S:T. NIKOLAI KYRKA

St. Nicolai kyrka är Arbogas äldsta byggnad. Troligen uppfördes kyrkan i sin första version på 1100-talet. Kyrkans utvidgning med det norra sidoskeppet invigdes 1358. Det södra sidoskeppet tillbyggdes vid mitten av 1400-talet. På 1600-talet förlängdes det södra sidoskeppet österut. De äldsta delarna av tornet (troligen från 1100-talet) omfattar den gråstensmurade delen. Det däröver påmurade tegelpartiet torde ha tillkommit vid mitten av 1400-talet. Tornet kröntes av en smal spira liknande Trefaldighetskyrkan fram till stormen1889 då det blåste ned. Den nuvarande huven har en enkel pyramidliknande form.
Kyrkan har flera inventarier av stort kulturhistoriskt värde. Det förnämsta av dessa är altarskåpet på högaltaret, vilket troligen är från början av 1500-talet och utfört i Lübeck (källa Arboga S:t Nicolai kyrkas restaurering 1994-1995. Jerk Alton).
På fastigheten finns också en kyrkogårdsmur och ett uthus uppförda i gråsten.

Arboga uppkom sannolikt tack vare läget - den plats där Arbogaån som längst var farbar med segelfartyg från Mälaren. Här omlastades malm från Nora och Lindesbergs bergslager, för att skeppas vidare till Stockholm för export. Redan på 1100-talet torde orten ha varit betydande, eftersom en så stor kyrka som Nicolai då uppfördes. Stadsrättigheter utfärdades på 1200-talet.

Under 1400-talet var staden en av landets viktigaste med plats för många kyrkliga och politiska avgöranden, bland annat riksmötet 1435, Sveriges först hållna riksdag. Senare minskade handelns och järnhanteringens roll så att staden under 1600-talet stagnerade. Vid 1800-talets mitt möjliggjorde järnvägens tillkomst viktiga industrietableringar, men de förlades helt utanför den gamla stadskärnan. Därför har stora delar av den medeltida stadsplanen bevarats till våra dagar. Även bebyggelse från denna tid finns kvar, samt många trähus från 1700- och 1800-talen. Arboga innerstad har mot den bakgrunden förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.

Nicolai kyrka ligger i stadskärnans norra utkant. Gränsande på kyrktomtens södra sida ligger den före detta prostgården - idag församlingens kontor - med timrad, reveterad huvudbyggnad från 1885 i nyklassicistisk stil. På tomten finns också två enklare faluröda uthus, en länga bodar och källare bevarade.

Kyrkan uppfördes förmodligen en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd. Från början bestod den av ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Strax efter att långhuset stod färdigt tillbyggdes västtornet, ursprungligen krönt med huv och smal spets. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet, vilka stod färdiga 1358. Grundläggningen på en bergnära tomt har borgat för stabilare murverk än de i stadens nedre kyrka, Heliga Trefaldighet nära Arbogaån.

För vidare historik kring se Byggnaden/kyrkans historik samt historiska händelser samt bifogad PDF.

Källor och litteratur
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA)
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Ritningar inför 1904-05 års ombyggnad, av arkitekt Fredrik Falkenberg
Skriftväxling angående byte från järnplåt till kopparplåt på yttertaket, 410/79

Västmanlands läns museums arkiv (VLM)
Gravvårdsdokumentation Sankt Nicolai kyrkogård, redovisad i december 1997 av antikvarie Eiwor Sandberg
Rapport om byte från järnplåt till kopparplåt på kyrkans yttertak, 17/79, 1979-01-22
Program inför 1994-95 års renovering, Alton arkitekter 1994-03-21, 1994-11-17
Antikvarisk kontrollrapport om 1994-95 års renovering, 1995-11-20

Västerås stifts arkiv (VS)
Västerås domkapitel E IV A: 1A, inventarium 9/11 1752
Västerås domkapitel E IV A: 1 B, inventarium 1799
Västerås domkapitel E V A: 11, ämbetsberättelse 1892
Västerås domkapitel E V A, 11, ämbetsberättelse 1954
Västerås domkapitel F III A: 11, protokoll från biskopsvisitation 1671
Västerås domkapitel F III A: 29; inventarium i maj 1781
Västerås domkapitel F III A: 35, inventarium 23/8 1878
Västerås domkapitel F III A: 36, protokoll från visitation den 8-9/5 1886
Västerås domkapitel F III A: 39, visitation 1/7 1899

