Halskläde

Huvudliggaren:
"Halskläde fr. Gagnefs sn. Förfärdigat af Nisen Karin Ersdotter /Pris: [...]/"

Bilaga:
Inget utöver huvudliggaren.

Katalogkort:
"Halskläde. Af bomullsväf med broderi af svart silke. 1858. Fyrkantig duk, afsedd att bäras i tresnibb. Endast en hälften broderad. i snibbarna svarta silkestofsar. Med årt. 1858. Jmf 93 366; 93,377: 93,434; 93,435; 94179. Jämför 14 760; 14764, 14832; 14837; 50, 924; 112,125. P.G.W. [Per Gustaf Wistrand]."

Halskläde av tuskaftat bomullstyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i s.k svartstick. Broderierna är utförda i svart silke. Mönstren är geometriska. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn och efterstygn i bl a romber, diagonala vinklar och taggade kors. Broderad märkning i korssöm "1858" längs ena sidan och "KED" längs andra sidan. Svarta silkestofsar i tre hörn. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i svart silke runtom. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.

Svartstick är ett broderi som förekommer i några socknar runt södra Siljan i Dalarna. Det broderas som dekor på vita halskläden till folkdräkten.

Utdrag ur Odstedt Ella, (1953), Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft. 4.Folkdräkter i övre Dalarna. Sid 20-21:
"Vid olika tillfällen brukades olika slag av 'halskläden', fyrkantiga dukar vikna i tresnibb. Det förnämsta var av vitt linne och rikt utsytt med svartsticksöm. Det kallades 'silkestickathalskläde' eller 'stickhalskläde'. Det bars till stor högtidsdräkt såsom vid bröllop samt midsommardagen i kyrkan då man gick 'tröjlös'. Man bar det även på 'Kristi Förklaring'. I hemmet bar man det aldrig ens dessa kyrkliga dagar utan endast i kyrkan. Vid hemkomsten tog man på sig ett enklare halskläde."
Lästips: Maria Björkroth. (1982). "Svartstick". Textil tradition, s. 105-121.
/Inga-Lill Eliasson 2006-12-11