Halskläde

Huvudliggaren:
"Tuppkläde fr. Leksands sn
Från Ullvi."

Bilaga:
Finns ej.

Katalogkort:
1: "Halskläde
Handskläde.
Mått 53 cm.

På lärft med linnevarp ochbomullsinslag broderier med brunt f.d. svart högertvinnat silke. Rätlinjig plattsöm, rut-, stjälk, kors-, tofs-, flätsöm. Rester av kastsöm i kanten. Tofsar i hörnen. [Stycket är handskrivet]

Kvadratiskt på vitt linne, rätlining plattsöm, förstärkt fllätsöm, stjälkstygn i svart silke, rutmönstrat hörnmotiv och bård. [Stycket är maskinskrivet]
Gåva: hustrun Lassas Kerstin Jacobsdotter Ullvi, 1877."
2: "Halskläde
Se beskrivning, kat. lapp 1."

Halskläde av tuskaftat halvlinnetyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i svart silke, nu bleknat till en grå ton. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, flätsöm, tofssöm och langettsöm. Svarta silkestofsar i alla hörn. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i svart silke runtom, endast rester kvar. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Tyget i mittvikningen har förstärkts med förstygn i tunt garn.

Svartstick är ett broderi som förekommer i några socknar runt södra Siljan i Dalarna. Det broderas som dekor på vita halskläden till folkdräkten. Halsklädet bars till högtidsdräkten - kyrkdräkten, och användes i högmässan vid de stora helgerna och bröllop.

Utdrag ur Odstedt Ella, (1953), Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft. 4.Folkdräkter i övre Dalarna. Sid 9:" Toppa (=tofs o.d.) är formen för det i dialekterna allmänna 'tuppa'. I ordet topphalskläde får man således känna igen dialektens 'tuppassklä', alltså 'halskläde med tofsar i hörnen'. " Sid 305: "Topphalsklädet (svartstickklädet) var det förnämsta och användes vid de största högtiderna, då man gick tröjlös och då gul raskmagd ej bars, samt därjämte på bröllop och vid kyrkotagning efter första barnet, då det bars av både modern och hennes följeslagerska, allt den tid man var tröjlös.". Sid 497: "Småkullorna hade samma halskläde som de vuxna t.o.m. i ett mindre format det silkesstickade topphalsklädet, om sådant hörde till dagen."
Lästips: Maria Björkroth. (1982). "Svartstick". Textil tradition, s. 105-121.
/Inga-Lill Eliasson 2007-01-26