HUSBY

Husby ligger på norra Järvafältet som den näst sista stationen utmed tunnelbanelinjen mot Akalla. År 1962 presenterade den socialdemokratiska regeringen den s k "Järvabomben" som innebar att Järvafältet skulle disponeras för bostäder för 160 000 människor. Området hade sedan 1905 använts som övningsområde för Stockholms garnison, men efter årtionden av förhandlingar drog sig nu militären tillbaka. Södra Järvafältet, dvs. Rinkeby-Tensta, byggdes ut först, mellan 1966-1971. För norra Järva, alltså stadsdelarna Akalla, Husby och Kista, lades en generalplan fram år 1971. Planförfattare var bland andra Göran Sidenbladh, Igor Dergalin och Thomas Atmer vid Stockholms Stadsbyggnadskontor. Avsikten var att norra Järvafältet skulle bli en sammanhängande bandstad med stadsdelar av delvis olika utformning. Husby var den stadsdel som kom att färdigställas först. Utbyggnaden skedde mellan 1972 och 1977. Centrumanläggningen var färdig vid årsskiftet 1975/76 och tunnelbanan kunde invigas 1977.

I generalplanen för Kista-Husby-Akalla eftersträvades samma höga grad av stadsmässighet som i Rinkeby-Tensta. Skillnaderna gentemot södra Järvafältet var dock flera och berodde på den stundom häftiga kritik som Rinkeby-Tensta mött. Utbyggnaden av södra Järva hade karaktäriserats av en stor brist på samordning i byggprocessen, vilket ledde till att bostadshusen stod färdiga långt före infrastruktur och service fungerade. I norra Järva ville man undvika detta genom att kraftigt reducera antalet byggföretag och dessutom ge dem långtgående plansamordningsuppgifter. Man planerade dessutom redan från början för storskaliga arbetsplatsområden som även skulle fungera som bullerskydd mot trafiklederna norr om stadsdelarna. Bostadsbebyggelsen förlades söder om arbetsplatsområdena, den skulle delas i två delar av ett gång- och servicestråk med tunnelbanestationer, butiker, skolor med mera genom alla tre stadsdelarna. Vid servicestråket lade man den högsta och mest koncentrerade bostadsbebyggelsen. I söder, mot Järvafältet, skulle lägre hus uppföras. Detta gällde dock inte Husby. Som ett svar på kritiken mot de nya stadsdelarnas torftiga utermiljöer lämnade planförfattarna dessutom fler grönytor i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen.

Bebyggelsen i Husby ligger på en höjdplatå med svaga sluttningar i alla väderstreck. Den stora matargatan Norgegatan löper som ett djupt dike rakt genom stadsdelen. På detta sätt delas stadsdelen in i två relativt lika stora delar. Även om naturen på sina ställen tar sig in bland bostadshusen så är det framförallt utmed Järvafältet respektive mot Hanstavägen som större skogspartier finns. Speciellt för Husby var att man ville ta till vara den positiva kontrasten mellan stad och land, natur och byggnader. Genom att man inte tillät byggmaskiner att komma utanför yttersta husfasad når tallskogen på sina ställen ända fram till husknuten.

De stora arbetsplatsområden som ingick som en viktig del i planeringen av norra Järvafältet placerades i anslutning till Akalla och Kista. Husby är en renodlad bostadsstadsdel om man undantar centrum, skolorna samt några mindre kontorsbyggnader i öster. Bebyggelsestrukturen har inte den avtrappning mot Järvafältet som ger grannstadsdelarna mycket av deras karaktär. Bostadsbebyggelsen, fördelad på sju områden, består genomgående av hus i fem till sex våningar. Områdena skiljs åt av grönkilar, dit daghem, skolor och lekparker är förlagda. Husen är alla grupperade vinkelrät mot varandra tre och tre eller fyra och fyra så att slutna gårdar bildas. Husen har en färgsättning som understryker planens uppbyggnad, de olika områdena kontrasterar mot varandra. Ett uttalat syfte var också att bostadshusen skulle få mörka mättade kulörer i kontrast till ett ljust centrum. Färgsättare vid Svenska Bostäder var Folke Romell. Det tidigare nämnda centrala servicestråket markeras av två grupper av höga bostadshus. Dessa bostadshus, vilka främst innehåller pensionärslägenheter, är i bottenvåningarna sammanbundna med låga längor. Det är i dessa längor samt i några friliggande huskroppar som centrumets alla funktioner inryms. I vardera ändan av centrumstråket finns en tunnelbaneuppgång. Den enda centrumbyggnad som riktigt skiljer sig från de övriga är frikyrkan. Stadsdelen har två låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola. I nordväst, vid gränsen mot Akalla ligger Husbyhallen med tillhörande idrottsplan, och Husbybadet.

Husby har en mycket konsekvent genomförd trafikplanering med bilar och fotgängare i olika nivåer. Från den nedsprängda matargatan Norgegatan leder entré- och angöringsgator fram till de olika områdena och deras parkeringsgarage. Gångvägsnätet är i stort sett parallellt med gatunätet. Gångbroar leder fotgängarna över de nedsänkta gatorna. Tunnelbanan går i tunnel under stadsdelen. Förklaringen till detta är att man ville undvika spårområden som delar bebyggelsen. Stationen är ritad av SL:s arkitektkontor genom arkitekterna Michael Granit och Per H. Reimers. För den konstnärliga utsmyckningen står Birgit Broms. De flesta som bor i Husby har aldrig mer än 500 meters gångväg till närmaste tunnelbaneentré.

I östra Akalla finns en central sopsugsanläggning som även betjänar Husby, den ägs och drivs av en lokal samfällighet. Från bägge stadsdelarnas flerbostadshus, skolor, daghem, tunnelbanestationer mm. sugs sopor och avfall med hjälp av högtrycksfläktar via grova rör till anläggningen, där avfallet komprimeras. Anläggningen var vid invigningen en av världens största i sitt slag.

Husby gård, som gett stadsdelen dess namn, tillkom under 1800-talets första hälft. Mycket tyder dock på att här har funnit bebyggelse redan under forntiden. Intill gården finns ett gravfält från järnåldern. Gården med sin 1800-tals bebyggelse finns fortfarande kvar och används nu som kvartersgård. Under perioden 1971-80 hette stadsdelen Husby Gård. Kvarter, gator och gångstråk är uppkallade efter norska orter och personer.