Hangar

En permanent flygplats i Stockholm var föremål för statliga och kommunala utredningar under hela 1920-talet. Den långa utredningsprocessen ledde till att staden 1929 reserverade Riksbyfältet i Bromma för ändamålet. Dränerings- och tilljämningsarbeten påbörjades 1933 genom nödhjälpsarbeten. Påföljande år anordnades en arkitekttävling för utformningen av flyggplatsens bebyggelse. Tävlingen vanns av arkitekten Paul Hedqvist och efter vissa ändringar började byggnationen på våren 1935. Den första bebyggelsen stod färdig våren 1936 och invigdes den 23:e maj av kung Gustaf V.

Vid invigningen av Bromma Flygplats bestod bebyggelsen i stora delar av stationsbyggnaden och hangaren (nuvarande terminalbyggnad). 1945 tillkom ett flygkök där den första bränslestationen tidigare funnits. Flygköket hade till uppgift att förse flygbolagen med mat för serveringen ombord. Under andra världskriget förlängdes en av landningsbanorna och blev nuvarande huvudbana. En ny hangarplatta anlades och vid denna uppfördes en mindre trähangar för brittiskt kurirflyg och huvudverkstad samt två hangarer för det svenska flygbolaget ABA. Efter kriget skedde också en utbyggnad av stationsbyggnaden med ny ankomsthall färdig 1946. ABA uppförde sitt huvudkontor vid Ulvsundavägen medan mindre flygbolag såsom SILA och SAS anlade sina kontor i provisoriska baracker vid flygplatsinfarten. På slutet av 1940-talet fick flygplatsen sin brandstation och ännu en hangar vid Ulvsundavägen. Trots att flygterminalen fått ny ankomsthall ledde utvecklingen till att den ursprungliga hangaren byggdes om till terminal 1952 (provisorisk utrikeshall). Senare ombyggd till inrikeshall medan stationsbyggnaden blev charterhall. Under 1950-talet tillkom hangaren vid Bällstavägen samt en simulatorverkstad. Efter att Arlanda flygplats blev klar 1960, har de stora hangarerna vid Ulvsundavägen och barackerna vid flygplatsinfarten blivit överflödiga och används i dag för annan verksamhet. Bromma flygplats används allt jämt och en ny avgångshall invigdes 2000 samt ny ankomsthall 2005. Flygledningstornet var i bruk fram till 2003, då ett nytt torn invigdes på Ranhammarhöjden. I september 2000 förklarade regeringen på Riksantikvarieämbetets förslag den gamla stationsbyggnaden och hangar A, nuvarande terminalen, som statliga byggnadsminnen.

Hangar 1 stod färdig 1942 (byggnad 4). I byggnaden tillverkades Flygvapnets svenska jaktplan J 22 under andra världskriget. Efter kriget togs hangaren i bruk av ABA och SAS. Den gigantiska hangarbyggnaden är sammanlänkad med ett flertal mindre byggnadskroppar som tidigare använts som tryckeri och huvudverkstad (nuvarande Siba, byggnad 1). en lastbrygga fungerar som länk mellan den tidigare verkstadsbyggnaden och hangaren (byggnad 3). Hangarbyggnaden inrymmer sedan 1980-talet Systembolag och Coop Forum. En länkbyggnad i plåt och glas finns mellan hangar 1 och 2 (byggnad 5).

SOCKEL-. Betong, sprutputsad grå.
FASAD- tidigare verkstad, sprutputsad fasad beige (nuvarande Siba) utbyggnad vid entrén i röd plåt. Verkstad/kontor intill hangaren sprutputs, beige. Hangaren synlig stålbalkskonstruktion, nedre delen av byggnaden klädd med plattor/skivor blå/grå kulör samt korrugerad plåt vid senare utbyggda entréer. Baksidan lägre byggnadskropp med sprutputsad fasad beige.
FÖNSTER- Verkstadsbyggnadens fönster igensatta med korrugerad plåt. Kontorsbyggnad- och tryckeri med ursprungliga fönster flera olika konstellationer förekommer, vita snickerier. Hangaren med glasad övre fasaddel och utvändiga fackverksbjälkar.
ENTRÉ/DÖRRAR- senare tillkomna entréer in till butikerna.
ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- ursprunglig skorsten i rött tegel.