GODEGÅRDS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GODEGÅRD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2003, 1900: 3055, 1995: 752

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca två mil norr om Motala på en höjd invid en sankmark i skogsbygden omgiven av en f d skola, nu församlingshem. På kyrkogården finns ett gravkapell och ett bisättningsrum samt en klockstapel placerad alldeles inpå kyrkan (byggd 1708 av Hans Orre). Prästgård vid Höka.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en ovanlig T-formad struktur, med altaret i söder. Den består av ett rektangulärt långhus, ett tvärhus i öst-västlig riktning, en sakristia mot den västra tvärarmens sydsida (ursprungligen ett vapenhus), samt ett vapenhus mot långhusets norra gavel. Det nuvarande tvärhuset är den ursprungliga medeltida kyrkan, bestående av långhus och ett något smalare, rakslutet kor i öster (traditionen av kyrkan skall ha grundlagts 1251 av Birger Jarl kan inte med säkerhet tillknytas den befintliga kyrkan). Även vapenhuset i söder är sannolikt medeltida. Brukspatron Johan De Geer d.y. bekostade en ombyggnad 1732-34 som innebara att ett nytt långhus tillfogades på nordsidan, samtidigt som altaret flyttades till södra väggen och huvudingången till den norra. I samband med en restaurering 1912, under ledning av arkitekt Magnus Dahlander, byggdes det befintliga lilla vapenhuset.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan ger från sydsidan ett medeltida intryck med vitputsad murstomme och branta sadeltak (ett skulpterat huvud av sten finns inmurat i långhusets västra gavelröste). Den dominerande nykyrkan i norr täcks likaså av ett sadeltak, valmat över nordgaveln. År 1833 förstorades fönsteröppningarna. Huvudingång via vapenhuset i norr. Kyrkorummet och den fasta inredningen präglas i huvudsak av förändringar 1840 och 1912. Kyrkorummet täcks av spegelvalv på en profilerad taklist. I den öppningen mellan nykyrkan och det medeltida långhuset inställdes vid Dahlanders restaurering fyra kolonner. Olov Wiströms altartavla från 1716 med skulpterad kalvariebild ersattes med nuvarande målning av Per Hörberg, oklart när. Kyrkan restaurerades med varsam hand senast 1996.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Medeltida inventarier finns kvar från den gamla kyrkan, bl.a. ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets slut.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Socknen
Godegård är en medeltida socken och omtalas under 1200-talet som Godegarda. Den ligger inom norra skogsbygden med Östergötlands bergslag och gränsar i nordväst mot Närke. Här rinner Finspångsån (Godegårdsån) upp och bildar mindre vattenfall vid Godegård och De Geersfors. Enligt Anton Ridderstads ”Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland” från 1875-77 var socknen ”i afseende på jordmonen den minst lyckigt lottade inom provinsen. Åkern är mager, och man har ända till senaste tider måst hitföra säd från slättlandet, för att fylla behovet.” Jordbruket har även senare kompletterats med skogsbruk och andra näringar. Godegårds socken har tidigare varit bergslag och bergshanteringen har ett medeltida ursprung. Tillgången på malm avtog vid mitten av 1600-talet och 1691 upphörde Godegård att vara bergslag. Förutom järnhanteringen har socknen även berörts av zinkgruvorna i Hammars socken, Närke. Godegårds säteri och bruk, ca 2 km från kyrkan uppströms Godegårdsån, var den största egendomen i socknen. Godegårds bruk hade i början av 1700-talet större järntillverkning än något annat östgötskt bruk, men verksamheten lades ner 1896. Bland ägarna till säteriet märks släkterna de Geer och Grill. Delar av bebyggelsen vid Godegårds säteri är byggnadsminnesförklarad. Järnbruk fanns även vid de Geersfors, även kallat Qvarnshammar. Järnvägen Mjölby-Hallsberg invigdes 1873 och kring Godegårds station ca 2 km norr om kyrkan växte ett samhälle fram.

Kyrkomiljön
Godegårds kyrka ligger relativt lågt på den s k Godegårdsslätten strax väster om Godegårdsån. Kyrkogården begränsas i öster av ån och i väster av järnvägen Mjölby-Hallsberg. Väster om järnvägen är det öppen mark. Norr om kyrkan, invid kyrkplanen, ligger i väster den f d skolan omgiven av en stor trädgård och i öster f d kyrkstallet och klockarebostaden. Den f d kyrkskolan byggdes 1901. Den är i 1½ våning med spritputsade ljusa fasader med frontespis på långsidorna och sadeltak täckt med tvåkupiga röda betongpannor. Huvudingången är från öster. Det f d kyrkstallet är en låg byggnad med rödfärgade fasader av locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor. De små fönstren har kryssformad spröjsning och dekorativa vitmålade foder. Kyrkstallet används nu som förråd för kyrkan/kyrkogården och här förvaras bl a borttagna kyrkogårdsgrindar. Enstaka hästspiltor finns kvar. För några år sedan förlängdes byggnaden och den nya delen innehåller personalutrymmen. I söder ligger den f d klockarebostaden som nu används bl a som pastorsexpedition. Det är en byggnad i 1 ½ våning med rödfärgade fasader av locklistpanel och sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. I väster finns en veranda med vitmålat räcke. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868-77 fanns även fattighus och handelsbod invid kyrkan förutom klockarebostaden. Prästgården ligger i Höka norr om stationssamhället.

Kyrkogården
Kyrkogården har sin största utsträckning väster om kyrkan. Den gamla kyrkogården omges av en stödmur. Den nya kyrkogården, som ligger väster om vägen till de Geersfors, omges av tujahäckar utom en låg mur i öster. Grindarna i den norra huvudingången har inskriptionen: AV F.W. GRILL 1847. Årtalet kan möjligen vara 1841. Vid den södra kyrkogårdsmuren finns det Grillska gravkoret, som är en stenbyggnad med putsade fasader avfärgade i brutet vitt och med pyramidtak täckt med stavspån. Över järndörren i norr finns släkten Grills vapensköld. Troligen uppfördes gravkoret i samband med att Johan Abraham Grill avled 1792. Öster om kyrkan ligger en pannrumsbyggnad, troligen från 1906 eller 1911-12, då kyrkan fick ett nytt värmesystem. Fasaderna utgörs av vitmålat rundtimmer och det pyramidformade taket är täckt med skifferplattor. Byggnaden står på en hög källarvåning ingrävd i sluttningen med källaringång i öster. Hög pannskorsten av tegel. Smala enluftsfönster med brunmålad spröjsning.

Klockstapeln byggdes troligen 1708 och är äldre än kyrkans stora tillbyggnad mot norr. Den står tätt invid kyrkans medeltida norra långhusvägg. Klockstapeln är helt spånklädd med stavspån. På vartannat varv är spånet rakt avslutat och vartannat varv har en uddig avslutning. Klockhuset avslutas nertill av spetsat spån och den smala spiran har enbart spån med rak avslutning. Spiran avslutas med en förgylld tupp. Det finns en dörr med brunmålad panel i norr och en i söder. Liksom på ljudluckorna är järnbeslagen svartmålade. En spånklädd snedsträva i norr och en i söder förbinds med stapeln genom två bjälkar var. Sockeln utgörs troligen av gråsten. Runt hjärtstocken löper en spiraltrappa av trä, som delvis är inbyggd med plank med några gluggar. Planken är ramsågad och en del har skrädd fasning. Trappräcke av rundjärn. Trappan slutar i klockvåningen och därefter är det öppet upp i spiran. På var sida finns det parluckor av liggande brunmålad panel i ljudöppningarna. Över sex av de åtta luckorna sitter en talja eller fäste för talja. Detta saknas mot öster. Luckorna öppnas automatiskt. I klockstapeln hänger storklockan från 1769 och lillklockan från 1736. Trappa och ljudluckor kan eventuellt härstamma från renoveringen av klockstapeln 1835.

