BORGUNDA KYRKA

BORGUNDA KYRKA omges av en rektangulär kyrkogård som sluttar relativt kraftigt åt öster. Kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur som har en stor, äldre grind mot landsvägen öster om kyrkan. Mot en utvidgad del av kyrkogården åt väster finns en recent smidesgrind. Grindarna är upphängda på fyrkantiga grindstolpar av massiv sten. Från grinden i östra muren leder en bred, grusad (grus på asfalt) gång, kantad med en allé av hårt nedklippta almar, upp mot koret. Det absidformade koret omgärdas av en gräsbevuxen kulle eller avsats som avgränsas av en terrassmur av kalksten.
Mycket av det ursprungliga gångsystemet är borttaget men på den östra sidan finns en tvärgång bevarad som leder till parkeringsplatsen söder om kyrkogården. Gångarna leder även runt hela kyrkan. Innanför muren finns en delvis bevarad trädrad av lövträd, främst lind och alm.
Gravvårdarna, av blandad storlek, ålder och utformning, är placerade i rader med nord-sydlig riktning efter det delvis borttagna gångsystemet. Några gravvårdar bevarar inramningar i form av klippta häckar. På norra sidan av kyrkogården finns något yngre gravvårdar. Kyrkogården utvidgades åt väster på 1980-talet. Den nya delen inramas, likt den äldre delen, av en kallmurad kalkstensmur. Innanför muren finns en trädrad av lövträd planterad.
Kyrkogårdens nyare del är helt gräsbevuxen med undantag för en asfalterad gång. Denna leder från den gamla kyrkogårdens västra del, i en 90-gradig vinkel mot ekonomibyggnaderna i söder. Några gravvårdar finns på den nordöstra delen, placerade i en rad med nord-sydlig riktning. I den norra delen, intill muren, finns en liten minneslund som omges av en häck och markeras av ett kors samt en natursten.

BORGUNDA KYRKA omges av en rektangulär kyrkogård som sluttar relativt kraftigt åt öster. Kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur som har en stor, äldre grind mot landsvägen öster om kyrkan. Mot en utvidgad del av kyrkogården åt väster finns en recent smidesgrind. Grindarna är upphängda på fyrkantiga grindstolpar av massiv sten. Från grinden i östra muren leder en bred, grusad (grus på asfalt) gång, kantad med en allé av hårt nedklippta almar, upp mot koret. Det absidformade koret omgärdas av en gräsbevuxen kulle eller avsats som avgränsas av en terrassmur av kalksten.
Mycket av det ursprungliga gångsystemet är borttaget men på den östra sidan finns en tvärgång bevarad som leder till parkeringsplatsen söder om kyrkogården. Gångarna leder även runt hela kyrkan. Innanför muren finns en delvis bevarad trädrad av lövträd, främst lind och alm.
Gravvårdarna, av blandad storlek, ålder och utformning, är placerade i rader med nord-sydlig riktning efter det delvis borttagna gångsystemet. Några gravvårdar bevarar inramningar i form av klippta häckar. På norra sidan av kyrkogården finns något yngre gravvårdar. Kyrkogården utvidgades åt väster på 1980-talet. Den nya delen inramas, likt den äldre delen, av en kallmurad kalkstensmur. Innanför muren finns en trädrad av lövträd planterad.
Kyrkogårdens nyare del är helt gräsbevuxen med undantag för en asfalterad gång. Denna leder från den gamla kyrkogårdens västra del, i en 90-gradig vinkel mot ekonomibyggnaderna i söder. Några gravvårdar finns på den nordöstra delen, placerade i en rad med nord-sydlig riktning. I den norra delen, intill muren, finns en liten minneslund som omges av en häck och markeras av ett kors samt en natursten.

