Chiffonjé

Nationalromantikens svärmeri för fornordisk och allmogebetonad stil gjorde att träskärningstekniken karvsnitt blev modern på nytt i slutet av 1800-talet. Särskilt lekmän lockades att utöva denna hobby. Samma år som Karl Holmgren tillverkade sin chiffonjé, 1893, gav Nordiska museet ut "Träsniderimönster i allmogestil hämtade ur Nordiska museet i Stockholm" med 250 karvsnittsmotiv från föremål i samlingarna. Kanske hämtade han inspirationen där? Inget motiv samstämmer exakt, men de flesta är snarlika. Dessutom hade året innan boken "Amatören, handbok för konstslöjden i hemmet" kommit ut, en i raden av handböcker där såväl lekmän som professionella kunde lära sig tekniker som karvsnitt, etsning i glas och förgyllning. Framväxten av handböcker följer i spåren av skråväsendets upphörande. Även i veckotidningar som Allers Familjejournal medföljde i slutet av 1800-talet karvsnittsmönster och tekniken lär ha varit populär bland kvinnor.

I Nordiska museets samlingar finns Emma Andelius möblemang i karvsnitt från Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Holmgren är också en god representant för 1800-talets amatörer som i Nordiska museets anda lät sig inspireras av allmogens och forntidens formvärld. Chiffonjén visar att borgerlighetens statusmöbel spritts till bredare lager. Denna chiffonjé kombinerar en för 1800-talet tidstypisk borgerlig möbeltyp i nyrenässans med den lika tidstypiska dekoren i karvsnitt, en i sig ovanlig kombination.

Vanligtvis är träsniderier utförda i lövträ, som är hårdare än barrträ och lättare att skära i. Att Holmgren har valt furu är således litet speciellt och kan förmodligen kopplas till sågverksmiljön norr om Dalälven. Att han dekorerat inte bara framsidan av chiffonjén utan även sidorna, tyder på stort engagemang i hantverket. Förutom chiffonjén finns i familjens ägo bland annat ett bokskåp med karvsnitt, en svarvad barnsäng och en munkstol som Holmgren har tillverkat. På sin lediga tid tillverkade han möbler i fotogenlampans sken, har Maj Bergkvist berättat, barnbarn till Karl.

Hon hade chiffonjén tills hon dog 2005 och förvarade smycken, linne, broderier, litet hemliga papper och dagböcker i den, enligt Birgitta Lundin, systerdotter till Maj och barnbarnsbarn till Holmgren. Det finns bild på chiffonjén i bruk hemma hos Maj med familjefotografier, ljusstakar och kristallskål. Majs barnbarn Tony Bergkvist har berättat: "Det var inmatat i vår uppväxt att man skulle vara rädd om chiffonjén - den var farmors guldklimp." Maj var född i Älvkarleby och bodde i Farsta. Det var hennes önskan att chiffonjén skulle komma till Nordiska museet sedan sonen Lennart Bergkvist gått bort. Han hade fått den i 40-årspresent av Maj, men den skulle stå kvar i hennes hem så länge hon levde, enligt Birgitta Lundin.
/Maria Perers 2010-12-10.

a+) Chiffonjé av furu i nyrenässans med heltäckande karvsnittsdekor på klaffen, alla lådorna och båda sidorna. Dekoren består av geometriska mönster i form av romber och palmetter. Underdel med tre lådor, klaff med inrikt samt däröver en låda. Dessa lådor har nyckelskyltar i gulmetall i form av maskaroner. Den övre lådan har även två handtag, också med maskaroner med hål i gapet, fast det inte finns nyckelhål bakom.

Inrikt med tolv lådor fördelade på två lådrader flankerande en indragen mittdel. Mittdelen är i sin tur indelad i tre delar med bredare mittparti med skåp och en låda ovanför och två under. På vardera sida om mittpartiet finns överst en smal låda med profilerad underdel, en öppning på vardera sida om skåpet och underst två små lådor. Lådknopparna är vita och av ben. Påskrift av tillverkaren i två av lådorna.

Ytan är täckt med tunn, brun ytbehandling och baksidan är målad i gråblått.

b-d) Tre tillhörande nycklar av vitmetall. b-c är till de stora lådorna d) är den nyckel som passar till klaffen.

Anm. Översta lådan under klaffen saknar beslag. Flera smålådor saknar lådknoppar: i vänstra raden uppifrån nr 2, 4 och 5, i mittpartiet de nedersta sidolådorna och den ovanför den vänstra, under öppningen.
7 avbrutna knappar finns bevarade i byrån.
/Maria Perers 2013-05-27