KROKSBÄCK

Kroksbäck var ett av de första områdena som byggdes inom ramen för miljonprogrammet. Det består av två delar, dels den av HSB uppförda norra delen, som kännetecknas av en enhetlig och sedan uppförandet i stort sett oförändrad arkitektur i gult tegel, dels den av MKB byggda södra delen som fått sin karaktär främst genom de fasadförändringar som husen genomgått. Stadsplanen har tidens mycket vanliga variation av hus i tre och åtta våningar placerade i en rätvinklig struktur. Kroksbäck är däremot unikt i Malmö genom det radikala sätt på vilket det anpassades för biltrafik och dess separering från gående och cyklande: försänkta gator och gång- och cykelvägar på broar över dessa ger området dess särprägel. Kroksbäck är också intressant såtillvida att det var en del av ett planerat större bostadsområde som inte kom att fullföljas till följd av att Malmös expansion avstannade i början av 1970-talet.

Kroksbäck är beläget i sydvästra Malmö och består dels av småhusbebyggelse, dels av flerbostadshus från 1960-talet. Höghusområdet avgränsas av Lorensborgsgatan i väster och Hyllievångsvägen i öster. I norr finns två kvarter med småhus och norr därom Bellevuegården. I öster, på andra sidan Kroksbäcksparken, ligger Holma.

HISTORIK FÖRE 1965
Kroksbäck är uppkallat efter en gård med samma namn. Den nuvarande bebyggelsen ligger på tidigare helt obebyggd jordbruksmark. I "Generalplan för Malmö 195670" fanns ingen bebyggelse planerad men i 1962 års reviderade plan hade stora arealer i södra Malmö reserverats för "storhus". På ömse sidor om ett brett grönstråk som sträckte söderut från Pildammsparken och Stadionområdet skulle flerbostadshus byggas. Kroksbäck utgjorde en av de västra delarna i den drygt tre kilometer långa zonen. Söder om Kroksbäck skulle bebyggelsen fortsätta ner till den yttre ringvägen.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Kroksbäck stadsplanelades 1965 av stadsplanechef Gabriel Winge. Man planerade för flerbostadshus i två, tre och åtta våningar. Mellan bostadshusen och Kroksbäcksparken placerades en försänkt gata, Hyllievångsvägen, från vilken man med likaledes försänkta säckgator skulle nå bostadshus och garage. Gång- och cykeltrafik var planskild från biltrafiken i med broar över gatorna. Inne bland bostadshusen skulle lekskola, daghem och en butiksbyggnad uppföras. Övriga gemensamhetsanläggningar skulle förläggas vid parkstråket. Bostadshusen ritades 1965 och utbyggnaden påbörjas ungefär samtidigt som upptakten till miljonprogrammet.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Det finns cirka 1 300 lägenheter på Kroksbäck. Två tredjedelar är hyresrätter i MKB:s ägo, medan en tredjedel består av HSB:s bostadsrätter. En klar majoritet av lägenheterna är tre och fyra rum och kök. Området hade i slutet av 1990-talet 4 700 invånare, vilket betyder en minskning med 1 800 sedan 1971.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Kroksbäck uppfördes dels av MKB, dels av HSB. MKB:s hus ritades 1965 av Axel Carlsson respektive Thorsten Roos & Bror Thornberg. HSB byggde husen i den norra delen och anlitade sitt eget arkitektkontor, HSB Arkitektkontor Malmö.

TRAFIK
Kroksbäcks uppbyggnad utgår från bilen som det huvudsakliga transportmedlet för boende. Den bärande tanken är att man från Hyllievångsvägen tar sig via Norrbäcksgatan och Sörbäcksgatan till garage som ligger under gårdarna i bostadsområdet. Från garaget tar man hiss eller trappa till bostaden. Framkomligheten för icke bilburna trafikanter är till en följd av fokuseringen på bilen mindre utvecklad. På grund av de uppbyggda gårdarna och det planskilda trafiknätet är man som cyklist eller gående ofta hänvisad till de broar som löper ovan de nedsänkta gatorna, vilket har en avgörande inverkan på rörelsemönstret inom området såväl som kommunikationen till och från Kroksbäck.

SERVICE
I generalplanen 1962 finns planer för en stor centrumfilial med kommersiell och offentlig service i direkt anslutning till Kroksbäck. Centrumfilialen skulle svara mot servicekraven i Holma och Kroksbäck och den planerade stadsdelen Södra Hyllie men också fungera för ett större område i södra Malmö och därmed avlasta centrum. Denna stora centrumanläggning kom dock aldrig till utförande vilket har lett till att Kroksbäck fick en mycket låg servicenivå. Frånsett viss offentlig verksamhet som daghem, skola och vårdcentral inskränker sig servicen till en mindre livsmedelsbutik i kvarteret Kroksbäck samt en jourbutik på Sörbäcksgatan.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen är placerad på en i stort sett rektangulär yta, omgiven av småhuskvarter, gator och parkmiljö. De grundläggande förutsättningarna som också i stor utsträckning ger Kroksbäck dess karaktär utgörs av trafiksystemet och gatunätet. De försänkta gatorna ger området artificiella nivåskillnader och oanvändbara ytor i form av slänter. Broar över gatorna styr rörelsemönstret och sätter sin prägel på upplevelsen av området för gående och cyklande. Bostadshus och gårdar finns placerade ovanpå stora sammanhängande underjordiska garage och nås via trappor och gångbroar eller via garagen.
Området har en strikt uppbyggd struktur med en viss variation mellan den norra och den södra delen. Längst i söder ligger ett långsträckt hus i tre våningar som effektivt fungerar som en mur ut mot åkerlandskapet. Norr därom finns tre rader med fyra åttavånings skivhus i varje. De står parallellt ställda i nästan nord-sydlig riktning med ett avstånd på omkring 40 meter och utan förskjutningar i sidled. Mellan dessa rader av skivhus finns dels de försänkta gatorna och dels U-formade trevåningshus och lamellhus. I norr ramas de fyra skivhusen in av flera långsträckta lamellhus.
Den norra delen präglas av en stor enhetlighet i husens utformning främst genom det genomgående gula fasadteglet.
Trots den enkla strukturen är området bitvis svårt att orientera sig i vilket till stora delar förklaras av gårdar och hus är underbyggda av garage samt att gatorna ligger som schakt mellan kvarteren. Detta skapar även ett inflexibelt och stramt rörelsemönster, inte minst för gående och cyklister.
FÖRÄNDRINGAR, FÖRNYELSE, FÖRTÄTNING
Kroksbäck blev tidigt föremål för en massiv kritik från media men också av boende och fackfolk. Områdets avsaknad av service, den ensidiga dispositionen av lägenhetsstorlekar, skalan, och otryggheten skapade höga omflyttningstal och vantrivsel.
De 3000 människor som flyttat in i MKB:s del av det nybyggda bostadsområdet, hade halverats till antalet vid slutet av 1970-talet. Flera faktorer bidrog till den utvecklingen. Hela Malmö befann sig i en lågkonjunktur och det fanns ett par tusen outhyrda lägenheter i staden. Vidare fick Kroksbäck bara en liten del av den service och de verksamheter som var planerade, miljön upplevdes som torftig och fördelningen av lägenhetsstorlekar var alltför ensidig. Socialt utsatta grupper av människor var överrepresenterade och omflyttningen var hög. Byggnaderna hade dessutom flera tekniska brister. Dessa omständigheter ledde till att MKB:s del av Kroksbäck redan vid slutet av 1970-talet stod inför stora ombyggnadsbehov. Förutom sedvanliga omvandlingar avseende byggnadernas fysiska utformning skedde även försök med brukarsamverkan och miljöförbättringar med fokus på tillgänglighet, kommunikation samt grönytor. Samtidigt skedde vräkningar och omflyttning av hyresgäster. Projekten och ombyggnaderna ledde till att en del missförhållanden blev avhjälpta men grundläggande strukturella problem till exempel den låga servicenivån och svårigheten att röra sig i området kvarstår dock till stora delar.

Redan i 1956-års generalplan fanns planer på att Lorensborgsgatan skulle fortsätta söderut mot Yttre ringvägen. Detta blev inte aktuellt att realisera förrän i början av 2000-talet. I samband med genomförandet påbörjades under år 2001 ett planarbete i syfte att "vända" på Kroksbäck med infarter till området från Lorensborgsgatan istället för från Hyllievångsvägen. Vad detta kommer att medföra för det inre av Kroksbäck och relationen till Kroksbäcksparken återstår att se.

En plats på Kroksbäck framstår som särskilt historiskt intressant: Hyllievångsvägens vändplats. Den ter sig vid en första anblick både ointressant och obegriplig: en försänkt gata som abrupt slutar i en vall. Platsen kan dock belysa en del av Sveriges samtidshistoria. Kroksbäck byggdes i en tid av stark och positiv framtidstro. Hyllievångsvägen skulle fortsätta under ringvägen till Södra Hyllie ett bostadsområde som tillsammans med Holma och Kroksbäck skulle ha omkring 20 000 invånare. 1972 var planerarna sysselsatta med utformningen av Södra Hyllie. Prognoserna att Malmö skulle fortsätta växa gällde ännu: ett sammanvuxet Örestad var en levande vision. Men plötsligt kom besked att många nya lägenheter stod outhyrda. Malmös befolkning minskade och arbetet med Södra Hyllie avbröts hastigt. Kvar finns dock Hyllievångsvägens vändplats som en påminnelse framtidsoptimismen under en tid då expansionen inte visste några gränser.