boningslängan

Boningslängan är ett s k sydgötiskt hus och består av en låg ryggåsstuga och ett härbergshus (högre loftbod). Oftast fanns det ett härbergshus på varje gavel. På Ballingstorp finns det dock endast ett härbergshus kvar. Troligtvis fanns det ytterligare ett härbergshus (i öster) som revs någon gång mellan 1883 och 1909. Byggnaden fanns med på skifteskartan från 1883, men var borta på ett fotografi från 1909. Av byggnadskroppen i öster finns endast en mindre del kvar, en pigkammare och en spiskammare under samma takfall som ryggåsstugan. Ryggåsstugan har i äldre tider haft ett tak med mindre taklutning, troligtvis torvtäckt. Det västra härbergshuset och ryggåsstugan är inte sammanbyggda, utan uppförda vid olika tillfällen. Bägge byggnadskropparna är knuttimrade och har halmtak. Ryggåsstugan är klädd med stående locklistpanel. Härbergshuset har stora likheter med andra härbergshus i närheten som har daterats till tidigt 1700-tal. En dendrokronologisk undersökning har gjorts av byggnadens timmer, men den gav delvis oklara besked. Troligtvis är dock ryggåsstugan 15-20 år äldre än härbergshuset. Den norra takåsen i ryggåsstugan visade sig också kunna vara 50 år yngre än resten av byggnaden.

Ryggåsstugan var troligen en riktig ryggåsstuga utan innertak när den byggdes någon gång runt sekelskiftet 1700. Ett 50-tal år senare kan byggnaden ha moderniserats när det blev mer vanligt förekommande med väggfönster på byggnader. Ryggåsstugor fick oftast in ljus från ett takfönster i söder, men saknade helt väggfönster. Det enda som finns kvar efter inredningen i ryggåsstugan är eldstadsdelen bestående av öppen spis och bakugn. Tidigare fanns det en innervägg som troligtvis tillkommit någon gång på 1760-talet. I samband med en restaurering 1964 togs det avskilda köket bort. När skiljeväggen togs bort avlägsnades även en s k stackarebjälke, som gick från yttervägg till yttervägg vid eldstaden. En stackarebjälke gränsade av hur långt in tiggare eller okända fick komma.

I det västra härbergshuset finns, förutom ett rum, en förstuga och en kammare. Kammaren var finrum på 1920-1940-talet och kan även ursprungligt ha haft den funktionen. 1983 hittades en gammal schablonmålning under ett flertal lager av tapeter. Rummet i härbergshuset var tidigare avdelat med en vägg. Det är okänt om väggen var ursprunglig. I det mindre av rummen förvarades kistor med bröd och kistor med linne och sängkläder. I det större rummet fanns bl a slagbord att använda vid festligare tillfällen, mangel och symaskin. På härbergshusets loft förvarades spannmål i särskilda fack.

Det som finns kvar av den tidigare byggnadskroppen i öster (troligtvis härbergshus) är en pigkammare och en spiskammare. Väggen mellan utrymmena är sekundär och har troligtvis stått på andra sidan härden tidigare. I spiskammaren finns en härd som har haft förbindelse med murstocken.

KÄLLA: Broschyr - Ballingstorpsgården, Skånes Hembygdsförbund, Tollarpstryck AB, Tollarp 1997.