BÖNANS FYR OCH LOTSSTUGA

Handelssociteten i Gävle skrev år 1839 till Förvaltningen av sjöärendena och begärde en fyr vid Bönan på Norrlandet. Eventuellt hölls där en mindre fyrlykta redan tidigare. Samma år byggde Handelssociteten ett kombinerat fyr- och bostadshus av resvirke och liggtimmer. Förvaltningen av sjöärendena gav ekonomiskt stöd och Gävle stad bidrog med timmer från egen skog. Fyren, som tändes 1840, ägdes och underhälls av Handelssociteten. Den tjänade till rättelse för fartyg som nattetid sökte ankarsättning vid Gråberget.

År 1842 inköptes en ny fyrlampa från N. Hammar i Köpenhamn.
1873 övertogs fyren av Gävle stad. Sedan fyren dömts ut som otillräcklig uppgjorde fyringenjör Uno Stömvall, 1899, ett förslag till ombyggnad av fyren och två förslag till helt ny fyrbyggnad. Ett av nybyggnadsförslagen valdes och omarbetades något av J. Ekelund. Men i stället för att byggas vid Bönan uppfördes fyren på den närbelägna ön Limön. Den nya fyren tändes 1902, varvid Bönans fyr släcktes. Bönans fyr fungerar idag som museum.

Fyren på Limön utgjordes av ett cirka 15 meter högt trätorn med bostadsutrymmen, klätt med panel och med en fjärde ordningens linsapparat. Fyren, som hade ständig bevakning, avsågs att tillsammans med en ny fyr på Skräddarehällan vägleda fartygen förbi Trödjehällan samt att i förening med Eggegrunds fyr göra angöringen till Gävle säkrare. Unden en tid användes vaktrummet i fyren som skollokal på ön.

1917 erhäll fyren AGA-belysning och automatiserades därmed. 1980 släcktes fyren och ersattes av en ny, vilken utgörs av ett 22 meter högt fackverkstorn av stål med en rund fyrkur. På Limön fanns en lotsplats mellan 1822 och 1911 som därefter flyttades till Bönan. Limöns fyr ägs idag av Gävle kommun och används som stipendiebostad för konstnärer.