SÄTRA

Stadsdelen Sätra ligger i Stockholms kommuns sydvästra del utmed tunnelbanelinjen mot Norsborg. Utbyggnaden av Sätra ingick som en del av generalplanen för hela Sätra egendom (Pl. 5009 A) som fastställdes 1962. Generalplanearbetet utfördes av Josef Stäck vid Stockholms stads stadsbyggnadskontor. Stadsplanen för Sätra fastställdes året därpå, den utformades av Vattenbyggnadsbyrån, VBB. Byggnadsarbetena påbörjades 1964 och fyra år senare var hela stadsdelen uppförd.

Området ligger i ett kuperat landskap där dom ursprungliga höjdskillnaderna bibehållits, liksom stora delar av vegetationen. I sydost ligger E4:an mot Södertälje. Planen är trafikseparerad med en trafikled i den sydöstra delen från vilken ett par matargator utgår och sprider sig som en ring runt stadsdelen. Från matargatorna sprider sig angöringsgator som grenar. Inom stadsdelen rör man sig obehindrat till fots på gångvägar genom parkområden och under matargatorna i viadukter.

Centrum och Sätra Torg markeras av tre niovånings skivhus. Sätra centrum har Stockholms första inomhustorg, vilket idag inrymmer tunnelbana, butiker och restauranger. Centrum innehåller dessutom vårdcentral och teater. Vid Sätra Torg finns två konstverk; en brons av Gunnel Friberg kallad "Dockvagn" samt en betongmur i mjuka former av Marie Stenqvist. Intill centrum ligger Sätraskolan som innehåller årskurserna 1-9 samt fritidshem. På skolgården finns ett konstverk i järnplåt kallat "Billie on my mind" av Veikko Keränen. En bit norr om Sätra Torg ligger Sätrakyrkan som tillhör Betlehemsstiftelsen.

Mot öster ligger ett industriområde som avskärmar mot Södertäljevägen. Industriområdet innehåller bl a lager, postterminal, bilprovning mm. Åt övriga håll breder bostadsbebyggelsen ut sig. Inom en radie av ca 500m från centrum består bebyggelsen av trevånings lamellhus, bortanför detta breder en- till tvåplans småhusbebyggelse ut sig. Planen är trafikseparerad med matargatsslingor som omger bostadsbebyggelsen och ett väl utbyggt gångbanesystem med tunnlar under matargatorna. Parkeringshus och -platser ligger i områdenas ytterkanter. Lamellhusområdena är gårdsbildande och gårdarna innehåller utsparad natur med berghällar och höga tallar. På gårdarna finns ofta lekplatser. Tvärsigenom lamellhusområdet sträcker sig ett grönområde i en dalsänka i nordöst-sydvästlig riktning, kallad Sätradalsparken. Parken innehåller bollplaner, lekplatser, små parkrumsbildningar med buskar, dammar och träd samt gräsytor. Längst i sydväst finns en fotbollsplan med klubbhus och omklädningsrum i två låga ljusblåmålade trälängor.

Småhusområdena innehåller sinsemellan mycket likartade hus, alltifrån fristående villor via kedjehus och parhus till radhuslängor. Bortanför småhusområdena vidtar ett stort friluftsområde som sträcker sig fram till Mälaren. Invid Mälaren finns ett friluftsbad med en lång bred strand med omklädningsbyggnad samt en servering med tillhörande bangolf. I norr finns en stor småbåtshamn och ett f d båtvarv med anor åtminstone från 1870-talet, med bevarade varvsarbetarkaserner. Här finns också ett välbevarat klubbhus från 1974. Inom friluftsområdet finns också en brukshundklubb, ett vattentorn samt, intill Sätra gård, ett stall med ridhus. Intill tunnelbanespårens norra del finns en parklek som består av ett flertal rödmålade träbyggnader. Här finns smådjurshägn och mot norr en asfalterad kälkbana. I Sätra finns nio stycken elstationer av varierande storlek och utförande utspridda bland den övriga bebyggelsen.

Det bestående intrycket av bebyggelsen i Sätra är att den huvudsakligen består av trevånings lamellhus, de flesta med en ljus puts. Där finns också ett mycket stort antal låga enfamiljshus. Höghusen utgör en klar och tydlig minoritet - endast tre stycken sådana finns. Bebyggelsen ligger ofta på höjdsluttningar och omger sänkor och dalgångar, som i sin tur ofta utgör parkområden. Gårdarna består till stora delar av utsparad terräng med bergsknallar och höga träd. Vattentornet utgör en markör med högt identitetsvärde som syns vida kring. Centrum markeras av de tre höghusen, som dock ej är speciellt dominanta, annat än vid Sätra Torg. Centrumanläggningen karaktäriseras av en sluten yttre miljö och öppnar sig istället inåt mot inomhustorget, vars service med tiden blivit utarmad. Utarmningen av centrum har lett till att centrumets yttre miljöer enbart blivit passager.

Sätra är på det stora hela ganska oförändrat sedan det byggdes. Husen och gårdarna är välbevarade och förändringarna sträcker sig i de flesta fall ej längre än till utbytta fönster och dörrar. Kvarteret Gransätra har genomgått endel lite större förändringar med nybyggda farstukvistar, omfärgade fasader och inglasade balkonger. De tre höghusen har fått fasadernas betongelement övermålade. Vid tiden för inventeringen höll ett nytt bostadsrättsområde på att byggas på fastigheten Högsätra 13, precis intill centrum. För att möjliggöra denna nybyggnad har en skola, bestående av fyra provisoriska paviljonger från 1964-1970, rivits till grunden.