Text på kortet: "Bo Åkerström i Lyse kyrkoruin. Juli 1987".

Miljö 10. Trakten kring Lyse kyrka.

Stensättnings- och röseområde på hällmark. Jordbruksbygd med saltängar kring Lyse kyrka/Trälebergs kile. Avsnitt av äldre landsväg, kantad av jordbruksbebyggelse.

På vidsträckta hällmarker nordväst om Lyse kyrka går ett omfattande stråk av glest placerade stensättningar och stensättningsliknande rösen, som längre söderut samlas till ett rösegravfält. Här uppifrån är en vid utsikt mot Lyse kyrka och över Lyseslätten.
Vid övergången mellan berg och dal ligger i områdets norra och nordvästra del ett flertal hällristningar. Längst i norr på en höjd över ett trevägsskäl finns ett järnåldersgravfält om 15 gravar, med några hällristningar på hällarna strax nedanför. I ett ganska sankt läge invid de betade saltängarna vid Trälebergs kile finns ytterligare ett gravfält, bestående av 10 gravar, sannolikt från yngre järnålder, eventuellt vikingatid.
Alldeles invid kyrkogården, vid Brattåsbergets fot, finns två högar, och högt uppe på berget två rösen och en stensättning.
Lyse kyrka är uppförd 1910-12. Den gamla kyrkoruinen finns kvar i sitt medeltida läge strax söder om den nya. (Se "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 87-88").
Dalgången upptas av åkermark med inslag av betesmark på impediment. Ett vackert, och för kusttrakternas äldre kulturlandskap karaktäristiskt inslag, är saltängarna kring Trälebergs kile. Saltängarna är betade, vilket krävs för att de skall behålla sin speciella prägel, med stora inslag av t ex den lågväxta glasörten.
Väster om Lyse kyrka ligger Lyse kyrkby med en grupp välbevarade manhus och ladugårdar från sekelskifter och ett par decennier framåt. Av särskilt intresse är och bostadshusen vid Backen, väster om Gåsehogen, två enkelstugor i ursprungligt skick.
I en naturlig anpassning utefter bergfotens linjer löper den gamla landsvägen, kallad "Bergs gator", från Lyse i nordostlig riktning upp mot Häggvall. Vägen är delvis uppbyggd på en stenbank och kantad av stengardister. Tätt invid vägen ligger bebyggelsen till gårdarna Lögen, Kådene, Skår, Fedja och Stora Berg på rad. Ibland går vägen rakt igenom gårdsplanen. Bebyggelsen är blandad från olika tider med flera vackra och välbevarade manhus och uthus. Strax norr om vägkorset som bildas där den den stora vägen mot Sjöbol skär den gamla landsvägen ligger ett litet fint falurött dubbelhus tillhörigt gården Fedja. Därintill socknens äldsta skolhus från 1865, ombyggd på 1980-talet.
Lyseslätten, där de nyssnämnda gårdarna har sina inägor, kallades tidigare "Heanne" och längre tillbaka i tiden för "Fidje hedar" - kända från legenden om slaget på Fidje hedar i visan om "Axel och Valborg". Källa: "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 202".

Lyse har haft kyrka sedan 1100-1200 talet. Ruinen utgör den plats är de gamla kyrkorna stått. 1851 utvidgades kyrkan och byggdes om, men brann ned en söndagseftermiddag 1909. Tankar fanns att använda ruinen till vägmaterial, men som väl var blev den bevarad och användes under sommaren vid gudstjänster och vigslar. Den nuvarande kyrkan invigdes 1912. Arkitekt var Sigfrid Ericsson, Göteborg. Kyrkan är byggd med den röda bohuslänska graniten och har skiffertak. Stilen är nationalromantisk med inblandning av jugend. Altartavlans bilder föreställer den uppstånde Jesus Kristus mellan två soldater. Den är gjord i lind av Henry Nilsson, Hässleholm. Triumfkrucifixet är ett verk av Valfrid Andersson, Forshälla, 1958. Dopfunten i granit är från Norra Grundsund (Lyse) och tillverkad där 1913 efter arkitekt Ericssons anvisningar.
Predikstolen är vackert arbetad och skulpterad på möbelsnickare H Petterssons verkstad i Göteborg.
Nattvardskalken är från medeltidskyrkan och är från 1858/1672. Källa: "Våra kyrkor sid. 506".

Kyrkoruinen i Lyse.
Nedanför Lyse kyrka ligger den vackra ruinen efter den tidigare kyrkan, som brann ner år 1909. Den kyrkan var inte äldre än från år 1851, men en undersökning som gjordes år 1930 visade att den var byggd på platsen för en medeltida, romansk kyrka med ungefär samma mått som de gamla i Bro och Brastad. Ruinens västra gavelparti kan, åtminstone delvis, tillhöra den äldsta kyrkobyggnaden.
Lyse kyrka omnämns i biskops Eysteins jordebok från år 1391. En bevarad, romansk gravhäll ger anvisningar om att här funnits en kyrka redan på 1100-1200-talet.
På 1700-talet beskrevs Lyse medeltidskyrka av prosten Johan Oedman:
"Thenna lilla kyrcka, af Sten wäl upbygd, har en klocka och Trätorn och Tegel-tak samt innan til målad til både Altar-Tafla, Predike-Stol och Läktare med ringa Bekostnad, efter theras wärde, hwarpå finnas inga Märckwärdigheter".
Och denna lilla kyrka var det alltså, som fick stå kvar från medeltiden ända fram till år 1851, då den gav plats åt en större. Källa: "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 87".