Pollettsamling

Huvudliggaren (år 1916-1917):
"127106a-b Pollettsamling inrymd i 2 skåp av valnöt. Gåva 10/4 1916 [av] grosshandlare A. Bernström, Stockholm."

2008 inventerades samlingen och en excellfil skapades (se Refernser / länkade filer) med info om varje pollett. Listan innefattar 5044 nummer och när tillfälle ges kommer varje pollett få egen post i Primus. Dessa kommer i Primus få littera C och undernummer (NM.0127106C:1 osv). Littera A och B är två skåp, i vilka polletterna förvarades ursprungligen.
/Leif Wallin 2024-03-27

Den Bernströmska pollettsamlingen
Historik
1916 donerade Arthur Hazelius vän, grosshandlaren Andreas Bernström, sin omfattande pollettsamling till Nordiska museet. Bernström var ledamot av Svenska Numismatiska Föreningens styrelse och polletter sorterar under numismatikens ämnesområde. Samlingen är utan tvekan en av de förnämsta i Sverige, sett både till bredd och djup. Som ursprunglig, sammanhållen samling är det sannolikt Sveriges största.
Det finns skriftliga belägg för att polletter använts i Sverige redan på 1500-talet. De äldsta i denna samling är dock ett par polletter som använts i samband med den svenska Förbundshären i Tysklands vinterläger 1634. Det rådde brist på skiljemynt och polletterna utgavs för att underlätta soldaternas betalning av vin och öl. Betalningssubstitut är också ett av de vanligaste användningsområdena för polletter. I 1600- och 1700-talens Sverige rådde det ofta brist på betalningsmedel i mindre orter. Olika företag och institutioner, exempelvis bruk, kom därför snart att ge ut polletter, efterhand även för andra syften än som betalningsmedel. Bl.a. kunde polletter också användas som biljetter, kvitton och bevis samt som tecken på förmåner och rabatter. Polletterna tillverkades oftast av metall, främst koppar, mässing, zink och järn, men från 1700-talet finns det även polletter av näver, av vilket ett flertal är representerade i samlingen.
I industrialiseringens kölvatten under 1800-talets andra hälft skedde en fullkomlig explosion av pollettutgivning i Sverige. Med introduktionen av ångbåtar, spårvagnar, hissar m.m. kom även dithörande polletter. Även inom de blomstrande bryggeri-, vin-, restaurang- och cafénäringarna användes polletter i stor utsträckning. Under 1900-talet avtog användning efterhand, polletter tillverkades alltmer av papper och kom småningom att kallas biljetter, kuponger o.s.v. Långt in på 1900-talet användes emellertid exempelvis gaspolletter. Idag fyller oftast elektroniska och digitala hjälpmedel den funktion som polletterna tidigare hade.
/Daniel Prytz 2008