bruno mathssons villa

Bruno Mathssons villa är belägen ett par kilometer söder om Tånnö kyrkby alldeles invid stranden vid sjön Vidöstern. Husets sjösida och tomt är öppen med utsikt över sjön.

Bruno Mathsson föddes år 1907 i Värnamo. Han var son till snickarmästare Karl Mathsson. Han gick i lära hos sin far och skaffade sig en gedigen kunskap om träteknik och utvecklade en känsla för träets egenskaper. Han drömde om att bli arkitekt, men den ekonomiska situationen gav honom inte möjlighet att studera vidare. Sina gedigna kunskaper skaffade han sig genom självstudier.

Bruno Mathsson fascinerades tidigt av möjligheterna som fanns i att utveckla möblernas form och funktion i förening med hög träteknisk kvalitet. Han anammade funktionalismens idéer. Under 1920- och 1930-talen fördjupade han sina kunskaper. Bland annat lånade han formlitteratur av intendenten vid Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg, Gustaf Munthe.

År 1936 fick Bruno Mathsson sitt genombrott på en utställning på Röhsska museet då han visade stolar i lamellimmat böjträ. Sitt internationella genombrott som möbelformgivare fick han året därpå vid världsutställningen i Paris. Hans möbler väckte stort intresse och beundran och kom härefter att efterfrågas över hela världen. Trots sitt internationella engagemang valde han att bo och verka i sin födelsestad.

Redan tidigt knöt han kontakter i formgivarkretsar runt om i världen. Åren 1948-49 gjorde Bruno Mathsson tillsammans med sin hustru en omfattande resa till och i USA. Har träffade han framstående arkitekter som Frank Lloyd Wright och Bauhausmästaren Walter Gropius. Visserligen hade Bruno Mathsson i liten skala sökt sig fram arkitektoniskt tidigare och bl.a. utvecklat tankar kring glasets möjligheter. Men det var i samband med amerikaresan som övertygelsen om glashusets fördelar på allvar tog form och han började genomföra dem i sina egna husprojekt.

På 1940-, 50- och 60-talen ritade och konstruerade Bruno Mathsson ett antal hus runt om i Sverige, som skolor, villor och utställningshallar. Ett av de tidigaste är utställningshuset från 1950 intill föräldrahemmet i Värnamo. Detta hus väckte stor uppmärksamhet.

Många fascinerades av Bruno Mathsson moderna glashus. År 1954 ritade han en villa åt glasmästare Roy Andersson på Hisingen i Göteborg. Samma år uppfördes en utställningshall och radhus i Kosta. Hans vilja att experimentera och tänja gränser innebar en ständig kamp mot de svenska byggreglerna och han kände sig motarbetad av myndigheterna. Med tiden tröttnade Bruno Mathsson på att arbeta i motvind. På 1960-talet och framåt ritade Bruno Mathsson därför enbart hus för eget bruk. Sommarhuset i Tylösand uppfördes år 1960 och åretruntbostaden i Tånnö åren 1964-65.

Bruno Mathssons glashus betecknas av lätt, luftig och ljus byggnadsstil med generösa glasytor. Han ville upphäva gränsen mellan ute och inne. Byggnaderna uppfördes utan källare. Konstruktionen bestod av en betongplatta på mark och byggnadsstommen av enkla träfackverk mestadels i ett bärande ramverk av stål kompletterat med träreglar. Bruno Mathsson konstruerade ett särskilt treglasfönster, Bruno Pane. Mathssons glashus präglas av det enkla, vackra och funktionella. Bruno Mathsson angrep husbyggandet inifrån och prövade förutsättningslöst hur väggar, golv och tak skulle konstrueras och formas för att bli ett bra hus. I prövningen ingick planlösning och uppbyggnad men även ventilation och värmesystem och inte minst förbindelsen med och anpassning till omgivningen. Ljuset och lättheten i förening med ett sinnrikt uttänkt värmesystem och välisolerade treglasfönster utgör just glashusens egenart. Bruno Mathsson var med detta en föregångsman.

När Bruno Mathsson slutat rita hus till olika beställare fick han tid att tänka på en egen åretruntbostad. Åren 1954-65 byggde han sin egen villa i Tånnö vid Vidösterns strand.

KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008-09-16, Dnr 432-3590-01

Bruno Mathssons villa är belägen ett par kilometer söder om Tånnö kyrkby alldeles invid stranden vid sjön Vidöstern. Husets sjösida och tomt är öppen med utsikt över sjön.

Bruno Mathsson föddes år 1907 i Värnamo. Han var son till snickarmästare Karl Mathsson. Han gick i lära hos sin far och skaffade sig en gedigen kunskap om träteknik och utvecklade en känsla för träets egenskaper. Han drömde om att bli arkitekt, men den ekonomiska situationen gav honom inte möjlighet att studera vidare. Sina gedigna kunskaper skaffade han sig genom självstudier.

Bruno Mathsson fascinerades tidigt av möjligheterna som fanns i att utveckla möblernas form och funktion i förening med hög träteknisk kvalitet. Han anammade funktionalismens idéer. Under 1920- och 1930-talen fördjupade han sina kunskaper. Bland annat lånade han formlitteratur av intendenten vid Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg, Gustaf Munthe.

År 1936 fick Bruno Mathsson sitt genombrott på en utställning på Röhsska museet då han visade stolar i lamellimmat böjträ. Sitt internationella genombrott som möbelformgivare fick han året därpå vid världsutställningen i Paris. Hans möbler väckte stort intresse och beundran och kom härefter att efterfrågas över hela världen. Trots sitt internationella engagemang valde han att bo och verka i sin födelsestad.

Redan tidigt knöt han kontakter i formgivarkretsar runt om i världen. Åren 1948-49 gjorde Bruno Mathsson tillsammans med sin hustru en omfattande resa till och i USA. Har träffade han framstående arkitekter som Frank Lloyd Wright och Bauhausmästaren Walter Gropius. Visserligen hade Bruno Mathsson i liten skala sökt sig fram arkitektoniskt tidigare och bl.a. utvecklat tankar kring glasets möjligheter. Men det var i samband med amerikaresan som övertygelsen om glashusets fördelar på allvar tog form och han började genomföra dem i sina egna husprojekt.

På 1940-, 50- och 60-talen ritade och konstruerade Bruno Mathsson ett antal hus runt om i Sverige, som skolor, villor och utställningshallar. Ett av de tidigaste är utställningshuset från 1950 intill föräldrahemmet i Värnamo. Detta hus väckte stor uppmärksamhet.

Många fascinerades av Bruno Mathsson moderna glashus. År 1954 ritade han en villa åt glasmästare Roy Andersson på Hisingen i Göteborg. Samma år uppfördes en utställningshall och radhus i Kosta. Hans vilja att experimentera och tänja gränser innebar en ständig kamp mot de svenska byggreglerna och han kände sig motarbetad av myndigheterna. Med tiden tröttnade Bruno Mathsson på att arbeta i motvind. På 1960-talet och framåt ritade Bruno Mathsson därför enbart hus för eget bruk. Sommarhuset i Tylösand uppfördes år 1960 och åretruntbostaden i Tånnö åren 1964-65.

Bruno Mathssons glashus betecknas av lätt, luftig och ljus byggnadsstil med generösa glasytor. Han ville upphäva gränsen mellan ute och inne. Byggnaderna uppfördes utan källare. Konstruktionen bestod av en betongplatta på mark och byggnadsstommen av enkla träfackverk mestadels i ett bärande ramverk av stål kompletterat med träreglar. Bruno Mathsson konstruerade ett särskilt treglasfönster, Bruno Pane. Mathssons glashus präglas av det enkla, vackra och funktionella. Bruno Mathsson angrep husbyggandet inifrån och prövade förutsättningslöst hur väggar, golv och tak skulle konstrueras och formas för att bli ett bra hus. I prövningen ingick planlösning och uppbyggnad men även ventilation och värmesystem och inte minst förbindelsen med och anpassning till omgivningen. Ljuset och lättheten i förening med ett sinnrikt uttänkt värmesystem och välisolerade treglasfönster utgör just glashusens egenart. Bruno Mathsson var med detta en föregångsman.

När Bruno Mathsson slutat rita hus till olika beställare fick han tid att tänka på en egen åretruntbostad. Åren 1954-65 byggde han sin egen villa i Tånnö vid Vidösterns strand.

KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008-09-16, Dnr 432-3590-01

Bruno Mathssons villa är belägen ett par kilometer söder om Tånnö kyrkby alldeles invid stranden vid sjön Vidöstern. Husets sjösida och tomt är öppen med utsikt över sjön.

Bruno Mathsson föddes år 1907 i Värnamo. Han var son till snickarmästare Karl Mathsson. Han gick i lära hos sin far och skaffade sig en gedigen kunskap om träteknik och utvecklade en känsla för träets egenskaper. Han drömde om att bli arkitekt, men den ekonomiska situationen gav honom inte möjlighet att studera vidare. Sina gedigna kunskaper skaffade han sig genom självstudier.

Bruno Mathsson fascinerades tidigt av möjligheterna som fanns i att utveckla möblernas form och funktion i förening med hög träteknisk kvalitet. Han anammade funktionalismens idéer. Under 1920- och 1930-talen fördjupade han sina kunskaper. Bland annat lånade han formlitteratur av intendenten vid Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg, Gustaf Munthe.

År 1936 fick Bruno Mathsson sitt genombrott på en utställning på Röhsska museet då han visade stolar i lamellimmat böjträ. Sitt internationella genombrott som möbelformgivare fick han året därpå vid världsutställningen i Paris. Hans möbler väckte stort intresse och beundran och kom härefter att efterfrågas över hela världen. Trots sitt internationella engagemang valde han att bo och verka i sin födelsestad.

Redan tidigt knöt han kontakter i formgivarkretsar runt om i världen. Åren 1948-49 gjorde Bruno Mathsson tillsammans med sin hustru en omfattande resa till och i USA. Har träffade han framstående arkitekter som Frank Lloyd Wright och Bauhausmästaren Walter Gropius. Visserligen hade Bruno Mathsson i liten skala sökt sig fram arkitektoniskt tidigare och bl.a. utvecklat tankar kring glasets möjligheter. Men det var i samband med amerikaresan som övertygelsen om glashusets fördelar på allvar tog form och han började genomföra dem i sina egna husprojekt.

På 1940-, 50- och 60-talen ritade och konstruerade Bruno Mathsson ett antal hus runt om i Sverige, som skolor, villor och utställningshallar. Ett av de tidigaste är utställningshuset från 1950 intill föräldrahemmet i Värnamo. Detta hus väckte stor uppmärksamhet.

Många fascinerades av Bruno Mathsson moderna glashus. År 1954 ritade han en villa åt glasmästare Roy Andersson på Hisingen i Göteborg. Samma år uppfördes en utställningshall och radhus i Kosta. Hans vilja att experimentera och tänja gränser innebar en ständig kamp mot de svenska byggreglerna och han kände sig motarbetad av myndigheterna. Med tiden tröttnade Bruno Mathsson på att arbeta i motvind. På 1960-talet och framåt ritade Bruno Mathsson därför enbart hus för eget bruk. Sommarhuset i Tylösand uppfördes år 1960 och åretruntbostaden i Tånnö åren 1964-65.

Bruno Mathssons glashus betecknas av lätt, luftig och ljus byggnadsstil med generösa glasytor. Han ville upphäva gränsen mellan ute och inne. Byggnaderna uppfördes utan källare. Konstruktionen bestod av en betongplatta på mark och byggnadsstommen av enkla träfackverk mestadels i ett bärande ramverk av stål kompletterat med träreglar. Bruno Mathsson konstruerade ett särskilt treglasfönster, Bruno Pane. Mathssons glashus präglas av det enkla, vackra och funktionella. Bruno Mathsson angrep husbyggandet inifrån och prövade förutsättningslöst hur väggar, golv och tak skulle konstrueras och formas för att bli ett bra hus. I prövningen ingick planlösning och uppbyggnad men även ventilation och värmesystem och inte minst förbindelsen med och anpassning till omgivningen. Ljuset och lättheten i förening med ett sinnrikt uttänkt värmesystem och välisolerade treglasfönster utgör just glashusens egenart. Bruno Mathsson var med detta en föregångsman.

När Bruno Mathsson slutat rita hus till olika beställare fick han tid att tänka på en egen åretruntbostad. Åren 1954-65 byggde han sin egen villa i Tånnö vid Vidösterns strand.

KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008-09-16, Dnr 432-3590-01