Bygdedräkt från Pite-Älvdal.
Länets första folkdräkt skapades 1912 och kallas idag för 1912-års Norrbottensdräkt. Dräkten komponerades med få förankringar i bygden som en ren konstruktion i tidens anda.
Den skapades i nationalromantikens anda och är starkt inspirerad av dräkter i Dalarna och den då rådande modestilen, jugend.
1912-års dräkt ser likadan ut för hela länet, men kjolens bottenfärg varierar efter älvdalarna: grönt för Torne- och Kalix älvdalar, gråbrunt för Lule älvdal och blått för Pite älvdal.
I Kiruna har kjolen med blå bottenfärg burits.
Norrbottens läns Hushållningssällskaps slöjdnämnd tillsatte 1956 en dräktkommitté för att knyta dräkten närmare länets dräkttraditioner.
Den Norrbottniska bygdedräkten från 1956 bibehöll de olika älvdalarna kjolrandningar. Det broderade förklädet ersattes av ett vitt. Det blommiga halsklädet slopades liksom den löst hängande fickan. Livet fick hakar och hyskor i stället för snörning och maljor.
Förebild till kjolen finns i Nordiska museets samlingar. Kjol, halvylle, röd-grön-vit-randig på blå bottenfärg, ihopsydd med livet (livkjol). Förkläde av halvlinne, vävt i rosengång. Linnesärk. Silvernål. Halskläde, broderat samt varianter med tryckt mönster. Bindmössa efter original i Norrbottens museums samlingar. Näbbskor och röda strumpor används.
/Anna-Karin Jobs Arnberg 2015-01-26
Information om dräkten från ägaren Marina Johansson via e-post 2013-03-11
"Jag sydde den till vårt Bröllop som gick av stapeln den 28 augusti 1982 i Säters Kyrka i Skaraborgs län, strax utanför Skövde.
Eftersom jag är tredje generationen rakt nedstigande led från samekonstnären Nils Nilsson Skum, så var valet lätt, jag ville viga mig i en dräkt uppifrån landet.På min fråga till kursledaren om jag kunde sy en samedräkt så svarade hon Nej! och jag min knasboll forskade inte vidare i detta. Jag valde då att fråga Norrbottens Läns Hemslöjd i Luleå vilken dräkt jag kunde sy och hon svarade att jag kunde välja mellan tre olika, jag valde då Pite älvdal, eftersom den kom högst upp ifrån. Jag beställde allt material från hemslöjden, kvittot finns fortfarande kvar.
Jag sydde den för hand, men en "liten graviditet", innan vigseln, gjorde att jag lämnade in den till grannfrun, som är sömmerska, hon släppte ut dräkten och jag tror att ändringen gjordes på maskin. Inne i livet har jag broderat med rött garn, M K U D 1982, det betyder Marina, Karl-Unos Dotter och så året den är sydd. Hättan lämnade jag in för montering hos en dam i byn Öglunda, utanför Skara. Både hättan och schalen är broderade med Åkerbär.
Jag har använt dräkten ett fåtal gånger,vårt bröllop, något barndop och någon kompis bröllop. Resten av tiden har den hängt i garderoben och gett mig dåligt samvete för att ett sådant gediget arbete hänger till ingens nytta. Jag ska tillägga att den "lilla graviditeten" fyller 30 år nu den 16 mars!
Min mamma sydde en dräkt till sig och min syster, den dräkten tror jag heter/kallas för 1912. Jag ser att det är den dräkten mina närmaste vänner och släktingar uppåt landet har, förutom samedräkten, och då känner jag att jag har sytt fel dräkt!! Eftersom det är "fel dräkt" så bär det mig emot att använda den. Vi har 4 söner och när jag frågar dem om det är någon som vill ha dräkten så möts jag av gapskratt och orden...Släng den!! Det är anledningen till att jag gärna ser att ni tar emot den som gåva.
Jag har kvar pärmen från Vuxenskolan med lite material från kursen Dräkt sömnad, i den finns också tygprover och mönster till min dräkt. Kopia på bröllopsfoto finns också att tillgå, om man vill få med det."