TRANÅS KYRKA

Kyrkomiljö
Tranås kyrka ligger i Skåne-Tranås i Ingelstads härad i den västligaste delen av Österlen, drygt åtta kilometer norr om huvudorten Tomelilla. Tranås socken består av ett förhållandevis öppet jordbrukslandskap med inslag av äldre skog och be-tesmarker. Det nuvarande ortnamnet tillkom 1894 för att undvika förväxling med Tranås i Småland. Den äldsta benämningen Traanaes som är från 1300-talet syftar troligtvis på ett näs, det vill säga fuktig mark, där tranor häckar. Av gamla kartor framgår det att byn var omgärdad av kärr och flera åar sammanstrålade i byn. Tillgången till vatten var troligtvis avgörande för byns etablering. Byn ligger strategiskt placerad där två viktiga färdleder, mellan Lund och Simrishamn och Kristianstad och Ystad, korsas. Ortnamnet tyder för övrigt på en sen kolonisation i slutet av forntiden eller i början av medeltiden. Några lämningar efter forntida bosättningar har inte påträffats i närheten av den nuvarande byplatsen.

Den äldre/medeltida byn avspeglas av den äldsta bevarade kartan över Tranås från 1766 då byn var relativt stor med 27 gårdar. Socknens första kyrka antas ha uppförts under senare delen av 1000-talet av biskop Egino. Kyrkan och kyrkogården låg i byns nordvästra hörn, nära prästgården och mölledammen. Nedanför detta, intill vägkorsningen fanns ett stort torg vilket talar för att Tranås utgjorde en betydelsefull marknadsplats. Vid torget låg också gästgivargården som tidigare legat längre söderut. Den större delen av byn och dess gårdar låg söder därom, tätt intill varandra i två långa rader med landsvägen och en mängd hagar emellan sig. Längs hagarna och centralt kring torget fanns en stor mängd gatehus som talar för att det funnits ett centrum för handel och hantverk.

Vid enskiftet i början av 1800-talet då hälften av gårdarna flyttade ut lades grunden för den nuvarande strukturen. Markerna delades in i en solfjädersform kring byn. Ny bebyggelse uppfördes på en del av de gamla gårdsplatserna men den oregelbundna strukturen med småskalig bebyggelse och smala slingrande gator bevarades. Vid järnvägens etablering i mitten av 1800-talet tackade Tranås befolkning nej till en dragning genom byn. Trots det bestod ortens position som centralort ett bra tag framöver. Ett tydligt resultat av den blomstrande handeln är att den medeltida kyrkan ersattes med en ny på 1880-talet. Byn utökades successivt under 1900-talet, de första husen uppfördes i närheten av den äldre bebyggelsen. Kring 1930-talet skedde utbyggnaden längs utfartsvägarna. Kyrkans belägenhet i utkanten av den nordvästra delen av orten har bevarats. Den ligger på en höjd och är idag omgiven av ett böljande åkerbrukslandskap med inslag av skog.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Tranås 35:1. Forn-lämningen avser medeltida bytomt/gårdstomt och skyddas enligt 2 kap. Kultur-miljölagen. Tranås [L11] ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Uttrycket för riksintresset lyder: Samhälle, där flera vägar möts, med öppet stensatt torg i centrum. Socken-centrum med nyromansk kyrka, prästgård från 1853, en mångfald av gatehus och en före detta vattenkvarn.

Kyrkogård
Kyrkogården utgörs i huvudsak av två delar, en större i väster där kyrkan ligger och en mindre i öster där den medeltida kyrkan legat. Utvidgningar av den medeltida kyrkogården skedde i tre etapper på 1870-talet och 1931 gjordes en stor utvidgning efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck åt norr och väster. Den äldsta delen av kyrkogården ligger på en höjd och omges av en trädkrans av hamlad lind. Mot de yngre delarna i sydostväst finns en hög slänt och på de andra sidorna en terrasserad mur. Den gamla kyrkans plats markeras med ett kors, i övrigt finns här även en minneslund anlagd 1986. Både denna del och den nyare delen i väster, som omges av en låg kallmur och regelbunden trädkrans av lindar, utgörs av i huvudsak gräsmatta och ett fåtal större gångar. Huvudentréerna i söder och sydost har dubbelgrindar av gjutjärn med årtalet 1880. Några träd av hästkastanj och skogslönn finns i det nordöstra hörnet. Gravvårdarna domineras av de äldre resta vårdarna varav ett fåtal har kvar sina gravplatsanordningar i form av omgärdningar, grus och planteringar. Den vanligaste typen av utsmyckning utgörs av någon form av städsegrön växtlighet där några idegranar, tujor och ädelcypresser är högväxta.

Byggnader på kyrkogården
År 1913 uppfördes ett likvagnshus intill den sydöstra utkanten av kyrkogården. Byggnaden har fasader av rött tegel med en stickbågsformad port i den södra gaveln. År 1937 uppfördes ett begravningskapell i kyrkogårdens sydöstra del efter ritningar av Nils A. Blanck. Även denna byggnad är av rött tegel murat i munkförband. Sadeltaket är täckt med tegelpannor. Dubbelporten i den östra gaveln är likt kyrkans portar klädda med kopparplåt. Ovanför porten finns ett i fasaden försänkt kors

Källor
Från Bjäre till Österlen. Skånska natur- och kulturmiljöer, red. Ingrid Meijer-Klarin, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Värnamo, 1996.

Orgelinventering för Lunds stift, Anders Johansson, 2016.

Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.

Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.

Skåne-Tranås kyrka, Brösarp-Tranås församling, Lunds stift, Skåne län, Under-hållsplan, Ponnert arkitekter, 2005.

Skåne-Tranås kyrkogård, Vård- och underhållsplan, Landskapsgruppen Öresund AB, 2016-10-12.

Tranås, ortsrapport, kulturmiljöprogram, Tomelilla kommun, Regionmuseet Kris-tianstad, 2002.

Tranås kyrka, Antikvarisk kontrollrapport vid invändig restaurering, Rapport 2002:28, Per Lundgren, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne

Tranås kyrka, Utvändig renovering, Antikvarisk kontroll, Rapport 2009:014, Jörgen Kling, Malmö Museer.