KÅREBOLSÄTERN, RIKSINTRESSE S41

RIKSINTRESSE S41
Motivering: En av de bäst bevarade sätrarna i det svenska fäbodsområdets södra del.
Uttryck för riksintresset: Trettiotalet fähus, lador och säterstugor kring en öppen vall.

Kårebolsätern är belägen ca en mil öster om byn Kårebol, som ligger ett stycke söder om orten Stöllet i Norra Ny socken. Sätern är förlagd i en svag sluttning invid Kårebolsjön. Belägg finns för att den har varit i byn Kårebols ägo åtminstone sedan mitten av 1600-talet. Vallen är idag indelad i arton fastighetsdelar, varav några saknar byggnader. Här finns ett trettiotal byggnader, däribland tio säterstugor, åtta fähus, tio lador, samt vedskjul och avträden. Vallen är öppen och inhägnad av en 850 m lång trägärdesgård med grindar. Stenar och röjningsrösen finns som impediment på hela sätervallen. Lars-Mattsa källan är den källa som används idag, men ytterligare två mindre källor på sätern är kända. För att ta sig till sätern i äldre tider, fick djur, material och människor forslas över Klarälven från byn Kårelbol, belägen väster om älven. Sätervägen är sedan några år framröjd och tre vilstenar har återfunnits. Säterdriften upphörde 1973 men återupptogs 1987. En säterstuga och ett fähus inhyser om sommaren säterkulla och kor. Flertalet övriga säterstugor används som fritidsboende.

Kårebolsätern är en s.k. bysäter där de olika delägarna från byn hade varsin uppsättning hus på sin del av sätern. Fähus är placerade vid utkanten av sätern, med ena gaveln mot skogen och i anslutning till hägnaderna, så att djuren aldrig behövde vistas på vallen. Bebyggelsen karakteriseras av ett s.k. månghussystem, där varje funktion inryms i en egen byggnad. Varje delägare hade i regel en stuga, ett fähus och en lada, ibland flera lador och dessutom vedbod. Byggnaderna är enkelt timrade, längre tillbaka med enkla under- eller överhaksknutar och i senare tid vanligen med raka dubbelhaksknutar. Stugornas timmer bilades medan uthusen byggdes av rundtimmer. Bebyggelsen är välbevarad, de äldsta husen tros vara från 1800-talet. Under säterns sista blomstringstid, som inföll under 1920-talet, uppfördes flera nya stugor. Ett sent tillskott är en loftgångstuga som flyttades hit slutet av 1960-talet. Flertalet byggnader har renoverats och en del har också rekonstruerats under 1980-talet. Sticktak har förnyats och en del äldre tak har belagts med plåt.

Sätrarna i Värmland utgör den sydligaste delen av det svenska fäbodområdet. I gränstrakterna mot Norge kallas fäbodarna för sätrar. Kärnområdet för säterbruket i Värmland har varit i socknarna: Ekshärad, Norra Ny, Dalby och Norra Finnskoga i norra Klarälvsdalen. I Klarälvdalen hade man begränsad tillgång till mark och skogen kom därför att nyttjas för sommarbete och insamlande av vinterfoder. Höjdläge, närhet till vatten och gott bete avgjorde var en säter skulle anläggas. De äldsta beläggen för säterbruk i Värmland är från 1600-talets första hälft. Användningen kulminerade under 1800-talets andra hälft för att successivt upphöra. På sina ställen levde dock säterbruket kvar in på 1900-talet.

Vid 1998 års inventering beskrivs byggnaderna som bärare av ett lokalt byggnadsskick, som visar hantverksskicklighet och timmerbyggnadskonst. Den öppna sätervallen med alla byggnader ger ett autentiskt intryck och tillsammans utgör de ett miljöskapande värde. Byn Kårebol antas vara en av Klarälvdalgångens äldsta bosättningar. Kårebolsätern har en lång brukningstid och är idag åter en säter med djurhållning sommartid.
Kårebolsätern är ett område som är av riksintresse för kulturmiljön och bedöms som länets bäst bevarade säter. Sätern äger på så sätt skydd genom Miljöbalken.

Området är upptaget som regional kulturmiljö i "Ditt Värmland: kulturmiljöprogram för Värmland" (1989) samt är markerad som intresse för naturvården i "Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Värmlands län"(1990). Där beskrivs sätern som särpräglad bebyggelsemiljö och särpräglat odlingsobjekt.

KÄLLOR:

Björcke, A och Wass, Erika, Inventering och bevarandeplan för sätrar i Värmland, Värmlands Museum och Länsstyrelsen Värmland, Karlstad 1999.

Ditt Värmland: kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Hillgren, Anders, (red.) Länsstyrelsen i Värmlands län. Kulturmiljöenheten. Karlstad 1989.

Eles, H, särtryck ur Sista lasset in: studier tillägnade Albert Eskeröd 9 maj 1974, Stockholm 1975.

Föreningen för Kårebolsäterns bevarande.

Värmländska sätrar, Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Värmlands län, Värmlands Museum, Karlstad 200-.