter också en altartavla och predik-stolen som båda gjordes av A Malmström i Nubbelkullen. Redan 1803 förnyades altartavlan med en ny målad av Per Hörberg. Bänkinredningen är öppen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett triumfkrucifix, 1300-talstyp, och en madonnabild finns bevarad. Dopfunten är från 1950.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.