Hasselbackshuset, Uddevalla 1928

Hasselbackshuset, Uddevalla.
Huset är uppfört 1814 som bostad av redaren och varvsägaren C J Engelke med stor trädgård åt torget och ned mot ån. Byggnadens stil är karaktäristisk för återuppbyggnaden efter stadsbranden 1806. Byggnaden, som är rest i samma holländska tegel som rådhuset, är friliggande och omgavs av en trädgård. 1875 till 1924 hade brännvinsförsäljningsbolaget sin försäljning i här. Uddevalla stad äger huset sedan 1875. Här har ockås funnits bibliotek, konsthall, studentkår, restaurang och turistbyrå genom åren.

Motivet ingår i en samling om 18 autokromplåtar (glasplåtar preparerade med mycket små infärgade stärkelsekorn i cinnoberrött, gulgrönt och ultramarinblått) i format 9x12, förvarade i ett välgjort schatull av trä på vars lock är inskuret GWCqt Uddevalla 1928. Lådan hittades i Uddevalla stadsarkitektkontors arkiv och skänktes till Bohusläns museum 1982. Hur glasplåtarna hamnat på stadsarkitektkontoret är okänt.
De unika fotografierna är tagna av amatörfotografen och stockholmaren Gustaf Wernersson Cronquist (1878 - 1967) som redan i 14-årsåldern började ägna sig år fotografering. Under 1910-talet blev han Sveriges första färgfotograf och bildskapande blev en livsuppgift som höll honom aktiv ända upp i 80-årsåldern. Han lär ha slutat räkna sina bilder efter uppnådda 50 000. Det som imponerar mest är ändå de omfattande föreläsningsturnéerna som Cronquist genomförde. Han började kuska runt redan år 1900 och var ute omkring 125 dagar per år. Slutsiffran ligger inte under 6 000. Föreläsningarna innehöll de mest skiftande ämnen och resorna sträckte sig även utanför landets gränser, bl. a. till USA. En sak hade turnéerna dock gemensamt, det var hans egna bilder som publiken fick uppleva via skioptikonapparaten, oftast i den intima atmosfären av levande ljus.
Cronquists stora intresse låg åt det tekniska hållet; ljusförhållanden och landskapets förändring under olika tidpunkter studerade han noggrant. Motiven kan därför synas lite återhållsamma, oftast utan människor som annars livar upp t.ex. stadsbilder. De tidiga fotografierna hade också den låga exponeringstiden att ta hänsyn till. Cronquist valde kanske bort en suddig folkhop till förmån för ett jämnt motiv med maximal skärpa.
Gustaf Wernersson Cronquist är framförallt känd genom sina talrika Stockholmsbilder i färg.

Autokromtekniken bygger vidare på kunskapen om den svartvita bildens ljuskänsliga skikt, emulsion, men som också innehåller korn speciellt känsliga för blått, grönt och rött. I förstoring är de tre färgerna klart urskiljbara på glasplåten, ungefär som punkterna på ett tidningsfotografi. Upptäckten av färgteknik inom fotografi gav många fotografer möjligheten att för första gången avbilda motiven i verkliga färger till skillnad från tekniken att i efterhand kolorera svartvita kopior. Det skulle dock dröja till slutet av 1930-talet innan färgen fick sitt egentliga genombrott med Kodaks Kodachrome-film i småbildsformat.

Litt: Hammar, Lars-Erik: Gustaf Wernersson Cronqvist färgfotograf i Uddevalla 1928. Artikel i BOHUSLÄN ÅRSBOK 1988, s. 79 - 92. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum.