GUDHEMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - GUDHEM

BEFOLKNINGSTAL 1805: 539, 1900: 617, 1995: 759

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen på lerslätten omedelbart norr om en större kalkplatå vid Mössebergs norra sluttning. Öster om sockenkyrkan ligger lämningarna efter ett betydande cicterciensiskt nunnekloster. Till kyrkomiljön hör prästgården uppförd 1903, samt vårdträd och alléer. Gudhems socken ligger norr om Falköping.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus, sakristia i norr samt västtorn. Långhus och kor är lika breda men markeras i plan med en indragen triumfbågsmur. Av den äldsta stenkyrkan, uppförd under äldre medeltid, finns ännu betydande delar bevarade i det befintliga långhusets västra del. Vid arkeologiska undersökningar på 1950-talet blottlades grundmurarna efter det ursprungliga, rakslutna koret samt ett vidbyggt gravkor från 1658 för familjen Kafle-Soop på dess sydsida. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta har funnits ett murat vapenhus i söder (grundmurar även påträffade vid undersökningen på 1950-talet), möjligen av medeltida datum. Såväl kor som gravkor raserades 1811-16, då kyrkan omvandlades till salkyrka med sakristian inrymd bakom altaret. Åren 1897-1900 tillfogades västtornet, efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson. Den nuvarande sakristian härrör från 1979, efter förslag av arkitekt Torsten Thorén, men ersatte då en äldre från 1897-1900.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Långhuset har ett sadeltak, valmat över östmuren. Exteriören får sin prägel framförallt av förändringarna vid sekelskiftet 1900. Västtornet, med utbyggda spiraltrappa på nordsidan, har dubbla ljudöppningar i samtliga väderstreck och kopparklädd konformig huv med lökformig ansvällning och en kort spira. Ingång via tornets bottenvåning. Interiören har genomgått flera omfattande förändringar. 1897- 1900 förändrades även interiören. Såväl långhuset som koret erhöll nya innertak, ett ribbvalv i koret och ett treklöverformat trävalv i långhuset. Interiören försågs med en tidstypisk dekormålning. Restaureringen 1951-52 genomfördes efter arkitekt Bernhard Schills ritningar (utgående från Ärland Noréens förslag från 1937). Ett flackt trätunnvalv insattes i långhuset och korpartiets östfönster erhöll en glasmålning av Harald Lindberg. Sekelskiftets invändiga dekor och inredning avlägsnades eller ersattes i stort sett helt. Nytt altare i sandsten förvärvades liksom ny predikstol och ny, sluten bänkinredning. Vid restaureringen 1999-2000 frilades åter det trepassformade trävalvet från sekelskiftet 1900 och 1950-talets inredning modifierades något, bl. a. fick predikstolen ny trappa och en ny altarring förvärvades. Interiören ommålades och delar av dekoren från 1897-1900 rekonstruerades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

GUDHEMS KYRKA - Gudhems församlingskyrka omges av en gräsbevuxen kyrkogård som sluttar svagt åt norr och söder. Kyrkogården avgränsas av en kallmurad stenmur. Öster om klosterruinerna är dock en del av muren borttagen. I murens sydöstra hörn finns huvudingången med breda grindar av smide. Från porten utgår grusgångar som leder runt kyrkan samt en gång som löper innanför de södra delarna av muren. Innanför muren finns en jämn rad med lövträd öppen åt norr och öster där klosterruinerna ansluter endast c:a tio meter från koret.
Gravplatserna ligger i rader och är orienterade i nord-sydlig riktning förutom utmed södra muren där de ligger i öst-västlig riktning. Väster och söder om kyrkan, samt intill porten, söder om ruinerna finns större gravvårdar med grusfyllda ramar av sten samt några med smidesstaket och hängande smideskedjor. Den norra delen av kyrkogården saknar gångar och är utvidgad åt nordväst. Här finns endast några få gravar belägna intill låga buxbomshäckar. Runt kyrkan och ruinen finns stolpar för belysning av kyrkan och ruinen. I grusgången söder om kyrkan finns markeringar av en grund från ett rivet gravkor.

GUDHEMS KYRKA - Gudhems församlingskyrka omges av en gräsbevuxen kyrkogård som sluttar svagt åt norr och söder. Kyrkogården avgränsas av en kallmurad stenmur. Öster om klosterruinerna är dock en del av muren borttagen. I murens sydöstra hörn finns huvudingången med breda grindar av smide. Från porten utgår grusgångar som leder runt kyrkan samt en gång som löper innanför de södra delarna av muren. Innanför muren finns en jämn rad med lövträd öppen åt norr och öster där klosterruinerna ansluter endast c:a tio meter från koret.
Gravplatserna ligger i rader och är orienterade i nord-sydlig riktning förutom utmed södra muren där de ligger i öst-västlig riktning. Väster och söder om kyrkan, samt intill porten, söder om ruinerna finns större gravvårdar med grusfyllda ramar av sten samt några med smidesstaket och hängande smideskedjor. Den norra delen av kyrkogården saknar gångar och är utvidgad åt nordväst. Här finns endast några få gravar belägna intill låga buxbomshäckar. Runt kyrkan och ruinen finns stolpar för belysning av kyrkan och ruinen. I grusgången söder om kyrkan finns markeringar av en grund från ett rivet gravkor.

GUDHEMS KYRKA - Gudhems församlingskyrka omges av en gräsbevuxen kyrkogård som sluttar svagt åt norr och söder. Kyrkogården avgränsas av en kallmurad stenmur. Öster om klosterruinerna är dock en del av muren borttagen. I murens sydöstra hörn finns huvudingången med breda grindar av smide. Från porten utgår grusgångar som leder runt kyrkan samt en gång som löper innanför de södra delarna av muren. Innanför muren finns en jämn rad med lövträd öppen åt norr och öster där klosterruinerna ansluter endast c:a tio meter från koret.
Gravplatserna ligger i rader och är orienterade i nord-sydlig riktning förutom utmed södra muren där de ligger i öst-västlig riktning. Väster och söder om kyrkan, samt intill porten, söder om ruinerna finns större gravvårdar med grusfyllda ramar av sten samt några med smidesstaket och hängande smideskedjor. Den norra delen av kyrkogården saknar gångar och är utvidgad åt nordväst. Här finns endast några få gravar belägna intill låga buxbomshäckar. Runt kyrkan och ruinen finns stolpar för belysning av kyrkan och ruinen. I grusgången söder om kyrkan finns markeringar av en grund från ett rivet gravkor.