spjutstorps kyrka

Kyrkomiljö
Spjutstorp ligger i ett öppet och kuperat odlingslandskap i Skånes sydöstra del. Efterleden -torp i ortnamnet Spjutstorp är en namntyp som togs i bruk under vikingatid. Vid denna tid kan en fast bebyggelse i form av en större gård eller en grupp gårdar ha etablerats på platsen. Kring år 1700 bestod byn av 13 gårdar som låg samlade i en klungby med kyrkan längst i söder. En bäck rann längs byns västra och södra utkant. Just där bäcken kröker av mot öster låg en vattenmölla och på andra sidan bäcken låg kyrkan omgärdad av en stengärdsgård. I jämförelse med andra kyrkbyar i trakten var byn relativt liten vid denna tid. Byns ringa storlek kan förklaras med att den låg nära två andra byar, Appeltorp och Hedeberga. Under 1800-talet växte byn kraftig men genom skiftet tvingades de flesta gårdarna att flytta ut från bytomten. År 1901 drogs järnvägslinjen Tomelilla och Brösarp fram till Spjutstorp. Järnvägsstationen placerades norr om byn och en ny bebyggelse etablerades kring stationen medan den gamla delen av byn förblev relativt oför-ändrad. Byns södra delar har ännu en ålderdomlig prägel av gårdar och gathus intill kyrkan som ännu ligger i byns södra utkant. Alldeles norr om kyrkan ligger byns gamla skola uppförd 1858. Skolan fungerar numera som församlingshem.

Den medeltida kyrkan i Spjutstorp byggdes sannolikt någon gång under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. En del källor anger att en kyrka i Spjutstorp byggdes redan 1060. Äldre ombyggnadsritningar av den medeltida kyrkan visar att den vid 1800-talets början bestod av ett långhus med smalare kor och en absid samt ett brett västtorn med relativt låg höjd. Under 1800-talet revs den medeltida kyrkan för att ge plats åt en ny. Enligt uppgift ska den nya kyrkan ha byggts runt den gamla som revs när den nya kyrkan stod färdig.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Spjutstorp 11:1 och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Fornlämningen avser Spjutstorps gamla bytomt enligt äldre lantmäterikarta.

Kyrkogård
Kyrkan i Spjutstorp ligger på en medeltida kyrkogård som ligger på en höjdplatå med kraftig sluttning i väster, söder och öster. Öster om höjdplatån ligger den nya kyrkogårdsdelen som tillkom genom utvidgning på 1910-talet.

Kyrkogården omges av en stenmur av gråsten, som är putsad och delvis kalkvittad samt avtäckt av stora kalkstenshällar. Innanför muren ligger marken högt, bitvis i nivå med murens avtäckning och stora delar av muren har därför karaktär av stödmur. Två ingångar finns från norr med dubbla smidesgrindar och kraftiga, murade och putsade grindstolpar med kalkstensavtäckning. Enligt äldre källor omgavs kyrkogården av en stenmur redan på 1700-talet. På gamla kyrkogården närmast kyrkan ligger gravplatserna i rader från norr till söder. Endast huvudgångarna fram till och runt kyrkan är grusade och delar är tillgängliggjorda med betongsten. Flertalet gravstenar står i gräs utan gravplatsmarkering och växtligheten är sparsam. Framför allt väster om kyrkan finns flera stora barrträd och en stor buxbom. Många gravstenar har plockats bort och ligger på västra och sydvästra mursträckningen. De stående gravvårdarna är en blandning av höga och miljöskapande vårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och mer sentida, låga gravvårdar av mer modern karaktär. Några få stående kalkstenshällar finns också bevarade. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en askgravlund med ett par upphöjda rundlar, murade av betongsten, för namnplattor och smyckning.

Öster om gamla kyrkogården finns en slänt med en trappa ned till nya kyrkogården. På nya kyrkogården har fler grusgravplatser bevarats med gravplatsmarkering av stenramar. Mot östra kanten växer en hel del barrväxter som bildar en gräns mot det öppna landskapet. Båda kyrkogårdsdelarna, utom mot norra begränsningsmuren, kantas av höga träd av lind, lönn och ek.

Byggnader på kyrkogården
Kring 1937 uppfördes ett bårhus utanför kyrkogårdens nordvästra gräns. Bårhuset ligger i suterräng med källarvåning i väster. Bårhusets dagermur är av tegel på en grund av betong. Byggnaden är slätputsad och kalkavfärgad med tak av enkupigt, rött tegel och vindskivor av plåt. På östra sidan finns en större inkörsport till byggnadens övre våning. Över porten sitter ett stort, svartmålat latinskt kors. Två fönster finns på norra sidan till övre markplan och i väster finns en mindre port och ett fönster till källarplan. Ytterdörrarna är paneltäckta och brunmålade och fönstren, som har stickbågig form är av svartmålat gjutjärn med spröjs och råglas. Invändigt har bårhuset golv av betong och putsade, målade innerväggar samt tak av brunmålad lockpanel. Bårhuset fungerar numera som redskapsbod.

Källor
Underhållsplan för Spjutstorps kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2004.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Orgelinventering, Spjutstorps kyrka, Anders Johnsson, Lunds stift 2016.

Internet:
Ortsrapport Spjutstorp, Tomelilla kommun 2002 framtaget av Regionmuseet Landsantikvarien i Skåne/ Websida: https://www.tomelilla.se/fileadmin/tomelilla/public/Planer_och_program/Kulturmilj%C3%B6program/Kulturmilj%C3%B6program%20Spjutstorp.pdf
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, Websida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html