Solring

Ring av mässingsplåt med en smalare vridbar ring utanpå med ett litet hål i samt en kort kedja.
Den bredare ringens skåra är på utsidan omgiven av månadsbokstäverna, i två rader markerade som begynnelsebokstäverna för årets 12 månader (I F M A M I I A S O N D). På ringens insida är siffror markerade i två rader. Siffrorna markerar timmarna, en rad för förmiddagen (4 5 6 7 8 9 10 11) och en rad för eftermiddagen (1 2 3 4 5 6 7 8). Siffran 12 (middagen mitt på dagen) står mellan de två raderna.
Sliten.
Den vridbara ringen bör ej röras.

Solringen har förvarats i en svart plastask med lock.

Föremålet visas i basutställningen Resandefolket, Bohuslän Gränsland, Bohusläns museum, Uddevalla.

Solring, instrument för mätning av soltiden.
Vid avläsning placeras hålet på den smala ringen vid aktuell månadsbokstav. Man håller ringen hängande fritt i luften med hjälp av kejda/tråd, så att solen träffar hålet. Tiden kan sedan avläsas på den breda ringens motsatta insida, där solstrimman träffar timsiffran. Solljuset, inte skuggan, visar alltså tidpunkten i ringen.

Solringen användes från 1500-talet fram till omkring sekelskiftet 1900. Solringen var under 1800-talets slut en billig ersättning för dyra fickur och
var ett föremål som enligt uppgift brukade tillverkas och försäljas av resande. Intressant komplement till museets samling av föremål kopplade till resandefolket.

SAOB:
SOLRING 4) [jfr t. sonnenring] (förr) till 1, 1 h, om ett slags solur (äv. använt för tagande av solhöjd) bestående av två ringar (den ena liggande utanpå den andra) som kunde förskjutas mot varandra så att en solstråle vid rätt inställning föll in genom ett hål i den yttre ringen o. genom en skåra i den inre föll på en på innerringens motsatta sida placerad siffra angivande (ungefärlig) tid. BoupptSthm 1668, s. 1129 (efter Nürnbergare). Lundwall Ur 16 (1955).