Litteratur
Bergström, G: Arboga krönika, del II Nyare tiden, Köping 1909, s 120-123
Bjurén, Gunnar: Heliga Trefaldighets kyrka 700 år/Hembygdsföreningen Arboga Minne - årsbok 1985, s 102-118/ Arboga 1985
Björsell, E O: S:t Nicolai kyrka i Arboga/Västerås stiftsbok 1951
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län - en inventering
/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum - Årsskrift 1984/
Dahlin, Otto: Konsekrationskorsen i Arbogas kyrkor/Hembygdsföreningen Arboga minne Årsbok 1962, s 15-17/Arboga 1962
Golvlager och gravar i S:t Nicolai kyrka, av Anna Arnegård och Johan Anund Riksantikvarieämbetet UV Uppsala rapport 1996:30
Hansson, Ernst: Arboga sockens historia Köping 1953
Kilström, Bengt Ingmar: Sankt Nicolai kyrka i Arboga - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997
Lohmann, Jacob Benjamin: Arboga känning ursprungligen tryckt hos Peter Jöransson Nyström 1737, överförd till modernt typsnitt av Rolf Liljhammar, Götlunda hembygdsförening 2001-07-03
Övriga tryckta källor
Artikel om undervisningslokal, införd i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-03-02
Artiklar om ny orgel i koret, införda i Folket 1969-09-06 1970-06-12
Artikel om 1994-95 års renovering, införd i Bärgslagsbladet (BB) 1995-04-05
Artikel om 2005 års orgelrestaurering, införd i Nerikes Allehanda (NA) 2005-02-01

Nicolai kyrka ligger i stadskärnans norra utkant. Gränsande på kyrktomtens södra sida ligger den före detta prostgården - idag församlingens kontor - med timrad, reveterad huvudbyggnad från 1885 i nyklassicistisk stil. På tomten finns också två enklare faluröda uthus, en länga bodar och källare bevarade.

Kyrkogården är anlagd på en höjd, omgärdad av en bogårdsmur av tuktad sten i bruk. De äldsta delarna kan vara medeltida, men stor omläggning gjordes 1797. Huvudingången i väster är en stiglucka, tegelmurad och med gult avfärgad slätputs. I stigluckans valv sitter en dubbelgrind av svartmålat järn. Södra sidans muröppning har en dubbelgrind mellan tegelstolpar, slätputsade och avfärgade i gult. De har pyramidformiga krön.

Tomten, till stor del gräsbevuxen, sluttar åt alla håll. Från stigluckan i väster leder en bred, grusad huvudgång kantad av kastanjer. Totalt växer ett 50-tal träd på området (björk, lönn, rönn, alm, lind, ek, ask och gran). Dessutom finns en mängd små och stora prydnadsbuskar, däribland syrener och berberis.

Samtliga gravar omges av mönsterkrattade ytor. Generellt sett står vårdarna glest och uppvisar stor variation i storlek och utformning högresta obelisker, pelare och kors, liggande i form av pulpeter eller en uppslagen bok. Materialen är kalksten, marmor, granit och järn. Många gravplatser omges av stenram, i några fall rikt ornerade järnstaket eller ornerade järnkedjor på sten- eller järnstolpar. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en tidigare likbod från 1763, murad av gråsten med gavelröste av slät, stående panel

St. Nicolai kyrka är Arbogas äldsta byggnad. Troligen uppfördes kyrkan i sin första version på 1100-talet. Kyrkans utvidgning med det norra sidoskeppet invigdes 1358. Det södra sidoskeppet tillbyggdes vid mitten av 1400-talet. På 1600-talet förlängdes det södra sidoskeppet österut. De äldsta delarna av tornet (troligen från 1100-talet) omfattar den gråstensmurade delen. Det däröver påmurade tegelpartiet torde ha tillkommit vid mitten av 1400-talet. Tornet kröntes av en smal spira liknande Trefaldighetskyrkan fram till stormen1889 då det blåste ned. Den nuvarande huven har en enkel pyramidliknande form.
Kyrkan har flera inventarier av stort kulturhistoriskt värde. Det förnämsta av dessa är altarskåpet på högaltaret, vilket troligen är från början av 1500-talet och utfört i Lübeck (källa Arboga S:t Nicolai kyrkas restaurering 1994-1995. Jerk Alton).
På fastigheten finns också en kyrkogårdsmur och ett uthus uppförda i gråsten.

