KALLEBÄCK

KALLEBÄCK 52

Kallebäck ligger i sydvästra Göteborg på gränsen till Mölndal, cirka 4 kilometer från Göteborgs centrum. Stadsdelen har fått sitt namn efter Kallebäcks by i tidigare Örgryte socken, som 1922 inkorporerades med Göteborgs stad. Rester av den äldre bebyggelsen finns intill Kallebäcks byväg som idag är ett gångstråk genom stadsdelen. Miljön av domineras den storskaliga infrastrukturen i form av Kungsbackaleden och Boråsleden, bostadsområdet ligger inklämd mellan dessa två. Trafiklederna delar stadsdelen i en västlig och en östlig del. Det centrala området mellan lederna motsvarar den inventerade miljön med bebyggelse i huvudsak bestående av lamellhus och skivhus tillkomna efter 1960. Öster om Boråsleden, i anslutning till friluftsområdet runt Stora och Lilla Delsjön, ligger en mer lantlig jordbruksbygd.

Terrängen i Centrala Kallebäck är kuperad och domineras av ett höjdparti intill Boråsleden i öster. Den brantare terrängen övergår mot väster i ett flackare parti. Kallebäcks byväg markerar gränsen mellan den brantare bergssluttningen och det flackare området som tidigare var odlingsmarker. Intill denna äldre byväg finns två större grönområden. I anslutning till stadsdelens enda torg - Mjölktorget - ligger ett parkliknande område med uppvuxna alléer och fruktträd, runt de få torp och stenmurar som minner om den tidigare bebyggelsen. I sydöst ligger en större parklek bland högvuxna bokträd i en sänka som leder fram - genom en viadukt - till Kallebäcks källa öster om Boråsvägen. Härifrån anlades 1787 en fem kilometer lång vattenledning av genomborrade trästockar till Kungsportsplatsen i Göteborgs centrum. Den sänka som ansluter till Kallebäcks källa har troligen gett namn åt stadsdelen. Namnets förled är en form av det gamla ordet katla som betyder kittelformig fördjupning eller sänka i landskapet.

Gällande stadsplan för hela miljön fastställdes 1959. Den initierades genom Lantbrukarnas Mjölkcentrals planer på att bygga ett centralmejeri i Kallebäck. Denna anläggning ligger idag tillsammans med ICA:s huvudlager, placerade som en buffert mellan stadsdelens bostadsbebyggelse och Kungsbackaleden. Mejeriets betydelse och koppling till stadsdelens utveckling framgår tydligt av gatunamnen som i de flesta fall anknyter till olika mejeriprodukter som till exempel Smörgatan och Mjölkbacken. Stadsplanen angav en relativt hög exploatering vilket motiverades av områdets centrala läge. Framför allt är det skivhusen som dominerar i stadsbilden. De mest arkitektoniskt framträdande av dessa är Ostkupans studenthem (7:9 ritat av Poul Hultberg) och Experimenthuset (13:3 ritat av Erik Friberger). Det sistnämnda ingår i kommunens bevarandeprogram från 1987.

Den inbördes placeringen av de olika hustyperna inom stadsdelen grundades - enligt stadsplanen - på viljan att "inte skärma av den storslagna utsikten över staden från den högre belägna Boråsvägen"- för de förbipasserande bilisterna! Därför placerades de lägre lamellhusen på höjdpartiet närmast Boråsleden och de parallellställda skivhusen på de lägre partierna. Planer fanns även på att förlägga ett motell i anslutning till Boråsleden, varifrån man kunnat njuta av den storslagna utsikten.

Flera byggnader som finns föreslagna i stadsplanen blev aldrig byggda. Mjölktorget planerades ursprungligen som en butiksgata med butiker på två sidor och i vars anslutning en småkyrka skulle byggas. Torget består idag endast av en butikslänga vänd in mot ett parkområde. Varken kyrka eller de två planerade skolorna blev byggda.

Befolkningen i hela stadsdelen Kallebäck uppgick 1997 till 2.932 personer. En jämförelsevis hög andel är äldre än 65 år (33%). Motsvarande siffra för hela Göteborg är 16%. Samtidigt är andelen barn i Kallebäck mycket låg. Endast 9 % av befolkningen är under 16 år jämfört med 18% i hela Göteborg.

Källor: Göteborgs gatunamn, 1986 3:e upplagan, Carl Sigfrid Lindstam
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, red. Gudrun Lönnroth, 2000/01
Tidskriften Arkitektur nr. 3 1959,
Statistisk årsbok - Göteborg 1998, Göteborgs stadskansli
Stadsplan f2898 fastställd 1959, Koj Jonsson och Gösta Celander
Översiktsplan för Göteborg 1999, Örgryte, SBK arkiv Göteborg
Peter, Sanja: Inventering av bebyggelse 1955-75, Rapportutkast, Göteborg 1998