förkristen tro, jakt, björn, teckning

gäller att ta bort den grad av farlighet som från den fällde björnen
övergått på jägarna och gjort dem tabu för kvinnorna. Karlarna fattar
tag i grytkättingen och springer runt elden och sedan ut och in genom
kåtan under ljudligt härmande av björnen, allt medan den
glorieomstrålade jägarens hustru söker ta fatt dem med stora
skinnvantar på händerna."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 27, särtryck (Luleå 1971)
sid 25.)
28. "Och så kommer björnfestens allvarliga epilog. Björnens alla ben
lastas på en klövjeren, och nåiden och den store jägaren går ut i
marken att finna en grav åt den mäktige."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 28, särtryck (Luleå 1971)
sid 26.)
29-30. "På en risbädd i graven läggs benen i den ordning den haft i björnens
kropp, och kvarlevorna täckes så av ris, träklabbar och sten till en
vördnadsbjudande hög. Klövjerenen släpps fri; ingen kvinna får åka
efter den renen mer det året."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 29, särtryck (Luleå 1971)
sid 27.)
31. "Nåiden bugar sig en sista gång för gudarna på offerplatsen."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 30, särtryck (Luleå 1971)
sid 28.)
32-36. "Och ute i sin hög, med den mässingsprydda spjutstaven som
monument, sover björnen sin sömn, tills andarna sätter nytt kött på
benen - så att han kan komma igen. Medan vargarna tjuter i
ödemarken, går björnhonan med sin unge lugnt och väntar."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 31, särtryck (Luleå 1971)
sid 29.)

Luleå stad. Norrbottens museum.
Björnfesten, akvarellerad tuschteckning av Ossian Elgström. Daterad 1930.
Inv nr Nbm 16842.
Verket visar samernas björnjakt och de tillhörande ritualerna.
Detaljbilder.
1-4. "Dagen därpå föres det dyrbara jaktbytet, den väldige björnen, hem,
vilande på en bår över fyra ackjor och dragen av fyra renar. Glädjeyran
har gripit alla. Män och kvinnor hoppar och dansar - kvinnorna dock
som sig bör inte alltför nära. Några av männen har tagit sig för mycket
till bästa: en blir liggande i snön, en står stödd mot en björk och spyr,
och en bäres hem av två vingliga kumpaner. Allt medan nåjden
trummar, en unge springer och står på näsan och en stelbent
gammelfar borta vid kåtorna står och ser på. Han har också varit med i
sina dar."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 20, särtryck (Luleå 1971)
sid 18.)
5-8. Kalaset är grandiost. Kring elden, där buljongen hålles varm i grytan,
sitter jägarna i bestämd ordning med den glorieomstrålade på
hedersplats. Alla äter och dricker och skiner av flott och begär, medan
kvinnorna står uppradade i bakgrunden i väntan på sin andel."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 22, särtryck (Luleå
1971) sid 20.)
9-10. "Så forslas godsakerna fram till festplatsen: kött i stort träfat,
björnbuljong i grytan och brännvin i en rullande tunna. Kalaset är
grandiost. Kring elden, där buljongen hålles varm i grytan, sitter
jägarna i bestämd ordning med den glorieomstrålade på hedersplats.
Alla äter och dricker och skiner av flott och begär, medan kvinnorna
står uppradade i bakgrunden i väntan på sin andel."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 22, särtryck (Luleå 1971)
sid 20.)
11-15. "Nu skall det bli kalas. I en för björnkoket särskilt uppförd kåta, prydd
med mässingsringar och skohörullar, flås och styckas björnen,
tillvaratas blodet och kokas allt ätbart. Det här liksom jakten är
manfolksgöra och sker med stor försiktighet: inget ben får skadas och
ingen droppe fett får pösa ur grytan."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 21, särtryck (Luleå 1971)
sid 19.)
16-19. "När även kvinnorna fått sitt, spännes björnhuden upp, och ett orakel
skall visa vem som tar nästa björn. Med förbundna ögon får kvinnorna
skjuta till måls på björnhuden, och den som först råkar med sin pil - ja
hennes man blir den lycklige nästa gång.
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 23, särtryck (Luleå 1971)
sid 21.)
20-21. "Ett orgiastiskt nachspiel fortsätter den Elgströmska versionen av
björnfesten. Mer eller mindre avklädda värjer sig och ger sig kvinnorna
i burlesk yra. Två stycken tar sig hjälpande an den alltför
välförplägande hjälten med gloria.
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 24, särtryck (Luleå 1971)
sid 22.)
22. "Till slut domnar karlarna av, liggande som de fallit, tills solen väcker."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 25, särtryck (Luleå 1971)
sid 23.)
23-26. "Nu förestår en reningsceremoni. Kvinnorna blir aktiva och tvättar sina
karlar i lut. Fett och blod och sot och smörja skrubbas av."
(Ernst Mankers tolkning av "Björnfesten" i Norrbottens museums
årsbok Norrbotten 1970, (Luleå 1969), sid 26, särtryck (Luleå 1971)
sid 24.)
27. "Men denna tvagning är inte nog, en magisk procedur fortsätter. Det