Socknen
Godegård är en medeltida socken och omtalas under 1200-talet som Godegarda. Den ligger inom norra skogsbygden med Östergötlands bergslag och gränsar i nordväst mot Närke. Här rinner Finspångsån (Godegårdsån) upp och bildar mindre vattenfall vid Godegård och De Geersfors. Enligt Anton Ridderstads ”Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland” från 1875-77 var socknen ”i afseende på jordmonen den minst lyckigt lottade inom provinsen. Åkern är mager, och man har ända till senaste tider måst hitföra säd från slättlandet, för att fylla behovet.” Jordbruket har även senare kompletterats med skogsbruk och andra näringar. Godegårds socken har tidigare varit bergslag och bergshanteringen har ett medeltida ursprung. Tillgången på malm avtog vid mitten av 1600-talet och 1691 upphörde Godegård att vara bergslag. Förutom järnhanteringen har socknen även berörts av zinkgruvorna i Hammars socken, Närke. Godegårds säteri och bruk, ca 2 km från kyrkan uppströms Godegårdsån, var den största egendomen i socknen. Godegårds bruk hade i början av 1700-talet större järntillverkning än något annat östgötskt bruk, men verksamheten lades ner 1896. Bland ägarna till säteriet märks släkterna de Geer och Grill. Delar av bebyggelsen vid Godegårds säteri är byggnadsminnesförklarad. Järnbruk fanns även vid de Geersfors, även kallat Qvarnshammar. Järnvägen Mjölby-Hallsberg invigdes 1873 och kring Godegårds station ca 2 km norr om kyrkan växte ett samhälle fram.

Kyrkomiljön
Godegårds kyrka ligger relativt lågt på den s k Godegårdsslätten strax väster om Godegårdsån. Kyrkogården begränsas i öster av ån och i väster av järnvägen Mjölby-Hallsberg. Väster om järnvägen är det öppen mark. Norr om kyrkan, invid kyrkplanen, ligger i väster den f d skolan omgiven av en stor trädgård och i öster f d kyrkstallet och klockarebostaden. Den f d kyrkskolan byggdes 1901. Den är i 1½ våning med spritputsade ljusa fasader med frontespis på långsidorna och sadeltak täckt med tvåkupiga röda betongpannor. Huvudingången är från öster. Det f d kyrkstallet är en låg byggnad med rödfärgade fasader av locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor. De små fönstren har kryssformad spröjsning och dekorativa vitmålade foder. Kyrkstallet används nu som förråd för kyrkan/kyrkogården och här förvaras bl a borttagna kyrkogårdsgrindar. Enstaka hästspiltor finns kvar. För några år sedan förlängdes byggnaden och den nya delen innehåller personalutrymmen. I söder ligger den f d klockarebostaden som nu används bl a som pastorsexpedition. Det är en byggnad i 1 ½ våning med rödfärgade fasader av locklistpanel och sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. I väster finns en veranda med vitmålat räcke. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868-77 fanns även fattighus och handelsbod invid kyrkan förutom klockarebostaden. Prästgården ligger i Höka norr om stationssamhället.

Kyrkogården
Kyrkogården har sin största utsträckning väster om kyrkan. Den gamla kyrkogården omges av en stödmur. Den nya kyrkogården, som ligger väster om vägen till de Geersfors, omges av tujahäckar utom en låg mur i öster. Grindarna i den norra huvudingången har inskriptionen: AV F.W. GRILL 1847. Årtalet kan möjligen vara 1841. Vid den södra kyrkogårdsmuren finns det Grillska gravkoret, som är en stenbyggnad med putsade fasader avfärgade i brutet vitt och med pyramidtak täckt med stavspån. Över järndörren i norr finns släkten Grills vapensköld. Troligen uppfördes gravkoret i samband med att Johan Abraham Grill avled 1792. Öster om kyrkan ligger en pannrumsbyggnad, troligen från 1906 eller 1911-12, då kyrkan fick ett nytt värmesystem. Fasaderna utgörs av vitmålat rundtimmer och det pyramidformade taket är täckt med skifferplattor. Byggnaden står på en hög källarvåning ingrävd i sluttningen med källaringång i öster. Hög pannskorsten av tegel. Smala enluftsfönster med brunmålad spröjsning.

