Flaska

Flaska av brunt glas med alkamynningsknopp, det ringformade urtaget på flaskknoppens utsida för "Alkaförslutning" i aluminium.
Innehåll 1/3 liter, en s.k. "kvarter".
Oval pappersetikett, 8,8 x 6,2 cm, med röd och svart text på vit botten:
Klass II
Lager
Utsiktens bryggeri
Uddevalla.

Alka-förslutningen är ett svenskt patent av A. J. Jonsson, Linköping introducerad efter 1930.
Ölflaskan är Sveriges andra standardiserade bruksföremål,
d.v.s ett föremål med i landet överenskomna mått oavsett tillverkare. Sveriges första "standard" är tändsticksasken.

Från Internetkälan Uddevallabloggen är historiken om Utsiktens bryggeri hämtad, skriven av Gunnar Klasson, Uddevalla:
"Idag [år 2007] finns det inga bryggerier i Uddevalla men annat var det förr. Ett av de äldsta var Utsiktens bryggeri från 1854 tätt följt av Svante Natt och Dags bryggeri i kvarteret Dagson. Natt och Dags bryggeri var länge det största som moderniserades och byggdes ut 1902. Men 1924 var konkursen ett faktum och bryggeriet lades ned. Samma år köpte Schwartzman & Nordström AB bryggeribyggnaderna och byggde om dem till konfektionsfabriken.
Utsiktens bryggeri låg mellan Underåsgatan och Vintergatan på Väster. Bryggeriet fick sitt namn efter platsen som sedan länge kallades för Utsikten. På den tiden fanns det ingen bebyggelse utan då man stod på höjderna vid Annegreteberg (nuvarande Uddevalla sjukhusområde) hade man en strålande utsikt ut mot Byfjorden.
På platsen låg i vart fall sedan 1830-talet ett brännvinsbränneri. Innehavare var den kände
Uddevallabon C A Kullgren, han med stenindustrin.
Kullgren avled på världsutställningen i London 1851 och hela bränneribranschen var vid den här tiden i gungning. De flesta småbrännerierna runt om i Sverige lades ned och produktionen koncentrerades till större enheter.
Utsiktens brännvinsbränneri konverterades därför 1854 till ett ölbryggeri. På en del håll sågs detta till och med som en nykterhetsbefrämjande åtgärd.
I början hette det Uddevalla Ångbryggeri AB men namnet ändrades sedan till Utsiktens
bryggeri. 1876 brann bryggeriet ned till grunden. Innehavaren hette då Kjellman. Det var
denne Kjellman som byggde den bryggeribyggnad som gamla Uddevallabor minns.
Bryggeriet bytte då och då ägare. Kjellman sålde bryggeriet till Konrad Forster och senare
ägare var J L Larsson, Arvid Uddenberg och Nils Sjunneson.
1919 köpte AB Pripp & Lyckholm Utsiktens bryggeri och de nya ägarna genomförde 1926 en omfattande modernisering av anläggningen. Den 20 september visades det nya bryggeriet för särskilt inbjudna och för allmänheten dagen därpå.
Av en broschyr från det tillfället framgår det vilka produkter man tillverkade. Det var Pilsner, Extra lager och s k Skattefritt (lättöl?). Man hade också en omfattande tillverkning av läskedrycker som Vichyvatten, Seltersvatten, Sockerdricka, Lemonad, Hallonlemonad, Champagnedricka (Champis?), Pommac, Messina, Monark, Materna, Stadion, Pommona, Citro, Banancider, Fruktcider, "Bock-öl" och "Münchner-öl".
Mitt i smällkalla vintern, den 27 januari 1942, inträffade en storbrand i bryggeriet. Brandmännen kämpade i 20 graders kyla och gjorde ett gott arbete, men trots det fick bryggeriet omfattande skador.
Uddevallas mångårige brandchef Eric Ström berättade om branden vid en stadsvandring i kvarteren på Väster ---. "Plötsligt var han ensam på platsen! Var var brandsoldaterna? Nåväl det värsta var över och efter en stunds letande fann han dem nere i bryggeriets lager där de värmde sig både invändigt och utvändigt. Samtliga hade var sin "stor stark" som de halsade då han dök upp".
Efter branden började man omgående att reparera byggnaden och man passade på att förnya maskinparken samtidigt.
Pripp & Lyckholm lade ned produktionen vid bryggeriet 1961 och under några år fungerade
lokalerna som nederlag och distributionscentral. Det var då fortfarande liv och rörelse på platsen men 1968 hade Pripps byggt ett nytt lager på Kuröd dit man flyttade verksamheten.
Bryggeribyggnaden stod kvar flera år men jag hittar ingen uppgift om när den revs."

Litt: Fogelberg, T., Nisbeth Å.: Värmländska glasbruk. 2, Liljedals glasbruk /
Värmlands museum 1979. Småskrifter utgivna av Värmlands museum.
Förpackningar. Kulturen 1987, Årsbok för Kulturen i Lund.
Glasfolket. Buteljglasbruket i Hammar 1854-1930 . Örebro, Morgonstjärnan. Del I 1991, Del II 1994.
Hermelin, C. F., Welander, E.: Glasboken. Historia, teknik och form. Askild & Kärnekull 1980.
Internetkälla: Uddevallabloggen.