MILJÖBESKRIVNING MORABO FÄBODAR -
Morabo fäbodområde ligger drygt 1 mil nordväst om centrala Edsbyn. Vallområdet ligger på södersidan av en kulle som på norr sluttar ner i Gravtjärnsmyran och därefter klättrar uppåt i Gravtjärnabacken och Våsberget. Det har funnits slåttermarker i sänkan vid sluttningens södra kant men där är det nu skogbevuxet. Grundstenar och muntlig tradition berättar att byggnaderna tillhörande Nilspers och Jonpers låg längre ned i sänkan men när odlingarna utökades vid 1700-talets slut flyttades byggnaderna upp på kullen och Hammars flyttade till sin nuvarande placering på ett annat krön. Vallen har varit igenvuxen men under senare år har täkterna närmast byggnaderna öppnats upp igen och betesdjur håller nu öppet. Det finns betesdjur på alla vallar utom Runns, som istället används som fritidshus.
Högst upp på kullens krön ligger Lövbergs och Runns, och strax nedanför Nilspers längst till väster, Jonpers i mitten och Klo längst i öster. Hammars ligger ca 0,5km söder om de andra.
Uppgifter om fäbodens etablering saknas. Söder om vallområdet ligger två bergskrön som benämns Norra och Södra Moraboklitten, men hur dessa namn hänger samman med fäbodens är oklart. Ändelsen -bo anspelar på fäbod, en ändelse som ingår även i namnet på klittarna. Morabo är en av få fäbodar där hemgårdarna tillhör olika byar som Klon, Mellanbyn och Östra Roteberg. Laga skifte medförde en omflyttning så att gårdar från samma by hade fäbodar och skogsskiften inom samma område. Kanske att Morabo är något av en restvall där de som inte rymdes på andra fäbodar placerades. Runns, Nilspers och Hammar har ca 1 mil från hemgården till fäboden medan Klo och Jonpers har drygt 1,5 mil. Lövbergs hör till ett sannolikt utskiftat hemman eller ett torp som övergått till skattehemman, och har bara en halvmil mellan gård och fäbod.
Innan grusvägen till Morabo blev klar 1957 så färdades man på kärrväg till Norsbo eller Ryggesbo och via Mittjastjära för att sedan klövja sista delen. Vägen upp genom vallen kallas Gravtjärnsvägen eller Gruvtjärn efter gruvhålen vid tjärnen.
Vid bebyggelseinventeringen 1978 utpekades Morabo som ett bevarandevärt sammanhängande miljöområde i grupp II, vilket är näst högsta värdegruppen. Sedan 1996 ingår Morabo i ett riksintresseområde för kulturmiljövården betecknat K599 Ovanåkers fäbodskog.
Vid ängs- och hagmarksinventeringen som gjordes av länsstyrelsen tilldelades Lövbergs och Nilspers hagar värdeklass 1, dvs. den högsta. Det är en öppen hagmark och hackslåtter som nu betas och har en artrik flora med ovanliga ängsväxter bla. fältgentiania, blåsuga, grönkulla, ormrot, fjälltimotej samt den enda i länet kända förekomsten av den hävdberoende violetta fingersvampen.
Källor:
Albertsson, Knut En inventering av Ovanåkers fäbodar Andra upplagan oktober 1992
Bebyggelse i Ovanåkers kommun, del 1. Ovanåker och Voxna socknar. En inventering från Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund. Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund 1978.
Borvall, H Andtjärnabo fäbodar i Ovanåker stencil 1980, kurs i folklivsforskning B, Högskolan i Gävle-Sandviken
Översiktsplan 2000. Ovanåkers kommun. Antagandehandling. Ovanåkers kommun. Bohus 2000.
Gula kartan Kyan 15F:28, Lantmäteriverket Gävle. Gävle 1988.
Ängar och hagar i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg rapport 1993:2
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