Klockstapeln byggdes troligen 1708 och är äldre än kyrkans stora tillbyggnad mot norr. Den står tätt invid kyrkans medeltida norra långhusvägg. Klockstapeln är helt spånklädd med stavspån. På vartannat varv är spånet rakt avslutat och vartannat varv har en uddig avslutning. Klockhuset avslutas nertill av spetsat spån och den smala spiran har enbart spån med rak avslutning. Spiran avslutas med en förgylld tupp. Det finns en dörr med brunmålad panel i norr och en i söder. Liksom på ljudluckorna är järnbeslagen svartmålade. En spånklädd snedsträva i norr och en i söder förbinds med stapeln genom två bjälkar var. Sockeln utgörs troligen av gråsten. Runt hjärtstocken löper en spiraltrappa av trä, som delvis är inbyggd med plank med några gluggar. Planken är ramsågad och en del har skrädd fasning. Trappräcke av rundjärn. Trappan slutar i klockvåningen och därefter är det öppet upp i spiran. På var sida finns det parluckor av liggande brunmålad panel i ljudöppningarna. Över sex av de åtta luckorna sitter en talja eller fäste för talja. Detta saknas mot öster. Luckorna öppnas automatiskt. I klockstapeln hänger storklockan från 1769 och lillklockan från 1736. Trappa och ljudluckor kan eventuellt härstamma från renoveringen av klockstapeln 1835.

FÖRSAMLING 1995 - GODEGÅRD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 2003, 1900: 3055, 1995: 752

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ca två mil norr om Motala på en höjd invid en sankmark i skogsbygden omgiven av en f d skola, nu församlingshem. På kyrkogården finns ett gravkapell och ett bisättningsrum samt en klockstapel placerad alldeles inpå kyrkan (byggd 1708 av Hans Orre). Prästgård vid Höka.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har en ovanlig T-formad struktur, med altaret i söder. Den består av ett rektangulärt långhus, ett tvärhus i öst-västlig riktning, en sakristia mot den västra tvärarmens sydsida (ursprungligen ett vapenhus), samt ett vapenhus mot långhusets norra gavel. Det nuvarande tvärhuset är den ursprungliga medeltida kyrkan, bestående av långhus och ett något smalare, rakslutet kor i öster (traditionen av kyrkan skall ha grundlagts 1251 av Birger Jarl kan inte med säkerhet tillknytas den befintliga kyrkan). Även vapenhuset i söder är sannolikt medeltida. Brukspatron Johan De Geer d.y. bekostade en ombyggnad 1732-34 som innebara att ett nytt långhus tillfogades på nordsidan, samtidigt som altaret flyttades till södra väggen och huvudingången till den norra. I samband med en restaurering 1912, under ledning av arkitekt Magnus Dahlander, byggdes det befintliga lilla vapenhuset.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan ger från sydsidan ett medeltida intryck med vitputsad murstomme och branta sadeltak (ett skulpterat huvud av sten finns inmurat i långhusets västra gavelröste). Den dominerande nykyrkan i norr täcks likaså av ett sadeltak, valmat över nordgaveln. År 1833 förstorades fönsteröppningarna. Huvudingång via vapenhuset i norr. Kyrkorummet och den fasta inredningen präglas i huvudsak av förändringar 1840 och 1912. Kyrkorummet täcks av spegelvalv på en profilerad taklist. I den öppningen mellan nykyrkan och det medeltida långhuset inställdes vid Dahlanders restaurering fyra kolonner. Olov Wiströms altartavla från 1716 med skulpterad kalvariebild ersattes med nuvarande målning av Per Hörberg, oklart när. Kyrkan restaurerades med varsam hand senast 1996.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Medeltida inventarier finns kvar från den gamla kyrkan, bl.a. ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets slut.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.