Arboga uppkom sannolikt tack vare läget - den plats där Arbogaån som längst var farbar med segelfartyg från Mälaren. Här omlastades malm från Nora och Lindesbergs bergslager, för att skeppas vidare till Stockholm för export. Redan på 1100-talet torde orten ha varit betydande, eftersom en så stor kyrka som Nicolai då uppfördes. Stadsrättigheter utfärdades på 1200-talet.

Under 1400-talet var staden en av landets viktigaste med plats för många kyrkliga och politiska avgöranden, bland annat riksmötet 1435, Sveriges först hållna riksdag. Senare minskade handelns och järnhanteringens roll så att staden under 1600-talet stagnerade. Vid 1800-talets mitt möjliggjorde järnvägens tillkomst viktiga industrietableringar, men de förlades helt utanför den gamla stadskärnan. Därför har stora delar av den medeltida stadsplanen bevarats till våra dagar. Även bebyggelse från denna tid finns kvar, samt många trähus från 1700- och 1800-talen. Arboga innerstad har mot den bakgrunden förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.

Anläggningen
Nicolai kyrka ligger i stadskärnans norra utkant. Gränsande på kyrktomtens södra sida ligger den före detta prostgården - idag församlingens kontor - med timrad, reveterad huvudbyggnad från 1885 i nyklassicistisk stil. På tomten finns också två enklare faluröda uthus, en länga bodar och källare bevarade.

Kyrkogården är anlagd på en höjd, omgärdad av en bogårdsmur av tuktad sten i bruk. De äldsta delarna kan vara medeltida, men stor omläggning gjordes 1797. Huvudingången i väster är en stiglucka, tegelmurad och med gult avfärgad slätputs. I stigluckans valv sitter en dubbelgrind av svartmålat järn. Södra sidans muröppning har en dubbelgrind mellan tegelstolpar, slätputsade och avfärgade i gult. De har pyramidformiga krön.

Tomten, till stor del gräsbevuxen, sluttar åt alla håll. Från stigluckan i väster leder en bred, grusad huvudgång kantad av kastanjer. Totalt växer ett 50-tal träd på området (björk, lönn, rönn, alm, lind, ek, ask och gran). Dessutom finns en mängd små och stora prydnadsbuskar, däribland syrener och berberis.

Samtliga gravar omges av mönsterkrattade ytor. Generellt sett står vårdarna glest och uppvisar stor variation i storlek och utformning högresta obelisker, pelare och kors, liggande i form av pulpeter eller en uppslagen bok. Materialen är kalksten, marmor, granit och järn. Många gravplatser omges av stenram, i några fall rikt ornerade järnstaket eller ornerade järnkedjor på sten- eller järnstolpar. I kyrkogårdens sydöstra hörn finns en tidigare likbod från 1763, murad av gråsten med gavelröste av slät, stående panel

Arboga uppkom sannolikt tack vare läget - den plats där Arbogaån som längst var farbar med segelfartyg från Mälaren. Här omlastades malm från Nora och Lindesbergs bergslager, för att skeppas vidare till Stockholm för export. Redan på 1100-talet torde orten ha varit betydande, eftersom en så stor kyrka som Nicolai då uppfördes. Stadsrättigheter utfärdades på 1200-talet.

Under 1400-talet var staden en av landets viktigaste med plats för många kyrkliga och politiska avgöranden, bland annat riksmötet 1435, Sveriges först hållna riksdag. Senare minskade handelns och järnhanteringens roll så att staden under 1600-talet stagnerade. Vid 1800-talets mitt möjliggjorde järnvägens tillkomst viktiga industrietableringar, men de förlades helt utanför den gamla stadskärnan. Därför har stora delar av den medeltida stadsplanen bevarats till våra dagar. Även bebyggelse från denna tid finns kvar, samt många trähus från 1700- och 1800-talen. Arboga innerstad har mot den bakgrunden förklarats som riksintresse för kulturmiljövården.

