Halskläde

Huvudliggaren:
"Svartstikläde fr. Leksands sn.
Nyttjas ss 11,675.
Märkt: 'A.D. 1819' "
Anm: Utdrag ur huvudliggaren inv nr 11, 675: "Nyttjades på högtidsdagar under sommaren. "

Bilaga:
Finns ej.

Katalogkort:
Finns ej.

Halskläde av tuskaftat fint bomullstyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i brunt silke. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, korssöm och tofssöm. Bruna silkestofsar i alla hörn. Broderad märkning i korssöm: "AOD 1819" vid huvudmotivet. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i svart silke runtom alla sidor, endast mindre partier kvar. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Gulnat i mittvikningen. Fläckigt.

Svartstick är ett broderi som förekommer i några socknar runt södra Siljan i Dalarna. Det broderas som dekor på vita halskläden till folkdräkten. Halsklädet bars till högtidsdräkten - kyrkdräkten, och användes i högmässan vid de stora helgerna och bröllop.

Utdrag ur Odstedt Ella, (1953), Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft. 4.Folkdräkter i övre Dalarna. Sid 9:" Toppa (=tofs o.d.) är formen för det i dialekterna allmänna 'tuppa'. I ordet topphalskläde får man således känna igen dialektens 'tuppassklä', alltså 'halskläde med tofsar i hörnen'. " Sid 305: "Topphalsklädet (svartstickklädet) var det förnämsta och användes vid de största högtiderna, då man gick tröjlös och då gul raskmagd ej bars, samt därjämte på bröllop och vid kyrkotagning efter första barnet, då det bars av både modern och hennes följeslagerska, allt den tid man var tröjlös.". Sid 497: "Småkullorna hade samma halskläde som de vuxna t.o.m. i ett mindre format det silkesstickade topphalsklädet, om sådant hörde till dagen."
Lästips: Maria Björkroth. (1982). "Svartstick". Textil tradition, s. 105-121.
/Inga-Lill Eliasson 2007-02-22