RÄVINGE KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - RÄVINGE
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 493, 1900: 663, 1995: 280

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på impedimentmark, vid korsvägen, mitt i bebyggelsen i Rävinge. Kyrkan och bebyggelsen är belägen centralt i dalgången med öppen odlingsmark. Det öppna odlingslandskapet dominerar i socknen som helhet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster. I väster ett stentorn, och i kyrkans nordöstra del en vidbyggd sakristia. I den nuvarande byggnadens västra del ingår delar av en kyrka från äldre medeltid. Denna hade utsprungligen romansk planform med smalare, absidförsett kor och ett vapenhus i söder. Kyrkan utvidgades emellertid österut 1824, varvid korparti och vapenhus revs. Stentornet i väster med överdel i trä tillkom 1759 som ersättning för ett äldre trätorn. Tornets träöverdel förändrades dock något 1867, då den nuvarande trälanterninen tillkom. År 1952 tillbyggdes en sakristia på kyrkans norra sida efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak och tornet har en överbyggnad av trä i två våningar. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkans interiör har under 1800- och tidigt 1900-tal genomgått ett flertal restaureringar, men kyrkorummet präglas idag av en genomgripande restaurering som skedde 1952 efter Wetterqvists förslag. Då framtogs målningar från 1774 på det välvda innertaket, utförda av målarmästaren Johan Blomberg, och kompletterande målningar i likartad stil gjordes också av konservator Thorbjörn Engblad i kyrkans senare tillbyggda östra del. Kyrkans altaruppsats och predikstol är båda arbeten från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.

Rävinge kyrka omgärdas av en kyrkogård med en skalmur av natursten. Huvudingången, med en svart smidesgrind och grindstolpar av natursten, är belägen i väster. Även i norr och i söder finns ingångar till kyrkogården, också här med svarta smidesgrindar i lika utformning som den vid huvudingången, dock något mindre i storlek. I öster saknas grindar men här återfinns en öppning i muren. I öster ligger även ett f d bisättningsrum, en liten enplansbyggnad med vitputsad fasad, som används till förråd.
Från ingångarna leder grusade gångar fram till och runt om kyrkan. Smala lyktstolpar med runda glaskulor är utplacerade längs gångarna. Gravvårdarna ligger i nord-sydlig riktning. En del av de äldre gravvårdarna har naturstenskarm och grusfyllnad. I nordost står tre äldre, svarta järnkors och i söder finns en större gravvård med staket. På kyrkogården står bänkar från Byarums bruk.
I kyrkogårdsmurens yttre, sydvästra del finns ett järnräcke bevarat där man förr ställde sina hästar.
Kyrkogårdsmuren omges av trädrader med almar, varav några i söder lider av almsjukan. Norr om kyrkogården finns en asfalterad parkeringsplats samt en rödmålad ekonomibyggnad av trä, vilken används som vaktmästeri. I nordost återfinns en nyare kyrkogård som inramas av häckar samt av den äldre kyrkogårdsmuren.