IDÖ

Bebyggelse

Lotsbyn
Lotsplatser har förstås präglats av de speciella byggnader som har med arbetsuppgiften att göra, precis som fyrplatserna präglas av sina speciella byggnader. Den viktigaste byggnaden eller konstruktionen på en lotsplats var förstås utkiken, varifrån lotsarna höll omkringliggande hav under ständig uppsyn. Det var också härifrån man ursprungligen signalerade till fartygen. Hur den utkik såg ut som Oluf på Krokö använde sig av, vet vi inget om, mer än att det var en mycket enkel konstruktion eller lösning; den högsta klippan på ön med fri sikt eller en högt belägen, kraftig gran man kunde klättra upp i.

Det äldsta kända uppassningshuset på Idö är från 1800-talets senare del. Det låg nere i lotshamnen, Laxvarpsviken, och bredvid detta låg det öppna utkikstornet. Stugan var liten och fyrkantig med rik panelarkitektur under ett falsat plåttak. 1899 ritade Albert Engstöm av ett öppet utkikstorn med en liten balkong på ön. Omkring sekelskiftet 1900 uppfördes en ny uppassningsstuga med enkel exteriör i två våningar på öns högsta punkt, bakom själva lotsbyn. Den strama träpanelen var rödstruken, sadeltaket plåttäckt och fönstren vitmålade och spröjsade. 1920 uppfördes en ny och modern lotsutkik i metall bredvid den gamla. Men tanken att separera utkik och uppassningsstuga var inte gångbar. Runt 1950 byggs därför uppassningshuset till med ett utkikstorn. Tornet är mycket likt det som samtidigt byggdes på Städsholmen. Högst upp finns en öppen balkong med den mest sanslösa utsikt kan man tänka. Hela byggnaden ges utpräglad funkisexteriör genom det strama utkikstornet och att uppassningsstugans tidigare röda fasader nu målas ljusa med vita snickerier. Prickskjulet ner vid hamnen kom till under 1940-talet. Om det ersatte något äldre vet vi inte. Samtidigt byggdes vågbrytaren i hamnen och den gamla hamnen i laxvarpet överges. På taket tillkom snart en liten utkik.

Den första byggnaden i lotsbyn uppfördes under 1890-talet och var ett stort bostadshus indelad i tre lägenheter; en för förmannen och två för lotsarna. Det kompletterades bla med uthus med plats för höns och gris, baragarstuga och dass. Eftersom trångboddheten det nya huset till trots var stor, byggde en nygift lots eget hus strax intill redan 1904. Under 1920-talet flyttades underdelen till den fd fyren på Gotska Sandön till Idö för bli lotsbostad. Alla lotshusen är mycket speciellt utsmyckade exteriört; nertill spetssågad panel och i hörnen rundstav avslutad med spetsiga knoppar. Lotsarna tycks inte ha haft egna sjöbodar.
Till lotshusen hör trädgårdar omgivna av frodiga häckar som skydd för vinden. Alla hus i lotsbyn är faluröda med sedvanligt vita snickerier. Det stora undantaget som bekräftar regeln, är det stora lotshuset från 1890-talet som idag har samma ljust gula exteriörfärg som lotsutkiken, vita snickerier och ett grönt plåttak.
Ytterligare information finns på Kalmar Läns Museums hemsida, se länk nedan.

http://www.kalmarlansmuseum.se/site/kulturmiljo/bygg/pdf_orapp/vaster/vastrum/ido.pdf