Nicolai kyrka ligger i stadskärnans norra utkant. Gränsande på kyrktomtens södra sida ligger den före detta prostgården - idag församlingens kontor - med timrad, reveterad huvudbyggnad från 1885 i nyklassicistisk stil. På tomten finns också två enklare faluröda uthus, en länga bodar och källare bevarade.

Kyrkan uppfördes förmodligen en kort tid före stadens grundande. Sedan stadsrättigheter utfärdats på 1200-talet blev kyrkan församlingskyrka både för stad och omgivande landsbygd. Från början bestod den av ett enskeppigt långhus med vapenhus i söder. Strax efter att långhuset stod färdigt tillbyggdes västtornet, ursprungligen krönt med huv och smal spets. I mitten av 1300-talet utbyggdes koret och norra sidoskeppet, vilka stod färdiga 1358. Grundläggningen på en bergnära tomt har borgat för stabilare murverk än de i stadens nedre kyrka, Heliga Trefaldighet nära Arbogaån.

För vidare historik kring se Byggnaden/kyrkans historik samt historiska händelser samt bifogad PDF.

Källor och litteratur
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA)
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Ritningar inför 1904-05 års ombyggnad, av arkitekt Fredrik Falkenberg
Skriftväxling angående byte från järnplåt till kopparplåt på yttertaket, 410/79

Västmanlands läns museums arkiv (VLM)
Gravvårdsdokumentation Sankt Nicolai kyrkogård, redovisad i december 1997 av antikvarie Eiwor Sandberg
Rapport om byte från järnplåt till kopparplåt på kyrkans yttertak, 17/79, 1979-01-22
Program inför 1994-95 års renovering, Alton arkitekter 1994-03-21, 1994-11-17
Antikvarisk kontrollrapport om 1994-95 års renovering, 1995-11-20

Västerås stifts arkiv (VS)
Västerås domkapitel E IV A: 1A, inventarium 9/11 1752
Västerås domkapitel E IV A: 1 B, inventarium 1799
Västerås domkapitel E V A: 11, ämbetsberättelse 1892
Västerås domkapitel E V A, 11, ämbetsberättelse 1954
Västerås domkapitel F III A: 11, protokoll från biskopsvisitation 1671
Västerås domkapitel F III A: 29; inventarium i maj 1781
Västerås domkapitel F III A: 35, inventarium 23/8 1878
Västerås domkapitel F III A: 36, protokoll från visitation den 8-9/5 1886
Västerås domkapitel F III A: 39, visitation 1/7 1899

Litteratur
Bergström, G: Arboga krönika, del II Nyare tiden, Köping 1909, s 120-123
Bjurén, Gunnar: Heliga Trefaldighets kyrka 700 år/Hembygdsföreningen Arboga Minne - årsbok 1985, s 102-118/ Arboga 1985
Björsell, E O: S:t Nicolai kyrka i Arboga/Västerås stiftsbok 1951
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län - en inventering
/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum - Årsskrift 1984/
Dahlin, Otto: Konsekrationskorsen i Arbogas kyrkor/Hembygdsföreningen Arboga minne Årsbok 1962, s 15-17/Arboga 1962
Golvlager och gravar i S:t Nicolai kyrka, av Anna Arnegård och Johan Anund Riksantikvarieämbetet UV Uppsala rapport 1996:30
Hansson, Ernst: Arboga sockens historia Köping 1953
Kilström, Bengt Ingmar: Sankt Nicolai kyrka i Arboga - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1997
Lohmann, Jacob Benjamin: Arboga känning ursprungligen tryckt hos Peter Jöransson Nyström 1737, överförd till modernt typsnitt av Rolf Liljhammar, Götlunda hembygdsförening 2001-07-03
Övriga tryckta källor
Artikel om undervisningslokal, införd i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-03-02
Artiklar om ny orgel i koret, införda i Folket 1969-09-06 1970-06-12
Artikel om 1994-95 års renovering, införd i Bärgslagsbladet (BB) 1995-04-05
Artikel om 2005 års orgelrestaurering, införd i Nerikes Allehanda (NA) 2005-02-01