Knäbyxor

Knäbyxa för pojke stl ca 6-7 år av gult mollskinnn (bomullstyg vävt i satinbindning) huvusakligen maskinsydd. Knäbyxan är fodrad med ett vitt bomullstyg i tuskaft. Byxan har en 26 cm djup gylf med knäppning av fyra vita platta plastknappar. Knapphålen är sydda med vitt bomullsgarn. Midjelinningen stängs med hyska och hake av metall. På midjelinningen fram sitter fyra knappar av plast. På midjelinningen bak sitter två knappar av plast. Med hjälp av resårband mellan knapparna kan midjevidden justeras. Knälinningarna stängs med hjälp av knapp och knapphål. Mitt bak sitter ett spänne och tampar för justering av midjemåttet. Byxorna har två invändiga fickor sydda av vitt bomullstyg.
//2013-02-06 Anna-Karin Jobs Arnberg

Byxorna är sydda troligen runt 1920, och antingen under perioden familjen bodde i Hässleholm eller Växjö (se nedan), och ingår i en dräkt (se NM.0331857-331861). Dräkten är ej någon folkdräkt, utan en fritt komponerad dräkt, s. k. bygdedräkt, med inspiration från folkdräkter. Att sy sådana dräkter var inte ovanligt under denna tid.

Givarens berättelse i samband med förvärvet.
"Min mor berättar att dräkten användes som tomtedräkt i nästa generation av min storebror (född 1945) på jularna i familjens hägn. Min farmorsmor ska ha sytt dräkten, sömmerska bördig från Småland, Växjötrakten. Hon hette Alma Wahlgren och flyttade med sin make till Hässleholm (han var på "järnvägen", tillika hans bror). Alma hade fem barn, bl a min farmor Ester. Dessa barn endera stannade i Hässleholm (järnvägen) eller kom till Malmö (som Ester). Ester fick själv ett barn, Signe, utom äktenskapet med annan man än min farfar Johan. Signe uppfostrades av anförvanter till dess att Johan och Alma gifte sig, ungefär samtidigt som min far Sven föddes (1919). Signe var då sex år. Ester arbetade som kokfru, dvs hon hyrdes in temporärt hos bättre folk när det var dags för stora kalas. Ofta handlade om herrgårdar och liknande.Efter vigseln blev hon huvudsakligen hemmafru. Min farfar Johan (född 1892) var ursprungligen kavallerist (Skånska Dragonregementet) och hamnade så småningom också på järnvägen, men som tågpostiljon, dvs reste runt i tågkupé och sorterade post. Han blev sedermera överpostiljon. Ett av Esters syskon var Gerda som gifte sig med Ernst, också f d kavallerist. Troligen sammanförde paret Ernst och Gerda Ester med Johan. Esters syskon, framförallt Gerda, tyckte om att spela teater och klä ut sig. Flera i släkten spelade instrument (bl a min farfar Johan fiol, någon annan piano) och det var både, sång och "teater" när man träffades. (Jag utgår från att det dansades också). Så familjen var, såvitt jag förstår, lägre medelklass - och det var ett lyft när min far Sven tog studenten (1938?), hela familjen deltog i klassresan.
En möjlighet är att min farmor Ester var mycket på herrgårdar och liknande i samband med större kalas och kan ha hämtat inspiration till dräkten i de sammanhangen. Min mor uppger att dräkten användes dels för någon högtid, såsom bröllop, dels i det nämnda kalas/teater-sammanhanget. Högtidsalternativet dokumenterades säkert i så fall med foton, men finns ej med i familjens fotosamling.
//2013-02-06 Anna-Karin Jobs Arnberg