SILVERHYTTAN, VITRIOLVERKET OCH EXTRAKTIONSVERKET MED KOPPARVERKET OCH ZINKHYTTAN

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07

Vitriolverket, Extraktionsverket med Kopparverket och Zinkhyttan samt Silverhyttan utgör en industrihistoriskt mycket intressant miljö inom Världsarvet Falun. Anläggningarna ligger utmed Faluån norr om Södra Mariegatan och stadsdelen Gamla Herrgården. Byggnaderna har en särpräglad utformning med fasader av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Industriområdet har ett exponerat läge i den riksintressanta stadsmiljön i Falun.

I samband med övergången från den traditionella bergsmansorganisationen för kopparframställningen till bolagsdrift under 1800-talets andra hälft utvecklades på området vid Faluåns västra strand, norr om stadsdelen Gamla Herrgården, ett industriområde för framställning av kopparvitriol och metaller såsom koppar, zink, silver och guld. Genom att kopparhalten i den brutna malmen sjönk under 1800-talet uppstod behov av att extrahera metallerna på ett mera effektivt sätt samt att på olika sätt utveckla biprodukter från förädlingen av malmen från Falu gruva.

Av de bevarade byggnaderna på området är Silverhyttan en av de äldsta. Den uppfördes 1884. Framställningen av silver och guld pågick fram till början av 1920-talet. Ca 250 kg silver och 100 kg guld per år producerades i Silverhyttan.
Silverhyttan består av två sammanbyggda byggnadskroppar uppförda av gjutna kopparslaggblock. Taket är täckt med tjärpapp. Den norra delen innehåller den s k kratshyttan med en större ugn för smältning av slagg från garningen s k krats. I den södra delen finns flera mindre ugnar för silver- och guldframställningen. Genom sin bevarade ugnsinredning anses Silverhyttan vara unik i landet.

Extraktionsverket uppfördes 1917 efter att en föregångare hade brunnit ned. I byggnaden framställdes koppar och zink. Denna verksamhet lades ned 1921. Därefter har den b l a använts för framställning av järnvitriol. Byggnaden består av två sammanbyggda byggnadskroppar. Byggnaden är uppförd av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Slaggen som byggnaden är uppförd av kommer från egen tillverkning från en provisorisk ugn. Taket är täckt med lertegel. Byggnaden är dekorativt utformad med utnyttjande av slaggens och teglets färgeffekter i en medeltidsinspirerad stil med höga gavelrösten med trappstegsmönster på gavlarna. I byggnaden inre finns en stor flamugn bevarad. I sen tid har byggnaden rumsindelats med moderna träväggar.

I anslutning till extraktionsverket står en stor skorsten av gjutna kopparslaggblock. Den uppfördes 1878-79 och gjordes mycket hög, ca 60 meter, för att föra bort svaveldioxidröken från det intilliggande Extraktionsverket. Skorstenen började dock luta och vittra varför den 1924 kortades av till nuvarande höjd, 25 meter.

Vitriolverket uppfördes sannolikt 1907-09 och byggdes till 1917. Byggnaden uppfördes för framställning av kopparvitriol – som var en viktig biprodukt vid kopparframställningen. Huset är byggt av gjutna kopparslaggblock och lertegel. Taket av säteritaksmodell är täckt med lertegel och försett med takkupor. Liksom Extraktionsverket har fasaderna en dekorativ utformning med omväxlande gjutna kopparslaggblock och lertegel. På byggnadens västra gavel finns murrester från en del av byggnaden som brann ned 1976. Av den fasta inredningen för vitrioltillverkningen återstår en del träkonstruktioner i byggnadens nordvästra del. Av intresse i interiören är också takstolar och kolonner av järn.

Väster om Vitriolverket finns ruiner av b l a en brandstation i slaggtegel.

Silverhyttan, Extraktionsverket och Vitriolverket utgör en industrihistoriskt viktig del av Världsarvet Falun. Områdets påkostade industribyggnader representerar övergången från bergsmansbaserad förindustriell kopparframställning till bolagsdrift i industriell skala. Industribyggnaderna är uppförda av det för Falun typiska materialet gjutna kopparslaggblock. I Kopparvitriolverket och Extraktionsverket har kopparslaggblocken på ett mycket dekorativt sätt kombinerats med lertegel. Silverhyttan har med sin bevarade ugnsinredning ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Den industrihistoriska miljön är genom sin betydelse för Världsarvet Faluns historia och genom byggnadernas utformning och material av stort kulturhistoriskt värde.

KÄLLA:Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2008-06-30, Dnr 432-3547-07