HELENEHOLM

Heleneholms bostadshus från 1950-talet har en säregen utformnig: delvis sammankopplade huskroppar i tre våningar bildar en slinga som omgärdar tre höga skivhus. Snett genom området och genom/under ett av husen går Fosievägen. Husen har en för det sena 1950-talet relativt tidtypisk utformning.

Heleneholm är beläget i södra Malmö intill Södra Sofielund, Eriksfält, Almhög och Flensburg med köpcentret Mobilia. Ystadvägen i norr, Eriksfältsgatan i söder, Trelleborgsvägen i väster och Munkhättegatan i öster utgör områdets gränser i gatunätet.

HISTORIK FÖRE 1955
Heleneholm var ursprungligen en del av Malmö stads södra så kallade "plantagelyckor". Namnet härstammar från den egendom som bildades omkring år 1800 då flera ägor köptes upp av landskamrer Cronsioe. Hustrun Helena fick ge namn åt den sammanslagna egendomen. Mangårdsbyggnaden, ritad år 1872, finns bevarad i parken vid Ystadvägen. 1931 förvärvades Heleneholm av Malmö stad och ett par år senare anlades idrottsplatsen i anslutning till parken.
I slutet av 1800-talet bebyggdes de västra kvarteren med industrier. Här fanns så småningom fabriker för tillverkning av skilda slag som manufaktur, velocipeder, strumpor, läder och gjuteri. Idag finns strumpfabriken samt fragment av annan industriarkitektur kvar. Längs Finlandsgatan finns en rad arbetarbostäder i två plan, troligen uppförda kring sekelskiftet 1900.

BEBYGGELSE EFTER 1955 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Under 1950-talet planerades bostadshus i Heleneholms västra del. En stadsplan för utbyggnaden upprättades av stadsplanechefen Gunnar Lindman 1955. Planen gällde nuvarande Blekingsborg i nordöstra delen av Kulladal och den sydvästra delen av Heleneholm.
Utformningen skedde i samarbete med arkitekterna Fritz Jaenecke, Sten Samuelson, Thorsten Roos och Bror Thornberg.
Man inledde arbetet med en utredning av olika hustyper, inte minst höghusbebyggelsens lämplighet för bostadsändamål och i vilken utsträckning dessa kunde uppföras maskinellt. Trelleborgsvägen, som skulle byggas ut i ett senare skede, påverkade i hög grad utformningen och medförde att de två områdena blev separerade från varandra.
Stadsplanens östra område skulle bebyggas med tre trettonvåningshus utmed Fosievägen och i övrigt trevåningshus. Man ville dels erbjuda de boende valfrihet när det gällde hustyp, dels få öppna ytor mellan byggnaderna. Målsättningen var att skapa en stor sluten rumsbildning avskärmad från intilliggande industrier, den stora trafikleden och järnvägen. En av de lägre långsträckta husen planerades fortsätta över Fosievägen, som skär diagonalt genom området, för att sluta rummet mot norr. Butikerna skulle förläggas till höghusens bottenplan. En småskola planerades ligga i områdets mitt med en skolgård som även kunde användas som lekplats för de boende. Kort tid efter att området var stadsplanelagt började bostadshusen uppföras i enlighet med planen.
Heleneholm i övrigt har en mycket blandad bebyggelse från tiden efter 1945. Heleneholmsverket, ett värmeverk som tillkom i mitten av 60-talet, dominerar området visuellt med sin stora volym och dekorerade fasad. Det ritades av Hans Westman. I den östra delen av Heleneholm har ett flertal skolor och högskolor samlats från 1960-talet och framåt. Skolkomplexet med bland annat lärarhögskolan ritades av Carl Nyrén 1960.

BOSTÄDER OCH BOENDE
Antalet boende i Heleneholm har nästan halverats under de senaste 30 åren, från knappt 3 000 till drygt 1 500 år 1998. Omflyttningen i området är omkring 25 % om året. Åldersfördelningen är ganska jämn med en viss tonvikt på gruppen 20-30 år. 70 % av Heleneholms invånare är ensamboende.
Knappt 80 % av bostäderna ägs av privata hyresvärdar, cirka 10 % förvaltas av MKB och de återstående består av bostadsrätter. Nästan hälften av lägenheterna har två rum och kök, medan övriga har mellan ett och fyra rum och kök.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Arkitekterna Jaenecke & Samuelson, Roos & Thornberg deltog redan i planeringsstadiet av området och skissade tillsammans med Gunnar Lindman på husens utformning. Detta förklarar de stora likheter som de olika husen uppvisar trots att de hade olika arkitekt och olika byggherre. Jaenecke & Samuelson ritade det södra skivhusen och merparten av de lägre, dessutom formgav de bensinstationen med sin runda, uppglasade servicebyggnad. Resten av byggnaderna, inklusive skolan ritades av Roos och Thornberg. Byggherrar var flera olika privata byggmästare, bland andra Edw. Malmsjö & Albin Persson och William Engfelt. År 2000 förvaltas husen av bland annat HSB, MKB, Stadsbostäder och Nor-Sve.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bostadskvarteren i Heleneholm präglas av kontrasten mellan höga och låga hus. De tre kraftfulla och storskaliga skivhusen i gult tegel dominerar stadsbilden. Sammanlänkade långsträckta fyravåningsbyggnader bildar mur mot omgivningen och ramar in de tre höghusen och bostadsgårdarna. De lägre husen är uppförda med rött tegel i fasaderna. Detta sätt att växla fasadmaterial mellan höga och låga hus är typiskt för Malmö omkring 1960.
Huskropparna är vinklade på olika sätt och är delvis placerade omlott vilket för med sig en viss oregelbundenhet i den annars enkla strukturen.
Den tydliga rumslighet som eftersträvades i stadsplanen har inte uppnåtts. Trots en viss enhetlighet i formspråket, i de lägre husen genomgående röda tegelfasader med markerade balkongpartier i vit betong och skivhusens likartade utformning, ger området ett splittrat intryck. Den tämligen trafikerade Fosievägen delar tydligt området och bryter upp den tänkta gemensamma utemiljön. Gårdsmiljöerna har gestaltats på olika sätt och de olika förvaltarna har låtit rusta upp utemiljö och entréer i olika grad och i vissa fall skapat tydliga gränser. Eriksfältskolan är placerad i områdets mitt och är omgärdad av stängsel. Intentionen i stadsplanen var att skolgården även skulle nyttjas av de boende.
Heleneholm har ett relativt stort handelsutbud med butiker främst i höghusens bottenplan.