Text på kortet: "Kvarnen, Kvarnebäcken. Holma Nov -86".

Miljö 8. Holma, Stora Bornö.

Herrgård med tillhörande lantarbetarbostäder. Kulturlandskap med åkrar och omfattande betesmarker, vackra bokskogsbestånd med inslag av ek och ask.
Vid Gullmarns västra strand, mitt emot den branta Stora Bornö, möter Holmas flacka saltängsbeten. De inre och högläntare delarna upptas av ett blandat åker- och beteslandskap med vackra ädellövskogsbestånd av bok, ek och ask. Kulturlandskapet är tydligt präglat av Holmas historia som betydande storgård.
Se: "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 93-95".
Holma herrgård ligger på en avskild bergshöjd söder om Holmebukten, omgiven av en park med betesmarker utanför. I parkområdet ligger gravfältet Kungshjälmarna med ca 25 gravar. Boningshuset är uppfört 1911, i tidstypisk stil och med putsad fasad.
Där Kvarnebäcken på sin väg ut i Holmebukten gör en tvär krök ligger på östra sidan den samlade uthusbebyggelsen. Över bäcken går en liten spännbro till den västra sidan, med först ett falurött magasin i tre våningar och där bakom en grupp av f d lantarbetarbostäder.
Nordost om denna husklunga, på andra sidan vägen, möter den gamla alléprydda Holmavägen som tidigare lett fram till gården. Över Holmeröds bäcken går en liten stenbro. Här står också grindstolparna, som markerar infarten till Holma, kvar. Utmed vägen till Holmebukten ligger ett par fina torpställen. På en kulle längst ut vid Bryggorna ligger en byggnad i nationalromantisk stil, troligen uppförd kring decennierna närmast före sekelskiftet. Fasaden har delats upp av liggande och stående panel och dekoreras ytterligare av drakornamentik. Byggnaden är ett utsökt exempel på den allra första generationen sommarvillor. Nedanför vid bryggan står en fin, faluröd sjöbod, också den med nationalromantikiska stildrag.
På gården har också tidigare funnits en betydande kvarnverksamhet, på 1590-talet fanns fyra kvarnar i ån ovanför herrgården. Idag är kvarndriften nedlagd men de höga, kraftiga fördämningsmurarna av huggen sten vid Kvarndammen och det tomma kvarnhuset nedanför vittnar om att verksamheten varit igång ett bra stycke in på 1900-talet. Även brännvinsbränneri har förekommit under 1800-talet. Dammen som ligger på kullen söder om ladugården kallas Brännvinsdammen.
En av föregångarna inom svensk havsforskning, professor Otto Pettersson, var knuten till Holma säteri. 1902 lät han uppföra Svenska hydrografisk-biologiska stationen på Södra Bornö, för vetenskapliga undersökningar av havsvattnet. Denna verksamhet fortsatte i mer än åttio år, från 1932 till 1985 i statlig regi. Från forskningsstationen finns en unik mätserie av vattenprover, tagna varje dag på olika nivåer ned till 34 meters djup, för analys av salthalt, temperatur, strömriktningar mm. Stationsbyggnaden uppfördes av sten i två våningar med spritputsad fasad. Här inrymdes akvarium, laboratorium, bibliotek, lektionssal och bostadsrum.
Läs mer om havsforskningen i "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 167-169".
På Gullmarsfjordens västra strand mittemot Stora Bornö ligger Holma gård.
Holmas kända historia sträcker sig bakåt till 1400-talet, då det först var bostad år Engelbrekt Staffansson och hans släkt Månestjerne och senare åt adelssläkten Friis av danskt ursprung. På 1500-talet innehades gården av hövitsmannen Otto Brockenhuus och hans efterlevande. Under andra halvan av 1500-talet kom Holma i Baggesläktens ägo. År 1573 låg hela 38 gårdsbruk - in- och utsocknes - under Holma. Genom Peder Bagge och hans son Mads utökades godset ytterligare, och omkring år 1600 var Holma en av länets mest betydande sätesgårdar. På 1640-talet ärvdes gården av Peder Bagge d y . Han tog upp stora lån av Thomas Dyre på Sundsby säteri och pantsatte efter hand allt sitt gods i Bohuslän.
Den nuvarande tomtplatsen för Holma gård är inte äldre än från år 1911. De tidigare herrgårdsbyggnaderna har gång på gång härjats av elden, och var gång man rest en ny manbyggnad lär man också ha ändrat dess läge.
En aning om hur gården såg ut under sin storhetstid kan man få genom en handling, som berättar om kungabesök där på nyåret 1589-90. Det var kung Jacob av Skottland och hans drottning Anna, som övernattade där med sin svit på över hundra personer. I beskrivningen av hur gästerna placerades nämns nio byggnader, som tycks ha legat grupperade kring en fyrkantig gårdsplan. Det ungefärliga tomtläget får vi fram med hjälp av biskop Jens Nilssön, som vid en av sina visitationsresor på 1590-talet antecknade att den fanns fyra kvarnar i ån ovanför herrgården. Han säger också att en stor stenbrygga ledde fram till "Slottsporten".
Första gången vi får en alldeles klar bild av tomtläget och gårdsbyggnader är året 1730, då den första kartan över Holma ritades upp.
Gårdstomten är markerad där det idag ligger ett magasin. Husen bildar en fyrlängad gård kring en rektangulär gårdsplan. Runt tomten löper ett dike eller en vallgrav. Var det över den som den stora stenbryggan gick på 1590-talet?
På en karta från år 1800 finns en teckning av manbyggnaden, som visar en ganska oansenlig tvåvånings timmerbyggnad. Om det är en verklig avbildning av Holma gård eller en fri dekoration kan man inte vara helt säker på. Men oavsett vilket, så visar den tydligt att Holmas medeltida glans hade slocknat.
Under senare delen av 1600-talet hade Holma kommit i Rutger von Aschebergs ägo, men bara som en del i hans stora bohuslänska gods. Själv bodde han på Torreby. Från Ascheberg övergick Holma i Virginska släktens ägo. År 1778 förpantades egendomen på 90 år till grosshandlaren Fredrik Christian Bundsen från Hamburg. År 1781 fick Bundsen säterifrihet, köpte hela Holma och utökade med flera hemman. Av detta upprättade han år 1786 ett fideikommiss, det enda som funnits i länet. Genom olika händer övergick Holma på 1880-talet till professor Otto Pettersson, som år 1911 lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden ute på udden.
Källa: "Kulturmiljöer i Lysekils kommun sid. 93".
Se även "Stångenäs sid. 217" av Sven Rydstrand.