sommarstuga, förråd, kök, bostadshus, ladugård, skolbänk, porträtt, mangårdsbyggnad, man, fönster

Etnologisk dokumentation av byn Gallejaur.

1-8 Bröderna Erikssons gårdsställe. Både bostadshuset och ladugården
byggdes 1958. Fram till dess bodde familjen Eriksson i Stora huset
från 1844 på Löfgrenska gården inne i bykärnan. Huset från 1844
flyttades först på 1980-talet till sin nuvarande läge. På nya stället var
marken skogsklädd, så det är mycket sten som rensats. En del togs
bort med hjälp av en bandtraktor som Allmänningen ägde. Idag arbetar
Robert Grim på Allmänningens kontor i Arvidsjaur. Här har man bara
odlat "gräs till bete".

1 Ladugårdsbyggnaden. Erik Eriksson inne i ladugårdsbyggnaden.
Ladugårdsbyggnaden består till 2/3 av en spantring med stående
rödmålad panel och till 1/3 av en murad ladugårdsdel av grått
grundtegel med plåttak. Spantringsdelen har tre dubbelportar. Korna
togs in genom den som ligger närmast ladugårdsdelen. När den
byggdes sågades brädorna i Järvträsk, men virket kom från den egna
skogen.
2-5 Naturen vid Erikssons bostad. I potatislandet står fem renar.
6 Bostadshusets östra gavel hos Erikssons.
7 Köket hos Erikssons. Arvid Eriksson sitter framför fönstret.
8 Bröderna Erik och Arvid Eriksson framför bostadshusets östra gavel
hos Erikssons.

9-20 Tilloppskanalens mynning. Se även acc nr 2002:127:1-37
Tillsammans med bröderna Eriksson vandrar vi ner till tilloppskanalens
utlopp i Gallejaurdammen. Kanalen är 7 kilometer lång. Vägen hit ner
byggdes av Vattenfall på 1960-talets början för kanalbygget. Den går
fram till Stenbacken och Sandträsk. Här på den överdämnda
Gallejaurmyren, där byn hade odlingar, är nu platsen för syskon-
barnens sommarstugebebyggelse. Här ligger brödernas båtplats.
Vid tilloppskanalens mynning till Gallejaurdammen hade Flottnings-
föreningen en bom på 1960-talet. Platsen vid sjön, som ligger alldeles
vid kanalmynningen ut i sjön, har använts vid skogsdrivningen efter
dräneringen. Flottningen pågick under ett par år efter dämningen. Det
var Skellefteå flottningsförening eller egentligen Vattenfall som bedrev
flottning. Kvar från denna epok är en pontonbrygga (se acc.nr:
2002:138:20), en pir / udde, båthus och järnvägsräls / slip. Själva
pontonerna till bryggan ligger nu på land. Här samlades timret ihop i
bommen och drogs sedan med varpbåtar vidare över sjön. En timmer-
ränna, av trä, byggdes vid Kraftstationen. Den nyttjades blott under
några år.

9 Förrådshus, ursprungligen en verkstad som tillhört Flottnings-
föreningen.
10 Sommarstuga. Se även acc.nr: 2002:127:17.
En f d manskapsbarack vilken rustats av bröderna Eriksson. En
veranda har påbyggts mot sjön.
11-19 Storhuset - Löfgrenska mangårdsbyggnaden från 1844, flyttad från
bykärnan. Huset är placerat i samma väderstreck som på ursprungs-
platsen i byn. Huset är ursprungligen byggt 1844. Övervåningen har en
takhöjd, som är mer än ståhöjd. På " morfars tid" byggdes över-
våningen på med tre timmervarv. Det var något fel på taket och i
samband med reparationen höjdes alltså övervåningen. Det krävdes
byggnadstillstånd när de skulle flytta huset. Brorssönerna har hjälp till
med byggnationerna. Byggnaden är placerad på gjutna cementplintar.
Bron med tak byggdes "förra sommaren", sommaren 2000. Botten-
våningen har exceptionellt högt till tak, men här har det tidigare funnits
ett innertak. Tapetrester finns på timmerstockar i nedervåningen och i
rummet ovan köket i övervåningen. Till alla rum är det en nivåskillnad
på cirka 5-10 centimeter från trappavsatsen. Två av rummen/kamrarna
i övervåningen är rustade. Stora rummet ovan köket har ett vackert
tredingstak. I kammaren ovanför familjen Erikssons bostadskammare
(när huset stod inne i bykärnan) håller brorsonen Thor Eriksson till.

Han är född 1948. Han har en dotter och "en kvinna". Thor Eriksson
bor i Umeå, som brukar bo här sommartid. Han har också hemgården
i Talliden. I rummet finns bl a en bäddad dubbelsäng. I kammaren
ovan husbondsdrängens bostad (se nedan) huserar numera brors-
dottern Eva. Hon är dotter till Alfred Eriksson. Här finns en utdrags-
soffa med högt ryggstycke. Bröderna vet inte var den tidigare har stått.
Förutom soffan, finns ett litet skrivbord som står framför rummets enda
fönster, ett gavelfönster som vätter ut mot sjön. Här finns också en
kommod. I kammaren på nedervåningen bodde hela familjen Eriksson,
som bestod av sex barn och två vuxna. Morfadern bodde i köket och
även brödernas äldsta syster, som hushållade för farfadern.
I kammaren, vars dörr är placerad till vänster om trappan upp till
övervåningen, bodde Johanis, Johannes Nilsson från Fågelliden, som
var husbonddräng på gården. Ofta sov pojkarna Eriksson på över-
våningen, som var inredd men kall, även vintertid.
Se även årsboken Norrbotten 1959, Fig 4, sidan 43.
20 Flytbrygga, efterdyning av flottningsepoken. Se även acc.nr: 2002:22
Pontonerna ligger på land.

21 Brödernas skolbänk. Utanför ladugården på bröderna Erikssons
gårdsställe. Skolan var i Karlssons kök. Lärarinnorna hette Sofia
Johansson, gift Marklund, Majken Berggren, Astrid Nilsson och
Frideborg Hällström. Ordningsföljden kan vara inkorrekt. Lärarinnorna
bodde hos Vikbergs i kammaren, som har fönster på västra gaveln.
Rummet kallas för lärarinnekammaren. Skolbänkarna gjorde man
själv, med sittplats för två. Arvid gick också i skola i Järvträsk, i
"gamlaste kåken i byn". Se även acc.nr: 2002:132: 3-14 och glasplåt
032 med motiv från skolan i Karlssons kök Fotograf: Tekla Johanna
Eklund, född Löfgren.