KRONBORG

Kronborg är beläget centralt i staden, mellan Kronborgsvägen / Köpenhamnsvägen och Pildammparken. Det består av flerbostadshus från 1940-, 50- och 60-talen.
Området har uppkallats efter det danska slottet Kronborg. Danska orter har också fått ge såväl gatorna som kvarteren namn.
Här redogörs även för delområdet Teatern beläget norr om Kronborg.

HISTORIK FÖRE 1945
Kronborg är beläget innanför stadens tidigare magistratsvång som i äldre tider utgjorde magistratens löningsjordar. Marken utnyttjades i huvudsak för storskalig grönsaksodling, jordbruk och mulbete. 1874 lades järnvägen Malmö-Ystad ut där nuvarande Carl Gustafs väg ligger. Banan togs ur bruk 1955.
I stadsingenjör Anders Nilssons planer för Malmös utbyggnad från början av 1900-talet fanns planer för sluten kvartersbebyggelse vilken dock aldrig kom att genomföras. Vid den Baltiska utställningen 1914 togs delar av området i anspråk för jordbruksutställningen. Till minne av utställningen anlades grönytan Bobergsängen, uppkallad efter utställningsarkitekten Ferdinand Boberg.
I anslutning till Rönneholmsvägen låg en del äldre småhusbebyggelse och i kvarteret Teatern låg Malmö Barnsjukhus, ritat 1885 av John Smedberg. Äldre, befintlig bebyggelse avsågs inte att sparas och på stadsplanen från 1943 ritades lamellhus ut över existerande småhus. Det sista, en villa som användes som adventskyrka, revs i mitten av 1960-talet och ersattes av en ny samlingslokal för samfundet, vilken byggdes på ungefär samma plats.
I kvarteret Teatern kom barnsjukhuset under 1900-talets lopp att omvandlas ett flertal gånger till olika typer av vårdinstitutioner för att slutligen att rivas. Här uppfördes istället en kontorsbyggnad för Sockerbolaget under senare delen av 1980-talet.
Den intilliggande Malmö Stadsteater, uppfördes 1944 och ritades av arkitekterna Sigurd Lewerentz, David Helldén och Erik Lallerstedt.

STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
1943 upprättades en stadsplan av stadsingenjör Erik Bülow-Hübe. Planen omfattade stora delar av Pildammsstaden, Slottsstaden och en del av Västra Förstaden. Kronborg planerades för bostadsbebyggelse i tre till fem våningar. En centralt belägen tomt reserverad för en offentlig byggnad och där uppfördes. Kronborgsskolan 1959-60.
I stadsplanen föreslogs elva punkthus i kvarteret Falster, men eftersom de ansågs för kostsamma kom de aldrig att uppföras. Planen kom istället att ändras till lamellhus. För övrigt fullföljdes planen från 1943 i stort sett. Merparten av husen uppfördes på 1940- och 50-talen.
Mindre justeringar av stadsplanen har gällt hushöjder. Så uppfördes två högre hus, åtta respektive tretton våningar, under 1960-talet. Den snart sextio år gamla stadsplanen är till stor del fortfarande gällande.
Själlandstorget, som ligger mellan Kronborgsskolan och kvarteret Roskilde, är en parkeringsyta. Till skillnad från platsbildningar som normalt brukar benämnas torg förekommer här ingen kommersiell verksamhet och platsen är heller inte en mötesplats då gående är hänvisade till en enkel trottoar. Själlandstorget är snarare en fortsättning på Margaretavägen, som sträcker sig genom Pildammsparken. Torget delas i mitten av en rad buskar och består delvis av en parkeringsplats för Kronborgsskolan. Vilket det ursprungliga syftet med platsen kan ha varit framgår inte i planen från 1943. Den är endast är angiven som allmän plats.

BOSTÄDER OCH BOENDE
I Kronborg finns sammanlagt 1 287 bostäder, samtliga i flerbostadshus. Den vanligaste upplåtelseform är bostadsrätter.
Nästan hälften av bostäderna, är på två rum och kök, följt av tre rum och kök. I husen från 1960-talet finns även större lägenheter om fem till sex rum och kök.
Sedan 1961 har folkmängden i området nästan halverats och här bor år 2000 knappt 1 800 personer.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Många byggherrar och arkitekter finns representerade trots att Kronborg är ett relativt begränsat bostadsområde. Antalet privata byggherrar är stort men bostadsrättsföreningar inom HSB står för merparten av lägenheterna.
Bland arkitekterna anlitades ofta HSB arkitektkontor i Malmö med Thorsten Roos som arkitekt för fasaderna. Bland de övriga arkitekterna märks Fritz Jaenecke och Sten Samuelson samt Axel Carlsson.

KOMMUNIKATIONER, TRAFIK, BILENS MILJÖER
Trafik är ett betydande inslag i Kronborgs gatubild på grund av att Köpenhamnsvägen och Kronborgsvägen utgör en viktig led från Malmös västra delar mot Triangeln och stadens östra delar. På områdets västsida ligger den likaledes starkt trafikerade Mariedalsvägen som löper från Ribersborg i norr till Kroksbäck i söder.
Flera fastigheter i området har underjordiska garage men även markparkering förekommer, dels på gårdarna, dels längs gatorna.

SERVICE
Längs Kronborgsvägen, Köpenhamnsvägen och delvis Mariedalsvägen finns ett stort antal butikslokaler. Serviceutbudet är relativt stort med matvaruaffärer och detaljhandel samt kaféer och kvarterskrogar.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Bebyggelsen på Kronborg är av relativt blandad karaktär, med de främsta skillnaderna i hushöjder. Merparten är dock stilmässigt lika: en nyrealism med tegelbelagda sadeltak, ofta tegel i fasaderna. En del hus, särskilt i kvarteren Roskilde och Helsingör, har en ganska rik fasadartikulering där särskilt balkongernas utformning ger uttrycket. Andra delar av området, till exempel kvarteret Odense, har en mer saklig framtoning. Helt avvikande är husen i den norra delen av kvarteret Kronborg, ett högt punkthus och de s k "Boggivagnarna".
De slutna fasaderna åt gatorna (Mariedalsvägen och Köpenhamnsvägen) ger stadga och gör området till en mellanform mellan sluten kvartersstad och renodlad lamellhusbebyggelse. Inåt Pildammsparken får grönskan fortsätta in i de halvöppna gårdarna.