Solstol

Uppfällbar/ihopfällbar solstol med armstöd. Klarlackad täram med välarbetade detaljer. Randig markisväv i rött, grönt, vitt och svart (möjligen tidigare blått). Originaltyg.
Detta är den ena av två solstolar.
Se fotografi UMFA55058:0007.

Föremålen har använts i en sommarstuga i Sundsandvik, Uddevalla kommun. I förvärvet ingår också reprofoton från familjens fotoalbum med fotografier från somrarna i Sundsandvik, se UMFA55058.
Givarens morföräldrar, lärarparet Erik Abrahamson (1890-1973 och Judith Backman (1888-1957) med två vuxna döttrar lät bygga stugan 1939. Tomten inköptes 1938 på mark som ägdes av Arvid Jacobsson som innehade en av "De tre Sundsgårdarna" i Sundsandvik.
Dessförinnan hyrde familjen under två somrar hos "baderskan Klara" i Sundsandvik. Under några år semestrade familjen också på pensionat i Rävlanda och Kavlanda då man hyrde för en månad per säsong.

Familjen bodde i Göteborg och reste med ångbåt upp till Sundsandvik vid Nötesund och steg av på den ångbåtsbrygga som då fanns här. Sedan Bohuslänska Kusten lagt ner skärgårdstrafiken (1956?) for man med tåg till Uddevalla och polletterade då godset. Till Uddevalla reste man med tåg och sedan vidare med buss som stannade vid macken på Sundsandvik.

Sommarstugan är ett en- och ett halvplans hus med brunmålad panel och blå snickerier på en högt belägen naturtomt med vid utsikt över farvattnen vid Nötesund, Koljön och Havstensfjorden. Färgsättningen ansågs vid tiden vara bohuslänsk, "i bohuslänska färger".
Huset är i stort sett oförändrat sedan byggtiden. Huset har en storstuga med öppen spis, fernissade trägolv, två sovrum och ett kök med platsbyggd inredning. På övervåningen två gavelrum och en öppen men inredd vind. Redan från början fanns egen grävd brunn för rinnande vatten samt ett kombinerat utedass/vedbod. El måste också ha funnits från början eftersom man hade elspis. Kylskåp sattes in på 1960-talet.
Under de första decennierna och in på 1970-talet satsades en del på trädgårdväxter med pionbuskar och andra kulturväxter, gräsmatta, bärbuskar, körsbärsträd, solur på fundament, flaggstång och berså.

Givaren har tillbringat i stort sett varje sommar här sedan hon var barn.
I Sundsandvik lekte man år efter år dels med andra sommargästbarn, dels med några barn som bodde permanent på platsen.
Man badade nere vid stenpiren.
Morfar och mormor hade en mindre roddbåt nere vid stranden som de använde för småfiske.

Det blev efterhand många sommarstugor i Sundsandvik. Givaren bästa väninna Agneta, hennes "bästis", var åretruntboende. Flickorna brevväxlade under vintern och hade ett hemligt språk. Det var mycket utklädning med spetsgardiner, teater och upptåg på sommaren. I övrigt lekte man mest med andra sommargästbarn. Agneta tyckte att givaren "talade fint" med sin östsvenska dialekt, hennes egen dialekt stod inte lika högt i kurs tyckte hon.

I Sundsandvik låg också vad som kallades "Semesterhemmet", ett pensionat i Socialdemokratiska partiets regi, Bohusläns Arbetarkvinnors semesterhem. Hit fick "utarbetade arbetarkvinnor" komma på 1950- och 1960-talet. De stannade ofta en månad. Givaren minns ur sitt barnperspektiv att det var gamla kvinnor som satt i stora mörka baddräkter på stenarna vid badplatsen mellan färjeläget och ångbåtsbryggan och badade fötterna, gick med trötta steg och köpte vykort i affären. Byggnaden blev sedan kursgård.

Morfar var folkskollärare, disputerad på "Västsvenska ordstudier", Uppsala 1936 samt författare till böcker i språkvetenskap och lokalhistoria. Judith Abrahamsson var utbildad vid seminariet i Göteborg. Familjen bodde på olika ställen i landet, förutom i Göteborg också i Nyköping och Eksjö. Göteborg tjänstgjorde Erik Abrahamson som folkskollärare vid gossläroverket i Majorna, på övriga orter som lektor i svenska och historia och Judit Abrahamson biologilärare.
Familjen hade två döttrar, Birgit, f. 1918 (givarens mamma, adjunkt) och Gunnel (farmaceut) 1919.

Familjen har rötter i Bohuslän.
Erik Abrahamson kom från Göteborg. Fadern var sjökapten och modern barnmorska.
Morfars far kom från Långelanda sn, Orust.

Judith Anna Beata Backman kom från Lysekil där familjen hade fiskrökeri, "Lysekils Fisk-Rökeri S. Backman". Se Arkivnummer 431 för brevpapper från företaget.
Hennes far, Carl Backman, (1843-1916) liksom dennes bror, var sjökapten på segelfartyg som gick på fraktfart till England. Han kom från St. Kornö. Modern hette Sofia Lycke (1850-1926) från Lysekil.
Familjen hade åtta barn, bl. a. Sara, (gift med en direktör på Kullgrens och bosatt i Uddevalla), Judith, Axel, James, Charles, Sven och Rut, (hade handarbetsaffär i Lysekil, ev. också i Uddevalla) och Ragnhild, sladdbarnet som kallades "Skrapekakan".