Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla.
Vrakad av givaren på västsidan av Hällsö, söder om Havstensund i Tanums kommun 1985. Enligt givaren bör den vara ilandfluten någon gång på 1940-talet.
Givaren berättar: "På 1940-talet var det brist på rågummi överallt. Under kriget var det vanligt att vrakade rågummibalar låg lagrade runt magasinsbyggnaderna i Fjällbackatrakten i väntan på leverans till myndigheterna. Dessa skulle ovillkorligen tillfalla staten. Det var sannolikt tullen som tog hand om dem.
Det kan nog hända att den som hittade en bal fick lite betalt för den. Gummi var en bristvara som behövdes inom krigsindustrin. (Jfr. alla uppallade bilar utan däck under krigsåren).
I Fjällbacka låg det ofta stora högar av rågummibalar på ångbåtsbryggan. Plötsligt var de borta och då hade någon (myndighet) varit och hämtat dem. Privatpersoner fick inte använda dem.
Jag vet att man kunde använda gummit till allt möjligt, bl a kunde man göra ett lim av dem genom att blanda i aceton. Även skomakare använde det till att limma skosulor med.
Efter kriget gick jag till sjöss och vet inte vad som hände kring användningen av balarna."
Enligt uppgifter per telefon från Erling Larsson, skeppare på Smögen, fick en fiskare, John, ettusen kronor betalt för en bal han hittade på 1940-talet.
En annan fiskare, Bertil, fick ettusen-femhundra kronor på 1940-talet. Man hittade dem antingen ilanddrivna på stranden eller fick dem i garnen ute till sjöss.
Vissa balar såldes på auktion.
Lars-Erik Hammar, antikvarie på Bohusläns museum, har talat med kustbor som brukat rågummit som förstärkning runt båtrelingar, eller som använt materialet som fendrar runt bryggor mm. "Balarna var guld värda".