BRISMENE KYRKA

BRISMENE KYRKA är centralt placerad på den nästintill rektangulära kyrkogården. Norra delen av kyrkogården är upphöjd som en platå och sluttar något ned mot vägen söder om kyrkan. De uppfyllda delarna i söder, norr och väster avgränsas av en kallmur i motsvarande höjd men som sticker upp ovan det anlagda markplanet mot söder och i den södra västmuren. I denna mur, i södermuren i höjd med kyrkans södra ingång samt i murens sydvästra hörn finns äldre smidesgrindar (i den södra grinden står årtalet 1911).
Från grindarna leder krattade grusgångar, en leder fram mot kyrkan och två löper parallellt med den södra muren. Runt tornet finns en grusplan med en gång åt norr, ned till en mindre ekonomibyggnad invid den norra muren. En gång leder utmed kyrkans södra fasad och delar sig invid koret till två gångar som löper norrut. Innanför kyrkogårdsmuren finns en rad av lövträd (alm?) av varierande åldrar.
Söder om kyrkan är gravvårdarna placerade i rader med öst-västlig riktning. Väster och öster om kyrkan går raderna i syd-nordlig riktning. Gravvårdarna är av blandad karaktär och ålder. Någon enstaka gravplats har smidesstaket. Norr om kyrkan finns inga gravvårdar. Utmed gången från södra portalen mot grinden står två par lyktstolpar.

EKONOMIBYGGNADEN - norr om kyrkan, är ett mindre hus från början av 1900-talet inrymmande utedass och redskapsförråd. Huset har stående, faluröd locklistpanel, brunmålade dörrar åt väster och söder, fönster åt söder och ett sadeltak täckt med skifferplattor.

BRISMENE KYRKA är centralt placerad på den nästintill rektangulära kyrkogården. Norra delen av kyrkogården är upphöjd som en platå och sluttar något ned mot vägen söder om kyrkan. De uppfyllda delarna i söder, norr och väster avgränsas av en kallmur i motsvarande höjd men som sticker upp ovan det anlagda markplanet mot söder och i den södra västmuren. I denna mur, i södermuren i höjd med kyrkans södra ingång samt i murens sydvästra hörn finns äldre smidesgrindar (i den södra grinden står årtalet 1911).
Från grindarna leder krattade grusgångar, en leder fram mot kyrkan och två löper parallellt med den södra muren. Runt tornet finns en grusplan med en gång åt norr, ned till en mindre ekonomibyggnad invid den norra muren. En gång leder utmed kyrkans södra fasad och delar sig invid koret till två gångar som löper norrut. Innanför kyrkogårdsmuren finns en rad av lövträd (alm?) av varierande åldrar.
Söder om kyrkan är gravvårdarna placerade i rader med öst-västlig riktning. Väster och öster om kyrkan går raderna i syd-nordlig riktning. Gravvårdarna är av blandad karaktär och ålder. Någon enstaka gravplats har smidesstaket. Norr om kyrkan finns inga gravvårdar. Utmed gången från södra portalen mot grinden står två par lyktstolpar.

EKONOMIBYGGNADEN - norr om kyrkan, är ett mindre hus från början av 1900-talet inrymmande utedass och redskapsförråd. Huset har stående, faluröd locklistpanel, brunmålade dörrar åt väster och söder, fönster åt söder och ett sadeltak täckt med skifferplattor.

BRISMENE KYRKA är centralt placerad på den nästintill rektangulära kyrkogården. Norra delen av kyrkogården är upphöjd som en platå och sluttar något ned mot vägen söder om kyrkan. De uppfyllda delarna i söder, norr och väster avgränsas av en kallmur i motsvarande höjd men som sticker upp ovan det anlagda markplanet mot söder och i den södra västmuren. I denna mur, i södermuren i höjd med kyrkans södra ingång samt i murens sydvästra hörn finns äldre smidesgrindar (i den södra grinden står årtalet 1911).
Från grindarna leder krattade grusgångar, en leder fram mot kyrkan och två löper parallellt med den södra muren. Runt tornet finns en grusplan med en gång åt norr, ned till en mindre ekonomibyggnad invid den norra muren. En gång leder utmed kyrkans södra fasad och delar sig invid koret till två gångar som löper norrut. Innanför kyrkogårdsmuren finns en rad av lövträd (alm?) av varierande åldrar.
Söder om kyrkan är gravvårdarna placerade i rader med öst-västlig riktning. Väster och öster om kyrkan går raderna i syd-nordlig riktning. Gravvårdarna är av blandad karaktär och ålder. Någon enstaka gravplats har smidesstaket. Norr om kyrkan finns inga gravvårdar. Utmed gången från södra portalen mot grinden står två par lyktstolpar.

EKONOMIBYGGNADEN - norr om kyrkan, är ett mindre hus från början av 1900-talet inrymmande utedass och redskapsförråd. Huset har stående, faluröd locklistpanel, brunmålade dörrar åt väster och söder, fönster åt söder och ett sadeltak täckt med skifferplattor.

FÖRSAMLING 1995 - BRISMENE

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 620, år 1900: 372, år 1995: 106

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Befolkningstal år 1805: Inv. i Börstig uppdelade på Brismene och Kärråkra, fördelade enligt en grov uppskattning på 350 resp. 230 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i den utskiftade bebyggelsen i skogsbygd med småbruten odlingsmark. Till kyrkomiljön hör missionshus och skolhus. Klockaregården, med lång allé från vägen, ligger knappt 2 km från kyrkan. Brismene socken är belägen söder om Falköping, i Falbygdens södra utkant.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltidskyrka, troligen av sten, men i övrigt okänd utformning. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan uppfördes 1863 efter ritningar av arkitekt Per Ulrik Stenhammar. Kyrkan har salformad plan, med sakristia i norr och torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör med vitputsade fasader och rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak. Tornet kröns av en åttkantig lanternin med spetsiga gavlar och spira. Ingång i väster och söder; södra ingången markeras av en risalit med flersprångig rundbågeportal. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak, indelat i rutor av ett kraftigt listverk. Mittfönstret till korväggens ursprungliga trefönstergrupp igensattes 1929, då den gamla kyrkans altaruppsats från 1776 ersatte tidigare kors med svepeduk. Även predikstolen, daterad 1730, härrör från den gamla kyrkan.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Från medeltidskyrkan återstår en reliefornerad dopfunt från slutet av 1100-talet eller omkring 1200, en skadad madonna från 1200-talet och delar av ett altarskåp från 1400-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.