BORGMÄSTAREGÅRDEN

Borgmästaregården var det sista området beläget nära Malmös centrala delar som togs i anspråk för bostadsbebyggelse. Därmed var den tidigare relativt splittrade stadskroppen i stort sett sammanbyggd.
Borgmästaregården har en komplex plan och en varierad bebyggelse vilket skapar en heterogen karaktär. Bebyggelsen består främst av mycket stora byggnadskroppar och området präglas av storskalighet och närheten till tre mycket trafikerade gator. Utformningen speglar i viss mån Lorensborg på andra sidan Stadionområdet.

Borgmästaregården avgränsas av John Ericssons väg i norr, Stadiongatan i söder, Stadionparken i väster och Pildammsvägen i öster. Intill ligger Pildammsparken, sjukhusområdet och bostadsområdet Södertorp.

HISTORIK FÖRE 1955
Marken utgjordes ursprungligen av stadens så kallade donationsjordar samt borgmästarens löningsjord från 1816. En stor del av ytan användes före utbyggnaden till Södra Sommarstadens kolonilotter. Den gamla lantegendomen Borgmästaregården var belägen vid Pildammsvägens nuvarande sträckning och revs i samband med 1960-talets stora utbyggnad. Borgmästarelunden intill dagens centrumanläggning var en del av gårdens trädgård.

BEBYGGELSE EFTER 1955 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Området sydväst om Pildammsparken stadsplanelades 1963 under ledning av Gabriel Winge. Inom stadsplaneområdet låg Flensburgska barnsjukhuset, Södra Sommarstadens koloniområde, lantgården Borgmästaregården och Radiostationen. Pildammsvägen bildade gräns mellan den västra delen, avsedd för flerbostadshus, och den östra delen som reserverades för sjukhusets framtida expansion. Lantgården och kolonilotterna avlägsnades för att ge plats åt den planerade bebyggelsen. En del av trädgården som tillhörde lantgården bevarades dock i områdets centrum.
Bostadsområdet skulle utformas som en pendang till Lorensborg beläget på andra sidan Stadionområdet. Man ville skapa "ett visst arkitektoniskt samspel" och tog hänsyn till hustyper, skala och placering. Ett parkstråk, som utgjorde den största grönytan, skulle förbinda bostadsområdet med Stadion och Lorensborg.
En stor del av servicen samlades centralt i två låga butiksbyggnader, som även kompletterades av en mindre butik i områdets nordvästra del. Trafiken ordnades efter utifrånmatningssystemet med återvändsgator och separata vägar för fotgängare och cyklister. Utrymme för parkerade bilar i markplan planlades noggrant.
Bostadshusen uppfördes från 1963 till 65. Något år senare byggdes skolan. På 1990-talet kompletterades bebyggelsen med två punkthus i anslutning till centrum.
BOSTÄDER OCH BOENDE
Borgmästaregården omfattar 1 500 bostäder, varav 85 % består av bostadsrätter och resterande av privata hyresrätter. Lägenhetsstorlekarna är jämnt fördelade på tvåor, treor och fyror. Borgmästaregården har cirka 2 400 invånare, vilket är en minskning med 1 600 sedan 1971. Majoriteten av de boende är mellan 65 och 85 år. Varje år flyttar i genomsnitt 10 % till och från Borgmästaregården.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Merparten av bostadshusen hade HSB som byggherre och ritades av Sven Grönqvist på HSB Arkitektkontor i Malmö. Delar av kvarteret Borgmästaregården byggdes av Svenska Riksbyggen och ritades av det egna arkitektkontoret.

TRAFIK
Borgmästaregården är som flertalet bostadsområden uppförda under 1960-talet, trafikseparerat. Från de stora omgivande vägarna, John Ericsons väg, Pildamsvägen och Stadiongatan leds biltrafik till området via matargatorna, Albinsrogatan och Annebergsgatan. Dessa leder i sin tur till säckgator in i själva bostadsbebyggelsen. Parkering sker huvudsakligen utmed de två matargatorna och på de parkeringsplatser som finns mellan matargatorna och de stora omgivande vägarna. Inne i bostadsområdet löper ett nät av gång- och cykelbanor.

SERVICE
När bostadsområdet planerades 1963 beslöt man även att uppföra en centrumanläggning. Ursprungligen bestod den av två L-formade envåningshus kring en liten torgplats. Här fanns bland annat snabbköp, frisör, blomsterhandel, kemtvätt, bank och tandläkare. 1992 revs delar av butikslokalerna för att ge plats åt två punkthus i åtta respektive nio våningar. Servicen, som år 2000 består av frisör, fotvård, tandläkare distriktsläkare och livsmedelsaffär, finns i de nya husens bottenplan.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Borgmästaregården är i tre vädersträck omgivet av hårt trafikerade gator, John Ericssons väg, Pildammsvägen och Stadiongatan vilket gör att det ligger tydligt avskiljt från omgivande bebyggelse.
Intentionen att utforma området som en pendang till Lorensborg medförde inte någon påfallande likhet med förebilden. Visserligen återfinns tre sextonvånings skivhus men de har inte samma stringenta placering som på Lorensborg.
Borgmästaregårdens plan är något svåröverskådlig och otydlig. Ett stort antal hustyper och olika arkitektonisk utformning ger området en varierad och heterogen karaktär. Till skillnad från flera andra områden från samma tid saknas tydliga gårdsbildningar. Merparten av husen är i åtta våningar eller högre och därtill osedvanligt långsträckta vilket ger en påtaglig storskalighet. De övriga husen är lamellhus i tre våningar med en tidstypisk utformning med gult tegel i fasaden och företrädesvis indragna balkonger, samlade i grupper.

FÖRÄNDRINGAR
Borgmästaregårdens bebyggelse har under årens lopp genomgått en rad smärre förändringar. Det inskränker sig företrädesvis till fönsterbyten och balkonginglasningar. De senaste förändringarna på balkonger i kvarteret Borgmästaregården har starkt påverkat byggnadernas utseende.
Ombyggnadsarbetena på Annebergsgården i kvarteret Lagmannen har varit relativt omfattande med bland annat tilläggsisoleringar och nytt fasadtegel. Den största förändring är centrumanläggningens omvandling från en låg, tidstypisk centrumanläggning från 1960-talet till två punkthus i postmodern stil.