Docka

Huvudliggaren:
"Dockor, 15 st, 13 män och 2 kvinnor, kroppar av konstmassa, klädsel av tyg, skinn mm. alla med namnskyltar i vitt på grönt, placerde på plattformar, klädda med grönt satin. Huv av i trä infattade glasrutor. De s.k. klondykedockorna. Tillh. och tillv. av giv. och hans syster Harriet Löwenhjelm, omkr. 1897. Se särskild förteckning. G. 24/4 1945 Kammarherre, Ryttmästare Crispin Löwenhjelm Stockholm. Bil."

Katalogkort I:
"Klondykedockorna. 1897-, Löwenhielm.
Dockorna gjordes av en rödvinskork genom vilken träddes tvenne hårnålar till armar resp. ben. Huvudena modellerades av vax. De första dockorna tillverkades omkring 1897 och voro ganska pimetiva [sic], men efter hand som syskonen Lowenhjelm blevo äldre, blevo dockornas ansikten bättre modellerade, de styva hårnålarna utbytta mot mjuk koppartråd och klädlyxen steg avsevärt. Det enda handarberte Harriet Lowenhjelm någonsin ägnade sig åt, frånsett strumpstickning, var faktiskt att sy dockkläder.
Ursprunget till Klondykedockorna var att Crispin Löwenhjelm som liten pojke, när guldrushen till Klondyke höll på som bäst, hörde berättas att allt var så dyrt, att till och med en smörgås kostade mer än en krona. Vad var naturligare då än att hans älsklingsdocka, Mortimer Higgins, öppnade en lönande smörgåsaffär i Klondyke, och efterhand emigrerade fler och fler fantasifigurer till samma plats, där snart ett verkligt samhälle växte upp, ett slags Grönköping där ofta dagshändelsern, såsom de uppfattades av barnen komma att återspeglas i en förvrängd och burlesk form. De mest framstående i Klondykekolonin, i regel de mest befängda namnen, hedrades med att bliva avritade. Det finns mer än hundratalet teckningar av Harriet Löwenhjelm med motiv från Klondyke.
I samhällets officiella tidning 'Midnattssolens land', vilken utom under många år, kan man ej blott få en god inblick i livet i Klondyke, utan även läsa i original många av Harriet Lowenhjelms efter hennes död publicerade dikter.
Det lektes ej så mycket med dockorna. Det var roligare att göra dem och att fantisera om dem, men när marionetteatern blev aktuell, fingo dockorna en renässans. Deras orörlighet hänvisade dem dock mer eller mindre till statistroller.
Teaterlivet medförde en snabb nedslitning av dockornas klädelegans, coh den heta rampen (stearinljus) kom ett och annat vaxansikte att deformeras. Tyvärr hittade också malen en sommar vägen till denna ask, där dockorna sovo sin törnrosasömn, vilket allt medverkat till att de nu mist mycket av sin ursprungliga charm.
Utställda i Gyllene Salen vid Rädda Barnens jubileumsmässa i Stadshuset den 11-12 nov. 1944.
Ägare: Kammarherre Crispin Löwenhjelm Stockholm 1944.
Gåva av Kammarherre Crispin Lowenhjelm Stockholm 24/5 1945."

Utdrag ur övriga katalogkort:
Prins Johan Bennet, ryttmästare coh officiellt erkänd chef för smugglarna i Klondyke.
Baron Ehrengisle Skytte, Klondykes Grand Old Man.
Riddare Sven Ågren, innehar modehuset Ågren och Bolle
Bonna Bolle, dotter till den välkände proffsboxaren Olsson-Bolle. En dam med något tvivelaktigt rykte men otvivelaktig charm.
August Vingbom, kammarlärd.
Patrik Ramskopf, upptäcktsresande, medarbetare i Midnattssolens land.
Mortimer Higgins, framgångrik smörgåsfabrikant, för tillfället utklädd till Harlekin.
General Severin Vestin. Erhöll sin militärutbildning under general Elliot på Gibraltar.
Maximilian Jimmerling, med. doktor, fick vid ett indianöverfall huvudskålen krossad, bär därefter alltid guldkalott. För tillfället utklädd till Polichinell.
Jemaima Horn.
Adolf Skytte, banerförare i Pamporden. En adelskaraktär, men tämligen enfaldig.
Massa Horn, upptäcktsresande och journalist. lider av leversjukdom samt klena lungor.
Pater Kajus Vivotraska, ordenskaplan i Pamporden, ansvarig utgivare av tidningen Midnattssolens land.
Hertigen av Tjolahej (i rödbrun jacketet) samt Fursten av Tjholahej (i resulster). Adelskapet något tvivelaktigt, båda kända för skrupelfria affärsmetoder."