BORGUNDA KYRKA omges av en rektangulär kyrkogård som sluttar relativt kraftigt åt öster. Kyrkogården inramas av en kallmurad stenmur som har en stor, äldre grind mot landsvägen öster om kyrkan. Mot en utvidgad del av kyrkogården åt väster finns en recent smidesgrind. Grindarna är upphängda på fyrkantiga grindstolpar av massiv sten. Från grinden i östra muren leder en bred, grusad (grus på asfalt) gång, kantad med en allé av hårt nedklippta almar, upp mot koret. Det absidformade koret omgärdas av en gräsbevuxen kulle eller avsats som avgränsas av en terrassmur av kalksten.
Mycket av det ursprungliga gångsystemet är borttaget men på den östra sidan finns en tvärgång bevarad som leder till parkeringsplatsen söder om kyrkogården. Gångarna leder även runt hela kyrkan. Innanför muren finns en delvis bevarad trädrad av lövträd, främst lind och alm.
Gravvårdarna, av blandad storlek, ålder och utformning, är placerade i rader med nord-sydlig riktning efter det delvis borttagna gångsystemet. Några gravvårdar bevarar inramningar i form av klippta häckar. På norra sidan av kyrkogården finns något yngre gravvårdar. Kyrkogården utvidgades åt väster på 1980-talet. Den nya delen inramas, likt den äldre delen, av en kallmurad kalkstensmur. Innanför muren finns en trädrad av lövträd planterad.
Kyrkogårdens nyare del är helt gräsbevuxen med undantag för en asfalterad gång. Denna leder från den gamla kyrkogårdens västra del, i en 90-gradig vinkel mot ekonomibyggnaderna i söder. Några gravvårdar finns på den nordöstra delen, placerade i en rad med nord-sydlig riktning. I den norra delen, intill muren, finns en liten minneslund som omges av en häck och markeras av ett kors samt en natursten.

FÖRSAMLING 1995 - BORGUNDA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 606, år 1900: 801, år 1995: 483

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge sydost om Borgundaberget i radbyliknande bebyggelse som i söder avslutas i en platsby med det öppna området "Torget" i mitten. Byn visar delvis spår av den geometriska reglering som initierades under 1790-talet av Pehr Tham, godsherre på Stora Dala. En allé leder till klockaregården. Till kyrkomiljön hör även ett skolhus. Borgunda socken, som är belägen i Falbygden mellan Skövde och Falköping, ingår i större riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den första stenkyrkan uppfördes sannolikt under 1100- eller tidigt 1200-tal. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan till sin kärna av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Att döma av denna teckning var långhuset förlängt i väster samt ägde ett västtorn av romansk karaktär. Vapenhus av okänd, men sannolikt medeltida datering framför långhusets sydportal. Kyrkan brann 1766 och raserades därefter. Ny kyrka uppfördes på samma plats. Från den romanska stenkyrkan återstår ett figurhugget sandstensblock, som troligen flankerat en portal (insatt i den nuvarande kyrkans murverk).

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1766-67 på initiativ av patronus Petter Tham, Stora Dala med Sven Westman i Skärv som byggmästare. Kyrkan uppfördes med rektangulärt långhus och halvrunt korparti i öster samt sakristia och vapenhus på långhusets nord- respektive sydsida. Efter förslag av arkitekt Ludvig Petersson omdanades 1890 sistnämnda byggnadskroppar till korsarmar genom att skiljemurarna till långhuset avlägsnades; sakristian inrymdes bakom altaret. Västtorn tillbyggdes vid samma tillfälle. Vid en genomgripande restaurering 1937, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, inbyggdes sakristian i den norra korsarmen.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas såväl till exteriör och interiör av förändringarna 1890 i historiserande stil, framförallt med nygotiska inslag. De rundvälvda fönsteröppningarna fick späda överstycken och de avtrappade, medeltidsinspirerade portalerna spetsiga gavlar. Västtornet kröntes av gavelrösten med blinderingar i samtliga väderstreck samt en högrest, kopparslagen spira. Huvudingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak på konsoler. Den fasta inredningen är till stor del samtida med 1890-talets förändringar, däribland altaruppsatsen (en triptyp med arkitektonisk omfattning) och den öppna bänkinredningen. Vid restaureringen 1937 gjordes emellertid flera ingrepp i den homogena 1800-talsinteriören, däribland återuppsattes efter konservering en äldre predikstol av 1700-talstyp. I samband med att sakristian flyttades från utrymmet bakom altaret till den norra korsarmen igensattes en dörröppning i korutsprångets östmur.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.