Livstycke

594 Landskap BOHUSLÄN
503 Kön KVINNA

Livstycke av handvävt rött ylletyg i tuskaft med mönster i krabbasnår, vävt i ullgarn. Fodrat med oblekt (gulnat) linnetyg.
Mönstret består av stiliserade blommor och rombmönster i ljust grönt, blått, ljusblått och vitt, glest utspridda över hela ytan.
Livstycket består av fyra figursydda våder. Mitt fram går två korta flikar ner. I sidorna finns korta sprund och bak ett litet kort skört som bildas när tygstyckena, som är rundade nertill, viks ihop till tre motveck. Dessa hålls samman av (tidigare tre) två dekorativt sydda stjärnor i rött lingarn.
Längs framkanten finns sex snörhål i varje sida samt en löst tvinnad, blå snodd av ylle. Partiet med snörhålen täcks av en separat slå som är fodrad och fastnästad på högra framstycket på tre ställen. Den knäpps fast mot vänstra framstycket med fyra tryckknappar. Dessa har i ett tidigare skede suttit två centimeter längre in.
Slån är bredast upptill, har rak överkant och avslutas nertill i en spetsig snibb. Snörknäppningen har vid senare tillfä'lle ersatts av fem tryckknappar utmed framkanterna .
Axelsömmarna är flyttade vid ett senare tillfälle för att göra plagget större.
Gott skick. Fodret något smutsigt, svettfläckar i ärmhålen.

På livstycket bars en enkel sölja, UM27666.

Givaren har själv sytt kjol, underkjol, blus och förkläde. Livstycket, bindmössan och strumporna är köpta färdiga. Material och mönster till kjol, blus och förkläde liksom de färdiga plaggen är inköpta på Gillbladhs i Göteborg.
1930-39 bodde familjen i Hårleby på Orust där pappan var apotekare. Då bar hon ofta dräkten på söndagarna, mamman tyckte att det var passande.
Givaren utbildade sig till sjuksköterska i Stockholm. Hon bodde sedan i Göteborg.
Där dansade hon mycket folkdans och var på 40-talet aktiv i Folkdansen vänner. Hon använde dräkten fram till 1958 ungefär.
Till dräkten bar hon vanliga enkla svarta pumps med lite högre, kraftigare klack, s k militärklack. Sådana skor hade man också som sjuksköterska. Det var inga spännen eller andra prydnader på skorna.
Strumporna - långa, cerisfärgade i bomull - hölls upp med vanlig höfthållare.

Gåvan inkom till Bohusläns museum i samband med utställningen "Bohusdräkter -
tolkningar under ett sekel ", vintern 2001/2002.

Litt: Arnö-Berg, I., "Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige",
Örebro 1976, sid.86-87
Nylén, A-M, "Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar", Nordiska museets handlingar 77, Lund 1971, sid. 35-38.
Arill, D.: "Bertha Kleberg och Bohusdräkten ur Bohusländska folkminnen. Studier och uppteckningar" red Arill, David, Uddevalla 1922.
Bergman, I., Notini, A., "Folkdräkter i Sverige". Svenska Institutet 2001.
Centergran, U., "Bygdedräkter bruk och brukare", Göteborg 1996.
Centergran, U., "Bohusdräkter tolkingar under ett sekel." Bohusläns museums förlag 2001.
Wistrand P G, "Bohusländska folkdräkter" ur Fataburen häfte 1 1908.