KISTA

Kista ligger på norra Järvafältet utmed tunnelbanans blå linje mot Akalla. År 1962 presenterade den socialdemokratiska regeringen den s k "Järvabomben" som innebar att Järvafältet skulle disponeras för bostäder för 160 000 människor. Området hade sedan 1905 använts som övningsområde för Stockholms garnison, men efter årtionden av förhandlingar drog sig nu militären tillbaka. Södra Järvafältet, dvs. Rinkeby-Tensta, byggdes ut först, mellan 1966-1971. För norra Järva, alltså stadsdelarna Akalla, Husby och Kista, lades en generalplan fram år 1971. Planförfattare var bland andra Göran Sidenbladh, Igor Dergalin och Thomas Atmer vid Stockholms Stadsbyggnadskontor. Avsikten var att norra Järvafältet skulle bli en sammanhängande bandstad med stadsdelar av delvis olika utformning. Kista var den stadsdel som färdigställdes sist. Utbyggnaden skedde mellan 1972 och 1977. Tunnelbanestationen invigdes 1975 och centrumanläggningen stod färdig 1977.

I generalplanen för Kista-Husby-Akalla eftersträvades samma höga grad av stadsmässighet som i Rinkeby-Tensta. Skillnaderna gentemot södra Järvafältet var dock flera och berodde på den stundom häftiga kritik som Rinkeby-Tensta mött. Utbyggnaden av södra Järva hade karaktäriserats av en stor brist på samordning i byggprocessen, vilket ledde till att bostadshusen stod färdiga långt före infrastruktur och service fungerade. I norra Järva ville man undvika detta genom att kraftigt reducera antalet byggföretag och dessutom ge dem långtgående plansamordningsuppgifter. Man planerade dessutom redan från början för storskaliga arbetsplatsområden som även skulle fungera som bullerskydd mot trafiklederna norr om stadsdelarna. Vid det centrala servicestråket lade man den högsta och mest koncentrerade bostadsbebyggelsen. I söder, mot Järvafältet, skulle lägre hus uppföras. Som ett svar på kritiken mot de nya stadsdelarnas torftiga utermiljöer lämnade planförfattarna dessutom fler grönytor i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen.

Kista består av två helt separerade delar, bostadsområdet och arbetsplatsområdet. Mellan dessa två områden går en dalgång. Bostadsområdets norra del har en kuperad terräng, medan den södra delen har relativt flack mark.
I norr finns två utsparade och kraftigt kuperade skogspartier men i övrigt saknas naturmark i nära anslutning till bebyggelsen.

Bostadsbebyggelsen i Kista består dels av flerfamiljshus, dels av rad- och parhus. Flerfamiljshusen kan delas in i två områden. Det största av dessa, 66 hus och 2400 lägenheter, är närmast synonymt med stadsdelen Kista. Hustyperna i detta område är förutom stjärnhus och terrasshus, även radhus. Dessa radhus är dock inte friliggande utan fungerar som länkar mellan stjärnhusen. Våningsantalet i flerbostadshusområdet varierar mellan två och åtta våningar. Bakom kombinationen av de olika hustyperna ligger en vilja att skapa variation åt bebyggelsen och intimitet åt gårdsrummen. Det mindre området, Ärvinge, som är byggt på 1990-talet, ligger längst i söder och består av hus i en till fem våningar. Radhusen fördelar sig på två större områden, båda med placering i anslutning till Järvafältet. I grunden är alla radhusen av samma typ, husen i de olika områdena har dock fått olika fasad- och takutformningar. I det grönstråk som går från centrum och ner till Järvafältet finns två skolor, idrottshall och daghem. Ytterligare en skola samt ett antal daghem och fritidshem ligger insprängda i bostadsbebyggelsen. Kista centrum utgör ingen fortsättning på det servicestråk som löper genom de båda grannstadsdelarna Akalla och Husby. Centrumanläggningen i Kista har istället formen av en bro över dalgången mellan bostadsområdet och arbetsplatsområdet. Butiker och restauranger grupperar sig kring en inomhusgata med ett stort inomhustorg. Det nedersta planet genomkorsas av bilvägar. Centrumanläggningen är sammanbunden med en tunnelbanestation. Under tunnelbanestationen finns en stor bussterminal. Vid entrén mot bostadsområdet ligger Kista Torg. Det omges av kyrka, skola samt träffcentrum med samlingslokaler, bibliotek och restaurang. Ett servicehem är här liksom i många andra stadsdelar från 1960- och 1970-talen placerat i nära anslutning till centrum.

Danmarksgatan, som utgör matargata, löper nere i dalen utmed bostadsområdets östsida. Från den går ett antal entré- och angöringsgator in i området. Parkeringsmöjligheter finns dels i parkeringshus och garage i anslutning till bostäderna, dels på parkeringsplatser utmed Danmarksgatan och Ärvingevägen. Ytterligare platser finns i centrumanläggningens suterrängvåning. Parallellt med Danmarksgatan löper Hanstavägen. Båda vägarna genomkorsar som sagt centrumanläggningens suterrängvåning. Tunnelbanan, vilken även den löper parallellt med Danmarksgatan, förs fram på höga betongbroar.

Kista gård, som gett stadsdelen dess namn ligger på andra sidan Hanstavägen, nordväst om arbetsplatsområdet.
Gården är känd under namnet Kista sedan början av 1800-talet. Under perioden 1971-80 hette stadsdelen Kista Gård. Idag är gården en terapiskola. I sydöstra delen av Kistas bostadsområde finns, på en gård, två gamla boningshus bevarade. De tjänar nu som kvarterslokal för en bostadsrättsförening. Kvarter, gator och gångstråk i Kista bostadsområde är uppkallade efter danska orter- och personer. I grannstadsdelarna Akalla och Husby har man haft Finland respektive Norge som utgångspunkt vid namngivningen.

I Kista bostadsområde har få ombyggnader skett. Ombyggnaderna av taken på de båda mellanstadieskolorna tillsammans med diverse tillbyggnader i radhusområdena måste räknas till de mest långtgående. Det under 1990-talet uppförda Ärvinge, söder om Ärvingevägen, bildar ett nytt område skilt från resten av Kista.

Kista var den sist planerade och utbyggda stadsdelen på Järvafältet. Den skiljer sig också delvis från de tidigare byggda grannstadsdelarna Husby och Akalla. Skillnaden, vilken kan hänföras till det stora flerbostadshus